Annons

Annah Björk:Snart behöver ingen jobba med män igen

Kvinnorna flyttar fram positionerna på bred front i hela musikvärlden. Inte längre genom att fråga om lov och be snällt utan genom att själva erövra produktion och distribution.

Nu är det bara att byta ut 40-mannabandet Augustifamiljen i ”På spåret” – så säger det snart tjoff så är männens kontroll över fundamenten i den svenska musikvärlden bruten.

Under strecket
Publicerad
Foto: Ian Allenden/IBLBild 1 av 7

Dolores Haze – nytt husband i På spåret. Om Annah Björk får bestämma.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 2 av 7
Bild 3 av 7
Bild 4 av 7
Bild 5 av 7
Bild 6 av 7
Bild 7 av 7
Foto: Ian Allenden/IBLBild 1 av 1
Foto: Ian Allenden/IBL

När Tove Lo fick en grammis för Årets textförfattare gick ett stilla sus genom den del av musiksverige som fötts före 1980. Suset var mycket tyst. Det gick inte ens att läsa i upprörda krönikor, eftersom musiksverige födda före 1980 nu så här efter Metoo ängsligt tror att det är lika med självmord att kritisera det en ung framgångsrik kvinna gör. Eller vad hon hyllas för.

Men jag noterade suset, jag hörde snacket, jag såg ögonen som rullades. Jag uppfattade tonen i rösterna som ansträngt hyllade juryns val av vinnare: Varför i hela friden gick inte priset till en duktig person som Annika Norlin eller Thåström. Eller Henrik Berggren åtminstone? Poptjejan kan väl vinna årets låt eller årets artist eller något sådant pris. Men det ärevördiga Årets text-FÖRFATTARE? Det är ju samma pris som Jocke Berg fått!

Annons
Annons

Jo, jag ska säga varför Tove Lo var rätt pristagare. Och innan någon ropar jäv kan jag meddela att Grammisjuryn består av ytterligare 73 personer förutom mig.

Det har alltid funnits kvinnor där också, men de har utan undantag verkat i en värld där kvinnor fått läsa kartan men männen hållit i bilnycklarna och ratten.

Alla vet att musikhistorien är fullständigt överbelamrad av män. Män i absoluta maktpositioner: män på skivbolag, män i producentstolar, män som låtskrivare, män på scenerna, män i replokalerna, män i publiken, män på rocktidningar. Det har alltid funnits kvinnor där också, men de har utan undantag verkat i en värld där kvinnor fått läsa kartan men männen hållit i bilnycklarna och ratten.

När Marit Bergman 2003 gjorde sitt första soloalbum ”3.00 A.M. Serenades” sa männen på skivbolagen nej tack. Ingen såg potentialen, de förstod inte låtarna. Sedan startade hon sitt eget skivbolag och gav ut den. Marit fick P3 Guld-pris och skivan blev en av de viktigaste skivorna i mitt liv. Då ångrade sig gubbarna på BMG och gav ut skivan på nytt. Artisten Cherrie fick en grammis för debuten ”Sherihan” förra året. Men det var en skiva som tog henne många år att skapa. När hon presenterade sin innerliga och personliga r’n’b på svenska förstod varken skivbolag eller producenter vad hon menade, än mindre trodde de på genren. Inte förrän hon lärde sig att skapa musiken själv lyckades hon kommunicera vad det var för musik hon ville göra.

Förra veckan släpptes en remix av Cherries ”163” som den hyllade kaliforniska r’n’b-stjärnan Kehlani gjort. Uppenbarligen har världstjärnor inte svårt att relatera till Cherrie …

Annons
Annons

Dolores Haze – nytt husband i På spåret. Om Annah Björk får bestämma.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 1 av 1

Men nu är Tove Lo och hennes systerartister framtiden, de kommer få fler kvinnor att känna igen sig, lyssna på och engagera sig i musik.

Tove Los textförfattande omdefinierar vad poplyrik är genom att flytta perspektivet. Tove Lo är den enda kvinnliga låtskrivaren i Max Martins innersta krets Wolf Cousins. Blicken i hennes texter kommer från en ung kvinna och kretsar kring sex, gränslöshet, nätter, ensamhet, frustration, frigörelse och vilsenhet. Blicken är hennes, den är äkta och det är den som är historiskt viktig och värd alla priser i världen.

För fram till nu har det varit omöjligt för den här rösten och blicken att ens existera i den snygga popvärlden, texternas tonalitet har tidigare varit överlåtet till feministisk punk.

Men nu är Tove Lo och hennes systerartister framtiden, de kommer få fler kvinnor att känna igen sig, lyssna på och engagera sig i musik.

Dolores Haze – nytt husband i På spåret. Om Annah Björk får bestämma.
Dolores Haze – nytt husband i På spåret. Om Annah Björk får bestämma. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Idag på internationella kvinnodagen, har dokumentärfilmen ”Wild Dogs : A Herstory of the Music Producer” premiär på Tempo dokumentärfilmfestival. Lotsad av neonrosa illustrationer följer kameran unga kvinnor och transpersoner som tar makten över sitt eget skapande genom att producera musik hos organisationen Popkollo. Det är vackert att se och känna igen den fnittriga och samtidigt gravallvarliga gemenskapen dem emellan och hur den manligt stifft kodade tekniken blir någonting annat i deras händer. Över hela världen pågår massor av liknande initiativ där unga kvinnliga musiker suger i sig ljudteknikens grunder.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Och även om det är skralt med kvinnliga producenter på högre nivåer just nu, kommer det mycket snart finnas så många kunniga kvinnor att ingen behöver arbeta med män igen.

Nu är det säsongsuppehåll och ett utmärkt tillfälle att ge Stefan Sporsén och hans mannar sparken så vi slipper se ett band på cirka 40 gubbar njuta sin musikalitet .

Ingen musik kommer tvingas passera det manliga filtret.

Och precis som det just nu syns i poplyriken så kommer det att höras i musiken. Snart.

Medan vi väntar kan väl SVT passa på att byta ut det eländiga husbandet i På Spåret, Augustifamiljen? Nu är det säsongsuppehåll och ett utmärkt tillfälle att ge Stefan Sporsén och hans mannar sparken så vi slipper se ett band på cirka 40 gubbar njuta sin musikalitet medan landets kvinnliga superstjärnor debuterar i tv vecka efter vecka?

Hallå, samtidskalibrera. Det är 2018.

Jag tipsar SVT att ringa in Dolores Haze som ersättning till Augustifamiljen. De kan krydda med min gitarrhjälte Sanna Sikborn Erixon.

Så kan Håkan Hellström få komma och sjunga en vers otidsenlig Kent när tåget anländer till Eskilstuna.

Lyssna! Annah Björks bästa 8:e marsmusik

The Venus Project ”The Venus Project Vol 1” (Dryden street)

Georgia Nott tröttnade på att vara den enda tjejen under sina år med bandet Broods och startade ett projekt där enbart kvinnor är inblandade. Från grafisk form till producerande, till mixning, mastering och ljudteknik. Första albumet släpps 8 mars, på internationella kvinnodagen. Drömmig indielistpop i aktivistskrud.

Annons
Annons
Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

AMWIN Uber (Universal)

Idol-deltagaren Amanda Wiberg har bytt namn och stil. Hennes första alster är Drake-inspirerad r’n’b-pop om en iskall Tinder(?)-dejt där hon skickar ut snubben till sin Uber efter sex. En uppfriskande lek med könsroller och samtidsmarkörer. Vill genast höra med från AMWIN.

Wild Dogs : A Herstory of the Music Producer (dokumentär)

Annons
Annons
Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

Regissörerna Saga Gärde och Elin Lilleman Eriksson har gjort en varm, upprörande och peppig film om ickemanlig gemenskap i Popkollos producentskola för kvinnor och transpersoner. Filmen hade premiär 8 mars och visas även 10 mars på Tempo dokumentärfilmfestival.

Tracey Thorn ”Record” (Unmade road/Caroline)

90-talets egen röst släppte nyligen ett helt album av feministisk rockmusik. ”Jag har alltid sagt de här sakerna, men det är först nu ni lyssnar” sa Tracey Thorn när jag intervjuade henne nyligen. Skivan är inspirerad av manifestationen Womens March och gästas av favoriter som Shura och medlemmar ur Warpaint.

Dua Lipa ”IDGAF” (Dua Lipa Limited/Warner)

Dua Lipa tog storslam på Brit Awards och blev Englands mest streamade artist 2017. Och så slog hon hela musikindustrin i ansiktet med sitt håll käften-mäktiga framträdande på BBC Radio 1 Live Lounge i LA. Med sig hade hon nämligen en superkör: brittiska Charli XCX, svenska Zara Larsson, danska MØ och finska Alma.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons