Annons

Snart införs miljözoner – men MP-toppen är inte nöjd

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) vid luftföroreningsmätstationen på Hornsgatan.
Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) vid luftföroreningsmätstationen på Hornsgatan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Miljözonen då äldre bensin- och dieselbilar förbjuds på Hornsgatan i Stockholm införs den 15 januari. Men trafikborgarrådet (MP) Daniel Helldén är inte odelat positiv.

– Det är märkligt att vi kan instifta regelverk som vi inte får kontrollera, säger han.

Under strecket
Publicerad

Så ser skylten ut som den 15 januari 2020 förklarar att miljözonen införs på Hornsgatan.

Foto: Stockholms stads trafikkontorBild 1 av 2

Tafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) spanar in luftföroreningsmätstationen på Hornsgatan.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 2

Bilarna swischar förbi i tät ström när vi tar sikte på mätstationen för utsläpp, belägen i sluttningen uppför gatan just väster om Zinkensdamm, på Södermalm i Stockholm.

– Här skulle man kunna dra många körkort, säger Daniel Helldén och syftar på att få fordon tycks hålla hastighetsgränsen om 30 kilometer i timmen.

Ett och annat dubbdäcksriv hörs i asfalten, men trafikborgarrådet säger att andelen som bryter mot förbudet från 2010 har gått ner från 70 procent till under 30 procent i dag.

– Det är ändå här som läget med utsläpp från bilar är som värst i stan, påpekar Daniel Helldén, som trots att hans parti tappade 7 av 16 mandat i senaste valet trumfar igenom miljöfrågor i den grönblå majoriteten i stadshuset.

Dubbdäcken sprider partiklar och förbränningsmotorerna kväveoxid samt koldioxid. Om det senare mest påverkar planetens tillstånd är det belagt att partiklarna kan påskynda en sjukdom som alzheimer, medan kväveoxiden har negativa hälsoeffekter på organ som lungor och hjärta.

I Naturvårdsverkets senaste rapport daterad den 10 december överskrider Sverige enligt nuvarande analys åtagandet om minskade utsläpp av kväveoxider till 2030 med 17 kiloton. Detta innebär att Sverige behöver genomföra åtgärder för att minska utsläppen med ytterligare 23 procent jämfört med vad utsläppen förväntas vara samma år .

Annons
Annons

Så ser skylten ut som den 15 januari 2020 förklarar att miljözonen införs på Hornsgatan.

Foto: Stockholms stads trafikkontorBild 1 av 1
Så ser skylten ut som den 15 januari 2020 förklarar att miljözonen införs på Hornsgatan.
Så ser skylten ut som den 15 januari 2020 förklarar att miljözonen införs på Hornsgatan. Foto: Stockholms stads trafikkontor

Myndigheten påpekar att Sveriges nationella luftvårdsprogram inte bedöms vara tillräckligt för att uppfylla våra åtaganden och att fler åtgärder behövs för att minska utsläppen av kväveoxider ytterligare.

Stockholm drar sitt strå till stacken med den nya miljözonen på Hornsgatan. Då måste äldre bensin- och dieseldrivna personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar uppfylla kraven för utsläppsklassen Euro 5 (se faktaruta) för att få köra i miljözonen som löper i västlig riktning från nedfarten till Söderleden fram till Lignagatan och i östlig riktning från Långholmsgatan fram till Bellmansgatan.

Den som bryter mot förbudet riskerar böter på 1 000 kronor. Men kontrollen är bortom Stockholms stads kontroll.

– Det är bara polisen som får följa upp det här. Frågan är i vilken mån de hinner med det när man måste prioritera gängkriminalitet och skjutningar? Vi har legat på regeringen om att få kontrollera även rörlig trafik utöver felparkering, säger Daniel Helldén.

Transportstyrelsen har lämnat en liten öppning:

– De tittar på om vi med kommunala trafikpoliser ska få rätt att bevaka felparkerade bilar som inte hör hemma i den nya miljözonen eller som har dubbdäck. Jag tycker det är rimligt att större städer ska ha den möjligheten, som det är utomlands, säger Daniel Helldén.

Annons
Annons

Tafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) spanar in luftföroreningsmätstationen på Hornsgatan.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1
Tafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) spanar in luftföroreningsmätstationen på Hornsgatan.
Tafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) spanar in luftföroreningsmätstationen på Hornsgatan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Enligt Naturvårdsverket beräknas 7 600 personer i Sverige dö i förtid varje år på grund av luftföroreningar. Siffran enbart för Stockholms län är 1 000 förtida dödsfall, huvudsakligen från kväveoxidutsläpp.

– Det är knepigt att förstå. Det är inte så att man finner 1 000 personer som trillat av pinn ute på gatan, men man minskar folks livslängd med motsvarande 1 000 personer om året. Det är abstrakt och svårt att förmedla, säger Daniel Helldén.

Han har god kontakt med forskare inom hälsoområdet. Det är inte lätt att få ut informationen:

– Dom håller igen, i alla fall i sina rapporter. Forskare ser inte alltid sammanhang och vad som påverkar vartannat. Man begränsar sig och vill inte skrämmas. När man träffar forskare direkt är det ett helt annat ljud i skällan. Dom tycker det är skandal att utsläppen fortgår hos oss när vi kan göra något åt det, berättar Daniel Helldén.

Vilket är nästa steg bortom miljözoner?

– Att introducera elbilar och få bort förbränningsmotorerna. Då klarar vi alla mål. Vi är tacksamma för att regeringen nu gått med på att det ska gå att differentiera parkeringsavgifterna för elbilar. Målet är att vi 2022 ska ha 4 000 publika laddplatser i staden, berättar Daniel Helldén.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons