Annons

Sofia Helin: De andra blev osäkra av min röst i ”Bron”

Våra röster kan avslöja psyke, klass och status. För skådespelaren Sofia Helin var det självklart att Saga Noréns lite kantiga sätt att röra sig också avspeglade sig i rösten. Så blev hennes drag av Aspergers syndrom tydligare. Röstcasting är viktigt på flera områden.

Under strecket
Publicerad

I tv-serien ”Bron” gav Sofia Helin sin karaktär Saga Norén ett odynamiskt, monotont sätt att prata. ”Det gjorde att jag kände mig ogenerös mot mina medspelare.”

Foto: Jens Juncker-JensenBild 1 av 3

Kopplingen mellan kroppsspråk och röst är tydlig, konstaterar Sofia Helin.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 2 av 3

Även om det läggs ner stora forskningsinsatser på att få syntetiska röster att låta naturliga, som i Google Home, är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger, säger fonetikprofessor Francisco De Lacerda.

Foto: Stockholms universitet och APBild 3 av 3

I tv-serien ”Bron” gav Sofia Helin sin karaktär Saga Norén ett odynamiskt, monotont sätt att prata. ”Det gjorde att jag kände mig ogenerös mot mina medspelare.”

Foto: Jens Juncker-JensenBild 1 av 1
I tv-serien ”Bron” gav Sofia Helin sin karaktär Saga Norén ett odynamiskt, monotont sätt att prata. ”Det gjorde att jag kände mig ogenerös mot mina medspelare.”
I tv-serien ”Bron” gav Sofia Helin sin karaktär Saga Norén ett odynamiskt, monotont sätt att prata. ”Det gjorde att jag kände mig ogenerös mot mina medspelare.” Foto: Jens Juncker-Jensen

Det har hänt flera gånger att jag blivit sexuellt attraherad av en röst i telefon, utan att nånsin ha mött personen.

Att röster kan framkalla starka känslor är uppenbart. 1938, när den första kvinnliga nyhetsuppläsaren hördes i Sveriges Radio blev det lyssnarstorm. I dag är det enskilda radioröster som framkallar irritation. Som hos den tidningskrönikör som sade sig bli kallsvettig av vissa radioröster: ”Jag kallar den Rösten… Det är en röst som kelsjukt smeker sig själv och släpar sig fram, från munhålan och långsamt in i mikrofonen.”

Röster kan också väcka lustkänslor: ”Det har hänt flera gånger att jag blivit sexuellt attraherad av en röst i telefon, utan att nånsin ha mött personen”, konstaterar en kvinnlig bekant.

Annons
Annons

När vi hör en röst utan att se personen bakom den är vi dessutom snabba på att bilda oss en uppfattning om personens utseende och personlighet. Det sistnämnda är något som skådespelaren Sofia Helin har tagit fasta på. När hon mejslar fram en rollkaraktär funderar hon mycket över hur rollens personlighet kan ta sig uttryck i rösten.

Sofia Helin är mest känd för rollen som Saga Norén i tv-serien ”Bron” – en karaktär som har drag av Aspergers syndrom. För att gestalta detta valde Sofia Helin att ge Saga Norén ett rakt och kantigt sätt att röra sig – som också avspeglade sig i rösten.

– Jag kom fram till att hon måste prata odynamiskt, fort och effektivt. Vi använder ju röst och tonfall för att bekräfta andra människor, men hon har inte den förmågan, tänkte jag, och då blir talet monotont.

– Det spännande var att de andra skådespelarna blev osäkra när jag pratade så. Man är van att liksom bolla repliker mellan varandra, men Saga kan inte dansa med i den dansen. Det gjorde att jag kände mig ogenerös mot mina medspelare.

Överklassmänniskor talar ofta genom näsan, och bottnar i sina röster. De försöker inte att tillfredsställa någon annan och känner inte att de behöver stressa.

I den engelska filmen ”That good night” (2017) spelade Sofia Helin tvärtom en människa som är otroligt mån om att tillfredsställa andra.

– Hennes röst gjorde jag väldigt ljus, med enbart huvudklang.

Extra mycket har Sofia Helin arbetat med att ta fram karaktärer med hjälp av rösten då hon samarbetat med filmregissören Maria Blom (i filmerna ”Masjävlar, 2004, och ”Nina Frisk, 2007).

Annons
Annons

Kopplingen mellan kroppsspråk och röst är tydlig, konstaterar Sofia Helin.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

– Hon brukade ge oss en övning då vi provade flera olika röster till våra karaktärer tills vi hittade rätt.

Kopplingen mellan kroppsspråk och röst är tydlig, konstaterar Sofia Helin.
Kopplingen mellan kroppsspråk och röst är tydlig, konstaterar Sofia Helin. Foto: Staffan Löwstedt

Även klasstillhörighet går snabbt att spåra i rösten, menar hon.

– Människor från överklassen talar ofta genom näsan, och bottnar i sina röster. De försöker inte att tillfredsställa någon annan och känner inte att de behöver stressa för någon annans skull.

Jag tror att även vilka skor man har påverkar! Är man stabil i kroppen påverkar det självförtroendet, och då är det lättare att hålla kontakt med bröstrummet.

Kopplingen mellan kroppsspråk och röst är också tydlig, konstaterar hon.

– Om jag pratar grov stockholmska blir jag liksom alldeles slängig i kroppen. Men om jag sitter sådär tjusigt, med benen ihop och s-form på kroppen, blir min röst lugnare och lägre. Jag tror banne mig att även vilka skor man har påverkar rösten! Är man stabil i kroppen påverkar det självförtroendet, och då är det lättare att hålla kontakt med bröstrummet.

Röstens betydelse för budskapet är hela grunden för Elisabet Königs dagliga arbete. Som röstcastare servar hon produktionsbolag och reklambyråer med röster ur sitt företags stora arkiv. Beställningarna har ändrats genom åren:

– Förr var de vanligare att reklambyråer ville ha ”säljigare” röster, som liksom har ett ”kom och köp!” i rösten. Nu efterfrågar de personliga röster som sticker ut eller som låter trovärdiga och förtroendegivande.

Annons
Annons

Även om det läggs ner stora forskningsinsatser på att få syntetiska röster att låta naturliga, som i Google Home, är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger, säger fonetikprofessor Francisco De Lacerda.

Foto: Stockholms universitet och APBild 1 av 1

Men även om det har lagts ner stora forskningsinsatser för att få syntetiska röster att låta naturliga är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger.

Inte heller sådana smekande röster som tidigare ofta användes i reklam för hår- och hudprodukter är lika efterfrågade i dag, menar Elisabet König.

– Fast det är typiskt svenskt, här ska rösten mer låta som en kompis. I Danmark, till exempel, vill de fortfarande ha ”säljiga” röster.

Även om det läggs ner stora forskningsinsatser på att få syntetiska röster att låta naturliga, som i Google Home, är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger, säger fonetikprofessor Francisco De Lacerda.
Även om det läggs ner stora forskningsinsatser på att få syntetiska röster att låta naturliga, som i Google Home, är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger, säger fonetikprofessor Francisco De Lacerda. Foto: Stockholms universitet och AP

Numera är vi också allt mer vana vid olika digitala röster, alltifrån Siri till Alexa, gps-röster och förinspelade röstslingor på stationer, tåg och bussar. Men även om det har lagts ner stora forskningsinsatser på att få syntetiska röster att låta naturliga är de det enklare att ta till sig vad en mänsklig stämma säger, enligt fonetikprofessor Francisco De Lacerda vid Stockholms universitet.

– En mänsklig talare kan variera information på ett helt annat sätt än robotar och intelligenta system. Det handlar om hur man uttrycker sig, förklarar, observerar och anpassar sig till lyssnaren, förutom den rent akustiska variationen i uttal, tempo, intonation, rytm och dynamik.

Av det skälet är många datorröster uppbyggda på inspelningar av riktiga röster, uppdelade i små element. Utifrån dessa skapas ett slags katalog av ljudövergångar bestående av alla möjliga kombinationer.

– Det finns enorma databaser med sådana pusselbitar som går att matcha med varandra och manipulera på olika sätt, säger Francisco De Lacerda.

I takt med att användandet av digitala röster ökar kommer de artificiella stämmorna också att bli allt mer lika mänskligt tal. Samtidigt hoppas han att de inte blir för lika varandra; ur en rent etisk synvinkel kan det vara viktigt att veta om det är en robot eller en verklig människa man talar med.

Så: När den syntetiska telefonrösten för tredje gången frågar om den uppfattat din fråga rätt ska du alltså även i fortsättningen förstå att det inte är en ovanligt trögfattad människa som finns i den andra änden, utan en robot.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons