Annons

Solens yta består av gigantiska gryn

Ett teleskop på Hawaii har tagit de mest detaljerade bilderna av solen någonsin. Bilderna avslöjar bland annat att dess yta är kornig, där varje "litet" gryn har en yta motsvarande Frankrikes.

Under strecket
Johan Nilsson / TT
Publicerad

Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills. Bilderna avslöjar att solens yta är kornig, där varje korn är lika stort som Frankrike ungefär.

Foto: NSO/AURA/NSF

Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills.

Foto: NSO/AURA/NSF

Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills. Bilderna avslöjar att solens yta är kornig, där varje korn är lika stort som Frankrike ungefär.

Foto: NSO/AURA/NSF

Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills.

Foto: NSO/AURA/NSF
1/2

Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills. Bilderna avslöjar att solens yta är kornig, där varje korn är lika stort som Frankrike ungefär.

Foto: NSO/AURA/NSF
2/2

Daniel K. Inouye Solar Telescope på Hawaii har tagit detaljbilder av solen i den högsta upplösningen hittills.

Foto: NSO/AURA/NSF

Varför är solens atmosfär mycket hetare än dess yta? Vad är det som driver solens magnetiska aktivitet i cykler om elva år? Och hur fungerar solvinden?

Det finns fortfarande många frågetecken kring vår närmaste stjärna: solen.

Nu har ett teleskop på ön Maui på Hawaii i Stilla Havet tagit de mest högupplösta bilderna av solen någonsin.

– Detta är extremt spännande. Med de här bilderna kan vi se solen som aldrig tidigare, säger Thomas Rimmele, astronom och projektledare, till Scientific American.

Bilderna avslöjar bland annat att solens yta är grynig, som om den vore täckt av små guldkorn. Eller förresten, så särskilt små är de inte, eftersom varje korn ungefär är av samma storlek som Frankrike.

– Det som vi tidigare trodde var en enstaka ljuspunkt, en enda struktur, bryts nu upp i mängder av mindre strukturer, säger Thomas Rimmele.

Solteleskopet Daniel K. Inouye (DKIST) har en fyra meter stor spegel, vilket ger en dubbelt så hög upplösning som det näst bästa solteleskopet har.

Enligt Thomas Rimmele är dock detta bara början av vårt utforskande av solen. För snart ska två rymdfarkoster komma ännu närmare. Den ena, Nasa:s Parker Solar Probe, har redan skjutits iväg. Tanken med denna farkost är att komma så nära att bara fyra procent av avståndet mellan solen och jorden återstår, det vill säga på 0,04 astronomiska enheter (AU) från solen.

Den andra farkosten är konstruerad av den Europeiska rymdstyrelsen ESA och är planerad att lyfta från Cape Canaveral i Florida, USA, den 7 februari. Denna farkost, Solar Orbiter, kommer "bara" att komma på 0,28 AU från solen, men kommer å andra sidan att ta de första bilderna av solens poler.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons