Annons

”Som att ge ex-rökare cigg efter en lungoperation”

Trots att mat och livsstil kan förebygga många fall av cancer vittnar svenska patienter om hur de själva tvingas leta information på internet, helt utan vägledning från sjukvården. Malin Kvist fick saft och limpsmörgås med processad skinka på sjukhuset – just sådan kost Världscancerfonden avråder från.

Under strecket
Publicerad

”Du är aldrig så mottaglig för att lägga om din livsstil som när du får ett cancerbesked, men aldrig heller så utlämnad”, säger Malin Kvist.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

”Du är aldrig så mottaglig för att lägga om din livsstil som när du får ett cancerbesked, men aldrig heller så utlämnad”, säger Malin Kvist.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Malin Kvist

Det var efter en rutinkontroll hösten 2014 som Malin Kvist fick veta att hon drabbats av bröstcancer.

– Jag blev jätterädd och en av de allra första sakerna jag gjorde vara att googla på mat och cancer. Jag tror de flesta gör det. Man vill försöka göra någonting, säger hon.

Väl på sjukhuset surrade tusen frågor i huvudet, men ingen kunde ge några svar.

I den svenska cancervården har detta inte satt några spår alls. Det är helt sjukt.

Hon pratade med läkare, sjuksköterskor och kuratorer.

– Snart insåg jag att de inte har den utbildningen. Följden är att man får rådet: Ät vad du vill. Gör som du brukar.

På den tiden visste Malin Kvist ännu inte så mycket om de kopplingar forskningen ser mellan mat, livsstil och cancer. Hon tyckte att hon åt hälsosamt, men tillägger ”i dag gör jag det på riktigt”.

– När jag vaknade upp efter operationen erbjöds jag den vanliga sjukhusmaten: saft och limpsmörgås med processad skinka. Jag tycker det är ungefär som att ge en före detta rökare en cigg efter en lungoperation.

”Du är aldrig så mottaglig för att lägga om din livsstil som när du får ett cancerbesked, men aldrig heller så utlämnad”, säger Malin Kvist.
”Du är aldrig så mottaglig för att lägga om din livsstil som när du får ett cancerbesked, men aldrig heller så utlämnad”, säger Malin Kvist. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons
Fortsätt läsa…

Det är just sådan mat som Världscancerfonden rekommenderar cancerpatienter att undvika för att förebygga återfall i sjukdomen.

Sedan dess har hon lärt sig att cancerceller vill ha massor med energi och frodas om det finns socker. Det är en upptäckt med mer än 90 år på nacken som för närvarande tilldrar sig stort forskarintresse runt om i världen eftersom det ger hopp om möjligheten att behandla cancer genom att påverka blodsockernivån i kroppen. Redan finns det enligt Världscancerfonden övertygande bevis för en koppling mellan högt blodsocker och cancer i livmodern.

– I den svenska cancervården har detta inte satt några spår alls. Det är helt sjukt, säger Malin Kvist.

Hon vill ändå inte klandra läkare och annan vårdpersonal som hon tycker gör ett fantastiskt jobb. Men när det handlar om kosten saknar de helt enkelt specialistkunskaper, menar Malin Kvist. Läkare får bara med sig 12 timmars utbildning i näringslära på läkarlinjen. Malin Kvist berättar att hon har mött läkare som själva är starkt kritiska till sjukhusmaten.

Cancerpatienter som lämnas att själva söka information på internet är sårbara för felaktiga och vilseledande budskap. Malin Kvist som själv arbetat som journalist säger att hon hade nytta av sin vana av att bedöma olika källors trovärdighet. Det finns många felaktiga budskap om undergörande botemedel.

Hon tror att det kan vara svårt för många att avgöra och avskriva exempelvis nyttan av hajfensmjöl eller inse att det är vanlig billig bikarbonat som säljs som dyrt tillskott.

– Du är aldrig så mottaglig för att lägga om din livsstil som när du får ett cancerbesked, men aldrig heller så utlämnad. Inom sjukvården, och jag har träffat ganska många som arbetar där, var svaret alltid att det finns ingenting du kan göra. Jag tror att man är rädd för att skuldbelägga, men det är ett orimligt skäl att inte ge information.

Annons
Annons

Rehab efter cancerbehandling anses bli för dyrt, men att låta bli blir garanterat ännu dyrare för samhället.

Själv fick hon inte ett enda kostråd från sjukvården under hela sin behandling, berättar Malin Kvist. Efter sjukdomsbeskedet blev allting nattsvart.

– Jag blev väldigt rädd, men under rehabiliteringen märkte jag att jag mådde bra av att kunna göra något själv, att dra mitt strå till stacken genom att ändra livsstil, men också av att träffa andra i samma situation, att prata och ha roligt tillsammans, säger hon.

Vändningen kom när hon i november 2015 deltog i rehabilitering för cancerpatienter arrangerat och finansierat av Cancerrehabfonden.

Där mötte hon dietisten Anna Ottosson som i många år arbetat professionellt med kost och cancer. Anna Ottosson var tidigare vice ordförande i dietisterna riksförbund och driver nu företaget Foodpower.

Malin Kvist tror att maten kan bidra till att minska risken för återfall.

– Det är otroligt konstigt att landstinget inte erbjuder rehab efter en cancerbehandling. Det anses bli för dyrt, men att låta bli blir garanterat ännu dyrare för samhället eftersom många behöver en nystart för att inte fastna fastna i ältande, depression och långa sjukskrivningar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons