Annons

Inger Enkvist:Som om svenskar kom från en annan planet

Shanghai.
Shanghai. Foto: Løvland, Marianne / TT
Under strecket
Publicerad

Kolumn | Skola och utbildning

Under ett antal år var det Japan, Hong Kong, Sydkorea och Singapore som var toppnationerna i PISA med Finland som uppstickare. Nu kommer det gigantiska Kina med sina 1,3 miljarder invånare med stormsteg. Kina, som 1949 hade runt 80 procent analfabeter, ligger nu först i Pisa-jämförelserna genom den moderna storstaden Shanghai med sina 26 miljoner invånare. Varför går det bra för Shanghai i Pisa och varför mindre bra för Sverige?

Kina har historiskt sett visat en stor respekt för personer med teoretisk kunskap, något som brukar kopplas till Konfucius som levde kring 500 f Kr. De kejserliga dynastierna rekryterade sina tjänstemän genom en gemensam examination, och studier har under sekler varit nyckeln till prestigefyllda offentliga ämbeten, också under dagens kommunistiska regim. Kina är så att säga mer sydostasiatiskt än kommunistiskt i det här avseendet. Dagens Sverige präglas däremot av starka antiintellektuella strömningar som funnits åtminstone sedan 1960-talet. För offentlig tjänst i Sverige har politiska och fackliga kontakter varit väl så viktiga som studier, och detta ända upp på ministernivå.

Annons
Annons

Den ettbarnspolitik som gäller sedan 1979 i Kina gör att det enda barnet är föräldrarnas ögonsten och att de är beredda till stora uppoffringar för barnets bästa. Utbildningen finansieras bara till ungefär hälften av allmänna medel, och resten betalar föräldrarna. I städer som Shanghai oroar sig föräldrar för skolkvalitet redan inför förskolan, och enkäter visar att föräldrar är beredda att betala rejält för att sätta sitt barn i en så bra skola som möjligt. I det kommunistiska Kina finns det en stor andel privata skolor. Den svenska debatten om ”vinster i välfärden” är förmodligen helt obegriplig för kinesiska föräldrar.

Kinesiska läroplaner har ett starkt fokus på matematik, naturvetenskap och läsförståelse, det vill säga just de ämnen som testas i Pisa.

Föräldrarna lägger också pengar på extraundervisning. Det finns också i Kina en rad skolor som ger lektioner på kvällstid och under lördagar och söndagar. De ger främst förstärkning i skolämnena men erbjuder dessutom piano, dans och kampsport. Kinesiska föräldrar skulle nog också ha förundrats över debatten om läxhjälp för något år sedan. De gillar extraundervisning också därför att de inte vill att barnen ska vistas utanför hemmet utan övervakning.

Kinesiska läroplaner har ett starkt fokus på matematik, naturvetenskap och läsförståelse, det vill säga just de ämnen som testas i Pisa. Sverige var tidigare framstående i alla tre ämnena, men vi har låtit nivån sjunka. I Kina ges betyg från första klass, baserade på gemensamma prov i distriktet, och det tävlas oavbrutet för att stimulera eleverna att göra sitt bästa, men i Sverige avvisas indignerat betyg, examination och tävlande.

Det går med andra ord bra för Shanghais elever därför att de ägnar oerhört mycket mer tid åt studier än elever i ett västligt välfärdsland som Sverige, och de fokuserar på just det som Pisa mäter. Föräldrarna investerar i sina barns utbildning som en självklarhet. Den svenska idén att utbildning ska vara gratis för föräldrarna, icke ansträngande för eleverna samt garantera ett jämlikt utfall för alla måste för kinesiska föräldrar verka som om svenskar bodde på en annan planet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons