Annons

En enda "dålig natt" gör dig extra sårbar för cancer

Foto: IBL

Både tumörer och metastaser påverkas av bristen på vila, visar nya studier. I Danmark får kvinnor med bröstcancer kompensation om de utvecklat sjukdomen efter många år av oregelbundna arbetspass. I sommarföljetongen ”Sömngåtan” skriver Matthew Walker om de senaste rönen kring sömn och drömar.

Under strecket
Publicerad

Sömnbrist och immunförsvaret

Försök minnas senaste gången du hade influensa. Hemskt, eller hur? Näsan rinner, det gör ont i halsen, hostan skorrar och man är fullständigt matt. Du ville förmodligen bara dyka ner i sängen och sova. Vilket jag hoppas att du gjorde. Din kropp ville gärna sova sig frisk. Din sömn och ditt immunförsvar hänger nämligen tätt ihop.

Sömnen rustar dig mot och bekämpar infektioner och sjukdomar genom att vässa alla de vapenslag som ingår i din immunarsenal. Om du ändå blir sjuk stimulerar immunförsvaret i sin tur sömnsystemet och kräver mer tid i sängen för att sömnen ska kunna stärka försvarsinsatserna. Men om du sover för lite bara en natt rycks denna osynliga rustning bryskt från din kropp.

Vid sidan av vissa sömnundersökningar då man använt sig av rektal temperaturmätning står nog min kollega Aric Prather vid University of California i San Francisco för ett av de mest motbjudande experiment jag känner till. Med hjälp av armbandsapparatur mätte han sömnen hos mer än 150 friska män och kvinnor under en vecka. Sedan satte han dem i karantän, varpå nästa steg var att spruta upp en rejäl dos rhinovirus – det som orsakar vanlig förkylning – i deras näsor. Jag kanske ska påpeka att alla deltagare visste vad som skulle hända och att samtliga förvånande nog hade givit sitt fulla medgivande till detta näsövergrepp.

Annons
Annons

När viruset väl fått fäste höll Prather kvar deltagarna i laboratoriet i en vecka under intensiv övervakning. Han mätte inte bara immunreaktionen genom att ta täta blod- och salivprover; han samlade också upp varenda liten snorklump som producerades i deltagarnas näsor. Han fick dem att snyta sig tills minsta droppe fångats upp, varpå proverna märktes, vägdes och noggrant analyserades av hans forskargrupp. På så vis kunde Prather bestämma om de rent objektivt hade blivit förkylda.

En anmärkningsvärd studie från 2002 visade att sömn på ett grundläggande sätt påverkar hur effektivt ett vanligt influensavaccin blir.

Efteråt delade Prather in deltagarna i fyra undergrupper utifrån hur mycket de sovit veckan innan de fick i sig förkylningsviruset: mindre än fem timmars sömn, fem till sex timmar, sex till sju timmar samt sju timmar eller mer. Det fanns ett uppenbart, linjärt samband mellan sömnmängd och infektionsbenägenhet. Ju mindre sömn, desto större sannolikhet att bli förkyld. Bland dem som sovit i snitt bara fem timmar var det nästan hälften som blev sjuka. Bland dem som sovit sju timmar eller mer var infektionsgraden bara 18 procent.

Med tanke på att smittsjukdomar som influensa och lunginflammation hör till de vanligaste dödsorsakerna i industrivärlden, borde nog läkare och regeringar fundera på att göra mer för att betona hur viktigt det är att sova ordentligt, i synnerhet under influensasäsongen.

Kanske hör du till de ansvarstagande personer som tar influensavaccin varje år för att förbättra din egen motståndskraft och samtidigt stärka din omgivnings immunförsvar? Men har du tänkt på att vaccinet bara är effektivt om din kropp reagerar på det genom att skapa antikroppar?

Annons
Annons

En anmärkningsvärd studie från 2002 visade att sömn på ett grundläggande sätt påverkar hur effektivt ett vanligt influensavaccin blir. I studien delades friska, unga vuxna in i två grupper: den ena fick sova endast fyra timmar om natten sex nätter i sträck, den andra fick sju och en halv till åtta timmar i sängen per natt under lika lång tid. I slutet av den sjätte dagen fick alla ett influensavaccin. I dagarna som följde tog forskarna blodprover för att avgöra i vilken grad försökspersonerna bildat antikroppar, det vill säga hur pass lyckad vaccineringen varit.

Hos de deltagare som sovit sju till nio timmar i veckan före vaccineringen märktes en kraftig reaktion av det slag som sker då ett friskt immunförsvar bildar antikroppar för att bemöta ett hot. Personerna i den undersövda gruppen bjöd däremot bara ett klent motstånd och åstadkom inte ens hälften av den immunreaktion som märktes hos de utsövda deltagarna.

Men de undersövda personerna kanske kunde mobilisera en rejälare immunreaktion om de bara fick en chans att ”sova igen”? En tilltalande tanke, men felaktig. Även om man får två eller till och med tre veckors återhämtningssömn efter en vecka med sömnbrist, så kommer man aldrig att åstadkomma en full immuniseringsreaktion på samma vaccin. I själva verket har en försvagning av vissa immunceller kunnat märkas så långt som ett år efter bara en mindre, kort dos av sömnbegränsning. Precis som var fallet med sömnbristens påverkan på vår minnesförmåga finns det inget sätt att ”sova igen” det du missat då du inte sov ordentligt. Skadan är gjord, och en del av den kommer att märkas långt efteråt. Om du vet att du snart ska vaccinera dig eller om du försöker mobilisera ett starkt adaptivt immunförsvar för att slå ner ett virusangrepp, så är sömn en sak som du inte kan förhandla bort.

Annons
Annons

Det behövs inte så många nätter med sömnunderskott innan kroppen visar tecken på immunförsvagning. Och därmed kommer frågan om cancer in i bilden. Immunförsvaret har ett slags välbeväpnad elitenhet som kallas NK-celler (natural killer-cells). Man kan tänka på dem som kroppens säkerhetsstyrkor, som har till uppgift att identifiera farliga främmande element och att eliminera dessa – lite 007, om du fattar.

Ett av dessa främmande element som NK-cellerna ska slå ner på är maligna tumörceller, eller cancerceller. NK-cellerna verkar genom att snabbt slå hål på cancercellernas ytlager och injicera ett protein som bryter ner maligniteten. Du vill med andra ord att dessa James Bond-artade immunceller ska hålla sig i trim. Och det är precis vad de inte gör om du sover för lite.

Michael Irwin vid University of California i Los Angeles har utfört en serie banbrytande studier som tydliggör vilka hastiga, genomgripande effekter som bara en mindre dos sömnunderskott kan få på de immunceller som bekämpar cancer. I en undersökning på friska, unga män kunde Irwin visa på att en enda natt med fyra timmars sömn – som när man går till sängs vid tre och vaknar vid sju – blåser bort 70 procent av NK-cellerna i immunförsvaret, jämfört med läget vid åtta timmars sömn. Det är ett tillstånd med dramatiskt försämrat immunförsvar, och försämringen sker snabbt, i princip efter en enda ”dålig natt”. Du kan lätt föreställa dig hur försvagad din immunrustning är för cancerangrepp efter en vecka med för lite sömn, än värre efter månader eller rentav år.

Annons
Annons

Det är förresten inget vi behöver föreställa oss. I ett flertal viktiga epidemiologiska studier har man kunnat visa på att de störningar av dygnsrytm och sömn som följer med nattarbete ökar risken för att utveckla flera olika former av bröstcancer, prostatacancer, livmodercancer och tjock- och ändtarmscancer.

Under påverkan från de allt mer entydiga vetenskapliga rönen har Danmark nyligen blivit det första landet i världen att kompensera kvinnor som utvecklat bröstcancer efter åratal av oregelbundna arbetspass vid statliga eller statsfinansierade arbetsplatser. Andra länder har än så länge skjutit ifrån sig ansvaret vid liknande skadeståndskrav och vägrat att gå med på någon kompensation.

För varje år forskningen fortskrider kan ännu fler former av maligna tumörer kopplas till otillräcklig sömn. En stor europeisk studie på nästan 25 000 personer har visat att en genomsnittlig sömntid på sex timmar eller mindre hängde samman med en 40-procentig ökning av risken för att utveckla cancer, jämfört med situationen hos personer som sover sju timmar eller mer. Liknande samband har påvisats i en studie som följde mer än 75 000 kvinnor under en elvaårsperiod.

Exakt hur och varför sömnbrist orsakar cancer börjar också klarna. En del av problemet har att göra med att det sympatiska nervsystemet fastnat i tomgångsläge på grund av sömnbrist. Om det uppjagade sympatiska nervsystemet inte kan lugnas så ger det upphov till en ihållande (men alltså obefogad) reaktion från immunförsvaret. Vid verklig fara reagerar annars det sympatiska nervsystemet häftigt men snabbt övergående, vilket är motiverat vid risk för fysisk skada (man får tänka sig risken att hamna i bråk med ett vilt djur eller en rivaliserande primatstam). Inflammation kan utgöra ett utmärkt försvarsvapen, men det har också sina risker. Om en inflammation får ”stå på” utan egentlig uppgift, om den inte går tillbaka utan istället övergår i ett stadium av kronisk inflammation, kan det leda till en lång rad hälsoproblem, däribland sådana som har betydelse för utvecklingen av cancer.

Annons
Annons

Cancerformer utnyttjar gärna kroppens inflammationsförsvar till sin fördel. Exempelvis kan vissa cancerceller locka in inflammationen i tumören för att den ska hjälpa till att utlösa den tillväxt av blodkärl som ger cancern näring och syre. Tumörer kan också använda inflammationen för att förstärka skador och mutera cancercellernas DNA för att stärka tumören. Inflammationsrelaterade faktorer kopplade till sömnförlust kan också göra att delar av tumören lossnar från sina fästen så att cancern sprider sig till andra delar av kroppen, det vill säga det uppstår metastaser.

Vi vet nu att sömnbrist driver på dessa processer som förstärker och sprider cancer, vilket visats i nya studier av David Gozal vid University of Chicago. Han har gjort en studie på möss, som injicerades med maligna celler, varpå han följde tumörernas utveckling under en fyraveckorsperiod. Hälften av mössen fick sova normalt, de andra fick sin sömn delvis störd på ett sätt som minskade deras allmänna sömnkvalitet.

De undersövda mössen uppvisade en ökning på 200 procent i cancertillväxtens hastighet och storlek, jämfört med den utvilade gruppen. Även om det gör ont i mig brukar jag på mina föreläsningar visa bilder som åskådliggör skillnaden i storlek mellan de tumörer som utvecklades i respektive muspopulation. Utan undantag väcker de höga flämtningar, folk lägger handen för munnen eller vänder sig bort från bilderna på de enorma tumörer som växt fram i de undersövda mössen.

Och sedan kommer man till den punkt i varje cancerberättelse då man inte tror att det kan bli värre. Men när Gozal dissekerade sina möss upptäckte han att tumörerna dessutom hade varit mycket mer aggressiva hos de undersövda djuren. Där hade cancern bildat metastaser och spridit sig till kringliggande organ, vävnader och ben. Den moderna medicinen är ganska framgångsrik på att behandla cancer så länge den håller sig på plats, men när den bildar metastaser – vilket här hastigt påskyndades av sömnförlusten – står läkarvetenskapen inte sällan handfallen, och dödstalen ökar.

Annons
Annons

Under åren som gått efter det förra experimentet har Gozal flyttat tillbaka sömnridån ännu mer för att ringa in de mekanismer som driver fram denna elakartade utveckling. I ett antal studier har han kunnat visa på att de immunceller som kallas tumörassocierade makrofager utgör en av de viktigare orsakerna till varför sömnbrist orsakar cancer. Han har funnit att sömnbrist åtföljs av en minskning i en av dessa makrofager, de så kallade M1-cellerna, som annars skulle ha bidragit till att bekämpa cancern. Sömnbrist sammanfaller också med en ökning av en alternativ makrofagform, M2-cellerna, som istället bidrar till cancerns tillväxt. Kombinationen av dessa faktorer har hjälpt till att förklara de förödande effekter som märktes hos Gozals undersövda möss.

Dålig sömnkvalitet ökar alltså risken för cancer, och om cancer väl uppstår utgör sömnbrist ett effektivt gödningsmedel för fortsatt tillväxt. Att inte sova ordentligt när man kämpar mot cancer kan liknas vid att hälla bensin på en eld som inte är under kontroll. Det kan låta alarmistiskt, men de vetenskapliga bevisen som binder samman sömnbrist med cancer är nu så tydliga att WHO officiellt har klassat nattarbete som ”troligen cancerogent”.

ur ”Sömngåtan” av Matthew Walker, professor i neurovetenskap och psykologi vid Berkeley University i USA. Översättning: Nils Håkanson.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons