Annons

Sömnforskare: Social jetlag värre än sommartid

I söndags var det dags igen, klockan ställdes fram en timme och vi fick sommartid.

Sommartiden ifrågasätts och utreds nu på EU-nivå. Men sömnforskaren Jonathan Cedernaes ser ett större problem: Den tidsomställning som många ägnar sig åt varje helg.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1
Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 1
Foto: Staffan Löwstedt

När vi ställer om tiden ska alla kroppens celler – i levern, bukspottskörteln, hjärtat, ja alla vitala organ i kroppen anpassa sig till den nya tiden. Men människokroppen mår allra bäst av regelbundna vanor. Att stiga upp i samma tid, få rikliga mängder ljus under dagen, äta och träna vid samma tider. Då fungerar vi bäst, såväl fysiskt som psykiskt.

Att vi förlorar en enda timmes sömn är ändå inte mycket att orda om, tycker läkaren och sömnforskaren Jonathan Cedernaes som har sin bas vid universitet i Uppsala.

Han vill hellre lyfta en annan aspekt av tidsomställning som kan vara mer problematisk, nämligen den när många fullkomligt frivilligt skjuter fram dygnet varje helg – ibland kallat social jetlag – för att när måndagen kommer tvingas försöka skjuta tillbaka dygnet.

Annons
Annons

– Två gånger om året märker vi hur trötta vi blir av att ställa om klockan. Resten av året råkar vi bara hata måndagar. Den tidsomställningen borde vi rikta mer fokus på, säger han när SvD når honom mellan ett par experiment i labbet på Northwestern-universitetet i Chicago där han forskar just nu, bland annat om dygnsrytm och ämnesomsättning.

Mest extrema vad gäller social jetlag är tonåringarna. En forskningsstudie vid Örebro universitet, som SvD rapporterat om tidigare, visade att hela 44 procent av 3 000 tonåringar hade sömnbrist under skolveckan.

Huvudanledningen är att de går och lägger sig samt stiger upp många timmar senare på helgen. Först på torsdagen är de i fas med sina skoltider och då är det snart helg igen.

Frågan huruvida tidsomställningen mellan sommar- och vintertid (även kallad normaltid) har spelat ut sin roll har blivit allt hetare. Framför allt i Finland men även i de baltiska länderna och i Polen har debatten varit livlig.

Den svenska regeringen ställer sig positiv till att diskutera frågan på EU-nivå, enligt infrastrukturminister Thomas Eneroth (s). EU-kommissionen har fått i uppdrag att utreda frågan som engagerar européerna som få andra.

Ryssland slopade sommartiden år 2014, Island har den inte. För EU är det en självklarhet att tiden måste vara enhetlig, oavsett om det blir status quo eller permanent sommar- eller vintertid.

Därtill leder tidsomställningen till sömnbrist som vi också vet leder till ökad inflammation.

Det lär dock dröja innan någon förändring kan bli beslutad, troligen knappast före nästa kommission tillträder efter EU-valet i maj 2019.

Annons
Annons

Efter en tidsomställning till sommartid blir hjärtinfarkterna något fler. Forskarna vet inte riktigt varför, men ökningen är inte så stor.

– Vi vet att det finns en dygnsvariation i inflammation, till exempel i uttryck av inflammationsfrämjande gener, samt att våra cirkulerande blodceller varierar under dygnets olika timmar. Därtill leder tidsomställningen till sömnbrist som vi också vet leder till ökad inflammation, spekulerar Jonathan Cedernaes.

Tidsomställningen sägs också ge fler trafikolyckor, men statistiken är omtvistad. Säkert är att vissa studenter presterar lite sämre på tentor och är tröttare i skolan tiden närmast efter en omställning till sommartid.

Allt beror förstås på att vi blir tröttare innan vi har anpassat oss till sommartiden. Särskilt så kallade kvällsmänniskor (”sena kronotyper”, kallar sömnforskarna oss som ogärna stiger upp med tuppen) har svårare att ställa om till sommartid.

Social jetlag: Tonåringars sömnbrist oroar forskare (SvD Premium)svd.seSömnstressensvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons