X
Annons
X

”Sorgligt att vackra gatan på Söder förstördes”

När Centralbron stod färdig 1959 tappades kontakten med Slussen. Flera läsare saknar den gamla Brännkyrkagatan. Här följer ett antal läsarhistorier om trakten kring Guldfjärdsterassen som var lösningen på senaste Stockholmsgåtan.

Läs mer om Mitt Stockholm

Till vänster syns Brännkyrkagatan då den gick hela vägen från Slussen upp på Mariaberget. Till höger platsen i dag: Guldfjärdsterassen.

Foto: Stadsmuseet och Johan Lindberg Bild 1 av 6

”Besvärsbacken” användes i början på 1900-talet som en plats för testkörning av bilar och för att utföra bromsprov.

Foto: Stadsmuseet Bild 2 av 6
Foto: Holger Elgaard Bild 3 av 6
Foto: Stadsmuseet Bild 4 av 6
Foto: Johan Lindberg Bild 5 av 6
Foto: Stockholmskällan.se Bild 6 av 6

Del 1 av 6

Till vänster syns Brännkyrkagatan då den gick hela vägen från Slussen upp på Mariaberget. Till höger platsen i dag: Guldfjärdsterassen.
Till vänster syns Brännkyrkagatan då den gick hela vägen från Slussen upp på Mariaberget. Till höger platsen i dag: Guldfjärdsterassen. Foto: Stadsmuseet och Johan Lindberg

Intresset kring förra veckans Stockholmsgåta var stort – drygt 500 läsare mejlade in gissningar och historier om lilla gatan Guldfjärdsterassen nära Södermalmstorg. Här några av berättelserna som ger ytterligare djup i platsens historia:

Klas Karlgren: ”Jag passerar Guldfjärdsterrassen ofta, den har ett väldigt fint namn men är ju inte alls så kul som den låter. Just i morse såg jag någon fotografera huset (hotellet) och jag tänkte att det måste varit första gången det hänt. Det rör sig många turister just där på väg mot Monteliusvägen men få om någon fotograferar den trista baksidan av Hilton. Sedan såg jag bilden i SvD, kanske fotograferandet hade något med bildgåtan att göra? För att ta sig från Bastugatan mot Slussen på cykel måste man ta hissen. Och efter att jag sett en bild på hur utsikten från Brännkyrkagatan mot Slussen tidigare sett ut, kan jag tycka att det är sorgligt att gatan förstörts”, säger Klas om förändringen som skedde i etapper, först genom att trafikleden Södergatan skapades (1937–1945) och sedan när Centralbron började byggas på 1950-talet.

Här bilden som Klas Karlgren syftar på – Brännkyrkagatan i riktning mot Södermalmstorg tidigt på 1900-talet. Det är den så kallade ”Besvärsbacken”:

”Besvärsbacken” användes i början på 1900-talet som en plats för testkörning av bilar och för att utföra bromsprov.
”Besvärsbacken” användes i början på 1900-talet som en plats för testkörning av bilar och för att utföra bromsprov. Foto: Stadsmuseet

Samma vy i dag:

undefined
Foto: Holger Elgaard

Klas fortsätter: ”Det hade ju varit så otroligt mycket trevligare om Brännkyrkagatan fortfarande kunde förbinda Slussen med Mariaberget! Nu är den passagen i princip saboterad med trappor i bägge ändor och det underliga envåningsbygget under "terrassen".

Här en bild åt andra hållet från tidigt 1900-tal. Vi ser tydligt ”Besvärsbacken”, som än i dag har den brantaste lutningen på Stockholms gator med 22%.

undefined
Foto: Stadsmuseet

Så här ser det ut i dag:

undefined
Foto: Johan Lindberg

Här en karta som visar platsen år 1930 jämfört med i dag:

undefined
Foto: Stockholmskällan.se

Under nästan hela 1950-talet var Brännkyrkagatan huvudinfart norrifrån till nyskapade Södergatan. Men när Centralbron öppnades 1959 klipptes Brännkyrkagatan av vid Pustegränd.

Ragnar Kling minns förändringens dagar: ”Först drog man fram Söderleden i ett utsprängt dike. Jag minns det än. Senare överdäckades diket och då byggdes bland annat Hilton Slussen.”

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 24 februari 1939.

Bild 1 av 1

Del 2 av 6

SvD den 24 februari 1939.
SvD den 24 februari 1939.

Här följer fler läsarhistorier om platsen:

Johan Silvander: ”Det är fasaden på den del av Hotell Hilton som ligger ovanpå Söder-/Söderledstunnlarna, utsikten mot väster är då mot Brännkyrkagatan. Omdaningen torde vara att bland annat kvarteret Göta ark hade rivits för att ge plats åt Södergatan/Söderleden. Min pappa var modelltekniker och gjorde en modell av Göta ark innan det revs. Finns en artikel i SvD i februari 1939 (se ovan). Synd att husen revs, men bra att området senare däckades och fick ny bebyggelse.”

John Påhlman, som var snabbast med rätt lösning, har en annan upplevelse av platsen: ”Jag har i nästan 10-års tid skottat taken på fastigheterna i kvarteren runt slussen, så det har varit många tidiga och kalla morgontimmar man antingen skottat taken eller stått vakt på gatan och kunnat stå och fundera över saker och ting, så jag kände igen fasaden på sekunden.”

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 1

Del 3 av 6

undefined
Foto: Johan Lindberg

Magnus Andersson: ”Följde som Söderbo med spänning den successiva läkningen av Söderledens sår för 20-talet år sedan, och just detta stadsparti med dess återuppståndna gatsnutt var ju då en viktig pusselbit. Bor själv i ett av de återuppståndna kvarteren runt hörnet från denna plats, och har Söderleden ’i källaren’.”

Lars Hellström: ”Känner igen bilden för att jag när jag går hem från jobbet via pendeltågsbron från Riddarholmen passerar platsen på väg till min lya på söder. Hilton Slussen är ju ett typiskt 80-talsbygge, rätt ocharmigt och kanske något ovärdigt den framskjutna platsen – med dagens mått mätt. Man var säkert väldigt nöjda med arkitekturen och färgerna när det var nytt. När jag funderar över mina egna kopplingar till platsen så kommer jag att tänka nyårsafton 1999 (millenieskiftet) när jag och mina vänner hade beslutat att vi skulle festa hela natten ända fram till morgonen och då äta frukost på Hilton Slussen. Tyvärr så öppnade de ju inte i svinottan direkt (på nyårsdagen) utan det slutade med att vi satt och sov i receptionen i väntan på frulle som till slut öppnade kl 9.00. Kul ändå!”

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Bild från 1951 – här ligger nu Guldfjärdsterassen.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 1

Del 4 av 6

Bild från 1951 – här ligger nu Guldfjärdsterassen.
Bild från 1951 – här ligger nu Guldfjärdsterassen. Foto: Stadsmuseet

Simon Lefvert: ”Det är en märklig liten gatstump. SKL:s hus spelar en stor roll för hur platsen ser ut, eller snarare hur den inte ser ut. Tanken var från början att husets mittgata (under tak, inomhus) skulle bli ett allmänt gångstråk för dem som ville röra sig från Hornsgatan mot Gamla Stan. Sedan ställde sig Hilton i vägen. Det berättade arkitekten en gång. Nu återstår bara mittgången inomhus.”

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 1

Del 5 av 6

undefined
Foto: Johan Lindberg

Joakim Heise: ”Egen upplevelse är att vi har våra årsstämmor där med jobbet vissa år. Nu den 22 mars är det dags för den tredje faktiskt. Har också varit på min egen svensexa där och badat bastu och i poolen för 22 år sedan. Min moster bodde i flera år uppe på Bastugatan med vidunderlig utsikt över Riddarfjärden och ibland efter jobbet gick jag hem till henne och passerade Slussen och Hilton. Denna plats har som skrivits förändrats mycket. På vår väg för att hälsa på morföräldrarna på Söder passerade vi Slussen ibland och jag kommer ihåg de gamla grådassiga husen som låg där restaurang Eken som tillhör Hilton nu ligger.”

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Lena Dalman Bild 1 av 3
Foto: Lennart Helleday Bild 2 av 3
Foto: Lennart Helleday Bild 3 av 3

Del 6 av 6

undefined
Foto: Lena Dalman

Lena Dalman (som har tagit bilden ovan): ”Jag har dagligen utsikt mot den här platsen. Jag jobbar på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och har fönster som vetter åt det hållet. Huset inrymmer Hilton Slussen. Namnet Guldfjärdsterrassen har såvitt jag förstått en lite udda historia (om det nu är sant). Det vi nu kallar för Söderström/Riddarfjärden kallades förr Guldfjärden. Men det var inte något guld precis i fjärden. I stället var det invånarnas avföring som tippades i vattnet och som flöt omkring. Med tiden blev det ett tjockt lager slam. Markförhållandena var alltså inte så bra när dåvarande Landstingsförbundet skulle bygga sitt hus i slutet av 1980-talet. Det blev omfattande pålningsarbeten. När ventilationen stängs av framåt kvällen här på kontoret kan man faktiskt känna en tydlig lukt av avlopp, åtminstone i de nedre planen av huset.”

Även Lennart Helleday har – som vanligt – varit på platsen och fotograferat – här två av hans bilder.

undefined
Foto: Lennart Helleday
undefined
Foto: Lennart Helleday

Nästa vecka kommer en ny Stockholmsgåta som landar i en annan stadsdel – välkomna tillbaka då.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X