Annons

”Sparivern ett tecken på Riksbankens misslyckande”

Hushållens sparande når nya rekord. Bankinlåningen ökade med hela 76 miljarder kronor till 1 433 miljarder kronor visar ny statistik. Detta är ett bevis för att Riksbankens penningpolitik inte fungerar, enligt Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Under strecket
Publicerad

Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Annika Creutzer, privatekonomisk expert.
Annika Creutzer, privatekonomisk expert. Foto: Lars Pehrson

Hushållens finansiella sparande uppgick till 90 miljarder kronor för andra kvartalet i år. Det visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.

En stor del av sparandet stannade på bankkontona.

Bankinlåningen ökade nämligen med 76 miljarder kronor till kronor till 1 433 miljarder kronor, vilket är rekord. Detta är den högsta transaktionen, insättningar minus uttag, ett enskilt kvartal sedan tidsseriens början 1996.

Hur anmärkningsvärt är det här?

– Det är ett tecken på att Riksbankens penningpolitik inte fungerar. Trots minusränta så väljer hushållen att spara istället för att konsumera, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Hon menar att den negativa reporäntan signalerar krisläge.

– När vi har negativ reporänta, så signalerar det att något är fel. Det tror jag gör att människor blir mer försiktiga, säger hon.

Annons
Annons

Den totala bankinlåningen på 1 433 miljarder kronor för andra kvartalet i år, och det är nästan tre gånger så mycket som hushållen hade på bankkontona under andra kvartalet 2005. Då
uppgick de till 589 miljarder kronor.

**Enligt SCB finns faktorer **som bidrar till att sparande blir högt just under andra kvartalet. Det är nämligen då som merparten av aktieutdelningarna och skatteåterbäringen sker.

– Dessutom har det varit en stor börsoro. Under andra kvartalet började man prata om att ta hem vinsterna. Man kanske drar sig för att spara i fonder, säger Annika Creutzer.

Statistiken visar också att samtidigt som bankinlåningen ökade minskade andra sparformer. Hushållen gjorde enligt SCB nettouttag från Riksgäldsspar och minskade sina innehav av premieobligationer.

– Ett skäl till att just banksparande ökar kan också vara att många inte känner att de har alternativ, säger hon.

Annika Creutzer konstaterar det numera är ett stort steg att gå från sparande på ett sparkonto till att starta ett investeringssparkonto, ISK eller ett fondsparande.

– Att bara kalla det för Investeringsparkonto gör att det låter svårt, säger hon och tillägger att tänket kring allemansfondssparande är helt borta idag.

Dessutom, menar hon att man har förlorat en sparform i och med att pensionssparandet med avdragsrätt har tagits bort.

– Många är vilsna och vet inte riktigt hur de ska spara, säger hon.

Ytterligare ett skäl till att sparande ökar så kraftigt är att vissa grupper har tagit del av reallöneökningar, samtidigt som låga räntor och låga energikostnader har sänkt boendekostnaderna kraftigt.

– Många gör inte av med alla sina pengar. Även om det finns stora grupper i samhället som inte har tagit del av det här, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons