X
Annons
X
Kommentar

Erik Bergin: Splittrade demokrater samlar trupperna inför 2020

Nu formas startlaget inom Demokraterna där någon ska utmana Donald Trump om presidentposten om två år. Men partiet är splittrat och har ingen given favorit, skriver SvD:s tidigare USA-korrespondent Erik Bergin.

Läs mer om Presidentvalet i USA 2020
1/7

Kalifornien-senatorn Kamala Harris.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP
2/7

Montanas guvernör Steve Bullock.

Foto: Charlie Neibergall/AP
3/7

New Jersey-senatorn Cory Booker.

Foto: Cheryl Senter/AP
4/7

Stormy Daniels advokat Michael Avenatti.

Foto: Amanda Lee Myers/AP
5/7

Hillary Clinton.

Foto: Evan Agostini/AP
6/7

Obamas vicepresident Joe Biden.

Foto: Butch Comegys/AP
7/7

Vermont-senatorn Bernie Sanders.

Foto: Charles Krupa/AP

Blir det Montanas guvernör Steve Bullock som möter president Trump i november 2020? Eller New Jersey-senatorn Cory Booker, Kalifornien-senatorn Kamala Harris eller Ohio-senatorn Sherrod Brown? Har kanske kongressledamoten John Delaney från Maryland en chans? Han lanserade sin sin presidentkandidatur redan sommaren 2017 och har kampanjat flitigt i nyckeldelstaterna Iowa och New Hampshire sedan dess. Vågar sig rent av Hillary Clinton eller Bernie Sanders på ännu ett försök att nå Vita huset? Ej heller Joe Biden, Obamas vicepresident, utesluter en kandidatur.

Det bubblar av namn hos Demokraterna just nu. Dygnen som gått sedan kongressvalet den 6 november har demokrater från alla möjliga håll mumlat mer eller mindre öppet på tv, i möten med väljare och telefonsamtal med donatorer om att de överväger att ställa upp i presidentvalet om två år.

Partiets chanser har åtminstone i ett kort perspektiv stärkts efter valet. Demokraterna tog över representanthuset och även om Republikanerna stärkte sig i senaten så har en utdragen rösträkningsprocess efter valet gett Demokraterna några ytterligare spridda segrar.

Annons
X

Det gör att partiet känner vind i seglen, även om den ”blå vågen” som förutspåddes inför det så kallade mellanårsvalet blev långt ifrån så kraftig som många hoppades.

Det som nu sker är att omöjliga och möjliga kandidater undersöker vilket stöd de har hos väljare och donatorer, inför att vissa av dem kommande månader verkligen lanserar sina kandidaturer.

– Ingen väntar på någon annan för att ställa upp i valet. De dagarna är långt, långt borta, säger Jim Messina som skötte Barack Obamas kampanj 2012 till nyhetsbyrån AP.

Vad som samtidigt präglar Demokraternas utmaning att mejsla fram en utmanare till Trump är att partiet inte har någon given ”frontrunner”, en på förhand given kandidat. Åtminstone inte än. Inför 2016 var det enklare, då hette hon Hillary Clinton. Den tidigare utrikesministern förutspåddes möta Floridas ex-guvernör Jeb Bush, George W Bushs bror, i slutstriden. Många amerikaner bävade inför ett val där de skulle tvingas välja mellan ännu en Clinton och ännu en Bush.

Demokraterna dessutom är splittrat inbördes. Partiet har att fundera ut om Bernie Sanders vänsterflank från 2016 är stark nog att bära ända in i mål, eller om Demokraterna bör svänga höger och försöka attrahera mittenväljarna. Kongressvalet nu i november gav få klara besked.

Beroende på läget som Demokraterna är i nu så tror vissa politiska analytiker att minst 20 demokratiska presidentkandidater under vintern och våren 2019 kan deklarera att de ställer upp. Särskilt de som är relativt okända utanför sina egna delstater kan tjäna på att lansera sig tidigt, som John Delaney från Maryland gjort. Ingen tror att han har någon chans att vinna partiets nominering, men å andra sidan är han än så länge nästan ensam.

Ett stort demokratiskt startfält lägger grunden för en eldfängd och kannibalistisk kamp under primärvalen vintern och våren 2020. Den kan likna Republikanernas race bland partiets 17 kandidater inför 2016. Flera av de från början favorittippade attackerade varandra hårt utan att någon av dem kom ikapp Trump i opinionsmätningarna.

Vem kan Demokraterna få fram som klarar att ta sig an den uppgiften? Just nu står det skrivet i stjärnorna.

Men efter två år med president Trumps personangrepp och faktaresistenta utspel på Twitter så står åtminstone en nödvändig kvalifikation klar: det måste vara en kandidat som kan ta mycket skit, enkelt uttryckt.

Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon, av alla människor, formulerade det träffsäkert i en intervju med nyhetsbyrån AP i somras. Michael Avenatti – porrstjärnan Stormy Daniels advokat som greps i november misstänkt för misshandel – kan bli en vinnande kandidat för Demokraterna, spådde Bannon, därför att:

– Han är en slagskämpe. Han blir en kraft i primärvalen av det enkla skälet att han framstår som något många demokrater inte framstår som, vilket är en slagskämpe.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Kalifornien-senatorn Kamala Harris.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP Bild 1 av 7

Montanas guvernör Steve Bullock.

Foto: Charlie Neibergall/AP Bild 2 av 7

New Jersey-senatorn Cory Booker.

Foto: Cheryl Senter/AP Bild 3 av 7

Stormy Daniels advokat Michael Avenatti.

Foto: Amanda Lee Myers/AP Bild 4 av 7

Hillary Clinton.

Foto: Evan Agostini/AP Bild 5 av 7

Obamas vicepresident Joe Biden.

Foto: Butch Comegys/AP Bild 6 av 7

Vermont-senatorn Bernie Sanders.

Foto: Charles Krupa/AP Bild 7 av 7
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X