Annons

Splittrat i EU efter Trumps sanktioner

Gasledningen Nord Stream 2 är omstridd även i många europeiska länder.
Gasledningen Nord Stream 2 är omstridd även i många europeiska länder. Foto: Stefan Sauer/TT

Donald Trumps beslut att straffa alla företag som är inblandade i Nord Stream 2-bygget från Ryssland till Tyskland, förargar i Berlin och Moskva, där politikerna svarar att USA ska sköta sig självt. Men gasledningen är omstridd även i många europeiska länder.

Under strecket
Publicerad

BRYSSEL USA:s president Donald Trump har meddelat att han kommer att straffa företag som är inblandade i byggandet av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2, som ska föra naturgas från ryska småstäder längs med Lugabukten, genom Östersjön och till kuststaden Greifswald i norra Tyskland.

Amerikanerna ska inom två månader ta fram en lista över vilka företag och individer som ska straffas, exempelvis med förbud mot att göra affärer i USA.

Det schweizisk-nederländska Allseas, som just nu lägger gasrören under Östersjön, blev i helgen det första företaget att självmant lägga ner sina verktyg, i rädsla för amerikanska sanktioner.

Övriga reaktioner på denna sida Atlanten har inte varit lika medgörliga.

En taleskvinna för det ryska utrikesdepartementet, Maria Zakharova, skrev på sin Facebook-sida i helgen att det inte var upp till Washington att bestämma om en gasledning mellan hennes land och Tyskland ska byggas eller inte.

”Snart kräver de att vi slutar att andas”, skrev Zakharova irriterat.

En taleskvinna för regeringen i Berlin, Ulrike Demmer, gav inte heller mycket för USA:s tilltag:

Annons
Annons

”Regeringen fördömer sådana extraterritoriella sanktioner. De slår mot tyska och europeiska företag, och är ett intrång i våra interna angelägenheter”, skrev Demmer på Twitter.

Oenigheten gör också EU-kommissionen försiktig i sitt svar på Trumps sanktionshot.

Donald Trump har i hårda tirader kritiserat inte bara Tysklands samarbete med Ryssland, utan hela EU för att gasledningen tillåts över huvud taget. Han menar att Nord Stream 2 är en säkerhetsrisk och gör kontinenten alltför beroende av Ryssland.

EU-länderna har tidigare som ett enat handelsblock kategoriskt kritiserat USA:s införande av just ”extraterritoriella sanktioner” – alltså att USA straffar företag för deras verksamheter i andra delar av världen.

Ett exempel på sådana sanktioner är när USA förbjöd företag som fortsatte att handla med Iran efter att Trump dragit USA ut ur Iranavtalet att samtidigt göra affärer i USA.

Men EU-länderna är långt ifrån enade i hur de ser på just Nord Stream 2. Trumps kritik faller i god jord i flera europeiska huvudstäder. De baltiska staterna och Polen, exempelvis, är mycket fientligt inställda till gasledningen, som de precis som Trump menar gör Europa alltför beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.

Oenigheten bland EU-länderna gör också EU-kommissionen i Bryssel försiktig i sitt svar på Donald Trumps sanktionshot.

”EU motsätter sig av princip alla sanktioner mot europeiska företag som sysslar med lagliga verksamheter”, skrev EU-kommissionen i ett uttalande – men aktade sig för att kommentera kritiken mot Nord Stream 2 specifikt.

Varje EU-land har sin egen energipolitik och väljer själva om de vill satsa på kärnkraft eller alternativa energikällor, om de vill importera olja från Mellanöstern och naturgas från Ryssland eller om de – som den tyska regeringen – vill bygga pipelines tillsammans med den ryska, statliga jätten Gazprom.

EU-länderna har inga gemensamma bestämmelser för vilken energimix de ska satsa på. EU:s och Rysslands ekonomier är tätt, tätt sammanflätade, och flera EU-länder är redan i dag beroende av rysk gas. Hela den ryska gassektorn är till exempel fullkomligt fredad i de sanktioner som EU införde mot Ryssland efter att ryssarna annekterat Krimhalvön från Ukraina.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons