Annons

”Språktest löser inte problem med integration”

Att ett språktest skulle kunna leda till frihet, självbestämmande och makt över sitt eget liv är en myt som saknar vetenskaplig grund. Det skriver språkforskare i en slutreplik om språktest och medborgarskap.

Under strecket
Publicerad

Maria Rydell och Tommaso Milani.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Maria Rydell och Tommaso Milani.

Foto: Privat Bild 1 av 1
Maria Rydell och Tommaso Milani.
Maria Rydell och Tommaso Milani. Foto: Privat

SLUTREPLIK | MEDBORGARSKAP

Att färdigheter i det svenska språket är viktiga för att leva i Sverige och vara delaktig i det svenska samhället är vi alla eniga om. Men att som Gulan Avci (L) hävda att ett språktest skulle kunna leda till frihet, självbestämmande och makt över sitt eget liv är en myt som saknar vetenskaplig grund. Det finns inte något vetenskapligt belägg för ett orsakssamband mellan införande av ett språktest för medborgarskap och ökade färdigheter i svenska språket och ökad integration.

Att tro att ett språktest för medborgarskap kommer att öka migranternas motivation kan låta som sunt förnuft men andraspråksinlärning påverkas av en mängd faktorer så som exempelvis tidigare skolbakgrund, tillgång till effektiv undervisning och möjligheter till att använda språket i olika sammanhang. Tidigare traumatiska upplevelser kan också försvåra språkinlärning. Motivation är viktigt men är inte det enda som förklarar framgångsrik språkinlärning eftersom både språkinlärning och motivation påverkas av omständigheter som individen ofta inte råder över, som exempelvis majoritetsbefolkningens bemötande och möjligheter till ett arbete.

Annons
Annons

Att tro att alla dessa faktorer går att bortse från bara genom att ställa krav bygger på djup okunskap om vuxnas språkinlärning.

Ett språktest är inte heller någon magisk trollstav som kommer att lösa de integrationsproblem som Gulan Avci tar upp. Att införa ett språktest för medborgarskap är snarare ett illa underbyggt förslag som endast förlägger integrationsproblem och frågor om utanförskap hos individers bristfälliga språkkunskaper utan att se till frågans komplexitet. För det krävs att man även ser till andra faktorer som har att göra med utbildning, arbetsmarknad, boendesituation, diskriminering och rasism.

Det hävdas ofta att språket är nyckeln till samhället, men samhället är också nyckeln till språket. Vill man rikta sig till utsatta grupper är insatser och språkutbildningar som är anpassade utefter deras behov mer effektiva än vad ett språktest för medborgarskap någonsin skulle vara. Krav på språkfärdigheter finns dessutom redan för de som följer utbildningen i svenska för invandrare (SFI).

Lösnitz och Wesroth påpekar i sin replik att införandet av språkkrav är oproblematiskt i och att med att andra länder redan har det och att det redan finns språktest i utbildningssystemet. Att andra länder infört språkkrav är inte ett argument i sig för att Sverige ska göra det. Precis som vi påpekar i vår artikel, och som även Lösnitz och Westroth nämner, ser kraven olika ut i olika länder. Det är en orimlig tolkning att man i vissa europeiska samhällen skulle behöva högre språkkunskaper än i andra för att kunna verka som medborgare. Istället är det ett exempel på hur språk används som migrationspolitiskt verktyg på ett, ur språkvetenskapligt perspektiv, godtyckligt sätt.

Språkfärdighetsprov som används i utbildningsystemet uttalar sig om en elev uppnått delar av kunskapskraven för den kurs som provet används i. Vi menar att det inte, på språkvetenskaplig grund, går att likställa utan vidare med vilka språkkunskaper som behövs för att kunna verka som medborgare. Det finns alltid en begränsning i vad som går att testa. Och hur argumenterar man för att de som inte klarar provet inte kan verka som medborgare?

Liberalerna menar även att ett språktest ökar medborgarskapets status. Det är möjligt. Men som Lösnitz och Wesroth också påpekar innebär den logiken att ju högre krav, desto högre status. Men ju högre krav som ställs, desto mer exkluderande blir kraven, vilket går emot Liberalernas tanke om att ett språktest skulle leda till ett mer inkluderande samhälle.

Tommaso Milani
professor i flerspråkighetsforskning, Göteborgs universitet
Maria Rydell
lektor i nordiska språk, Stockholms universitet och lektor i svenska som andraspråk, Högskolan Dalarna

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons