Annons

Språkvetare: Vanskligt att kalla lånen förflackning

Alexander Katourgi, 29, släpper i höst boken ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag).
Alexander Katourgi, 29, släpper i höst boken ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Foto: Emma-Sofia Olsson

Engelskan smyger sig snabbt in i det svenska skriftspråket via internet. Men språkvetaren Alexander Katourgi manar till acceptans: ”Om lånen stör kan man vara varsam med med hur de används.”

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Alexander Katourgi är språkvetare, bor i Uppsala och tillträder i höst en doktorandtjänst vid Lunds universitet. Till vardags översätter han tv-spel, allt från de stora som vi ser reklam för till små mobilspel som vi aldrig hört talas om.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Lånen är en naturlig del av svenskan, menar Alexander Katourgi: ”Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning.”

Foto: Emma-Sofia Olsson

Inför intervjun med språkvetaren Alexander Katourgi, inte ens hälften så gammal som jag, mejlar jag honom ett praktexempel på den (i mina ögon) allt vanligare svengelskan: rubriken på SvD:s kulturdels förstasida i slutet av maj – ”den farligaste skolan av dem alla”.

Hmm, vad är problemet med den där, hade Alexander Katourgi tänkt.

Alexander Katourgi är 29 år och specialiserad i språkvård. I september kommer hans bok ”Svenskan går bananer. En bok om översättningar som syns” (Lys Förlag). Den ska hjälpa oss att lättare upptäcka betydelselån, konstruktionslån och kalkeringar som språkvetarna kallar olika varianter av sådant som jag samlat på under våren men inte haft ett namn på: översättningssvenska.

– Översättningssvenska handlar rent vetenskapligt om all svenska som vid närmare granskning är kraftigt påverkad av ett källspråk som det är lånat från. Det kan gälla en främmande formulering, ett ord med oväntad betydelse eller bara att något uttryck används mycket oftare än vanligt, förklarar Alexander Katourgi.

Så vad säger du om ”den farligaste skolan av dem alla”?

Annons
Annons

Alexander Katourgi är språkvetare, bor i Uppsala och tillträder i höst en doktorandtjänst vid Lunds universitet. Till vardags översätter han tv-spel, allt från de stora som vi ser reklam för till små mobilspel som vi aldrig hört talas om.

Foto: Emma-Sofia Olsson

–Det tog ett tag, erkänner Alexander. Sedan såg jag: jaha! Okej okej!

För dig som ännu inte upptäckt problemet: på svenska heter det ju bara ”Den farligaste skolan av alla”. Inget ”dem” som i engelskans ”of them all”.

– Det är ett klockrent exempel. De små förskjutningarna märker man inte, antingen för att man är så van vid engelska eller för att man så ofta hör liknande konstruktioner. Det är då man kan börja fråga sig: är detta redan riktig svenska, eller på väg att bli?

Om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.

Det är det här jag vill diskutera med Alexander Katourgi. Jag har hört radioreportrar säga ”det tog inte länge” … och sett texter innehålla ord som ”sägning” eller ”det resonerar med mig”. Alla medier har i år benämnt vad som klassas som ”samhällskritisk verksamhet”, och SvD:s Morgonrapport har berättat om såväl ”världens yngsta självgjorda dollarmiljardär” som Japans äldsta tevespelare: ”Det håller mig verkligen upptagen”.

Grrr, protesterar mitt 64-åriga, SvD-uppfostrade journalistjag.

Alexander Katourgi är språkvetare, bor i Uppsala och tillträder i höst en doktorandtjänst vid Lunds universitet. Till vardags översätter han tv-spel, allt från de stora som vi ser reklam för till små mobilspel som vi aldrig hört talas om.
Alexander Katourgi är språkvetare, bor i Uppsala och tillträder i höst en doktorandtjänst vid Lunds universitet. Till vardags översätter han tv-spel, allt från de stora som vi ser reklam för till små mobilspel som vi aldrig hört talas om. Foto: Emma-Sofia Olsson

Men om jag mest går på känn, så kan Alexander Katourgi förklara. ”Farligast av dem alla” är ett så kallat konstruktionslån, det vill säga: vi konstruerar meningen på samma sätt som det är korrekt att göra på engelska, men använder svenska ord. Han ger ytterligare exempel: ”Jag är Alexander”, och ”Jag är en översättare”. På svenska skulle vi säga ”heter” och det behövs ingen artikel (”en”) framför yrket.

Annons
Annons

– I ett konstruktionslån är alla ord svenska och används i sin aktuella svenska betydelse – men något känns ändå främmande. Det är kombinationen som är lite märklig och gör det svårare att upptäcka vad som inte stämmer.

Vad ska man tycka om dem?

– Egentligen är det här ett sätt som språk förändras på, vilket är oproblematiskt. Vi har alltid lånat och det måste vi acceptera, men om lånen stör kan man vara varsam med hur de används.

Översättningslånade konstruktioner har kommit in i svenskan förr. Bibelspråket, påminner Alexander och jag hinner tänka: aha, nu kommer diskussionen från senaste översättningen av Gamla Testamentet på 1980-talet …

– När Bibeln översattes på 1500-talet kom tyska konstruktionslån in i svenskan. Sedan ansågs det fint att sluta meningar med verbet, för det var ju bibliskt

Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?

Konstruktionslån är en av de kategorier översättningsproblem som Alexander Katourgi har samlat på och twittrat om för att hjälpa andra att identifiera glidningarna. Mest intresserar han sig för hur översättningssvenskan påverkar grammatiken.

Vad ser du för trender? 

– Hur vi översätter det som är kärnfullt i våra respektive språk. Svenskan packar in information i verben, medan engelskan gör det i substantiven. Den direkta översättningen kan vara språkligt korrekt, men varför blanda in den?

”Close your eyes” behöver ju inte alls bli ”stäng dina ögon” utan kort och gott ”blunda”. Eller varför översätta ”Say hello to granny from me” ordagrant när vi egentligen säger ”Hälsa mormor!” Och på svenska heter det ju inte ”Tack för att du hjälpte” utan ”Tack för hjälpen”.

Annons
Annons

Lånen är en naturlig del av svenskan, menar Alexander Katourgi: ”Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning.”

Foto: Emma-Sofia Olsson

Exemplen gränsar till en annan tendens – att substantivera svenskan.

– Presens particip är mycket vanligare på engelska [den som slutar med -ing], men hos oss blir gerundiumform …

Vad betyder det?

– Substantiviska verb. Till exempel att översätta till ”Sluta med ditt gnällande” och inte ”Sluta gnäll!”. Jag har sett fall där man råkat tänka litet fel, som ”I like fishing”. Det ska ju bli ”Jag tycker om att fiska”, men man kan lockas att använda ”fiskande”.

Också en ökad frekvens av de här lånen påverkar språkutvecklingen. Det har blivit allt vanligare att säga ”Vi är nu vänner”, har Alexander Katourgi noterat. Inte felaktigt, men …

– När frekvensen ökar smyger sig sådana förändringar in, för vi uppfattar det som korrekt. Och det trots att det finns bättre sätt att säga det på – ”Nu är vi vänner”.

Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720.

Men ”självgjord” kan väl inte passera? 

– Det låter väldigt ”kalkerat”, alltså direktöversatt, beskriver Alexander och tystnar kort.

Lånen är en naturlig del av svenskan, menar Alexander Katourgi: ”Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning.”
Lånen är en naturlig del av svenskan, menar Alexander Katourgi: ”Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning.” Foto: Emma-Sofia Olsson

Jag tänker på tjejen på spårvagnen som pratade med sina kompisar om att hon hade ”svartnat ut” under en sen utekväll. Eller konsulten som ville kolla om hans deltagare hängde med: ”Skapar det mening?”

– Nej du, ”självgjord” användes första gången 1720, återtar Alexander efter en snabb sökning i sina källor.

Annons
Annons

– Det är väl egentligen ganska rimligt eftersom det går naturligt att sätta ihop ordet även utan engelsk påverkan. Betydelsen kan ha bleknat om konstruktionen har varit ovanlig i många år.

En annan kategori översättningsglidningar är betydelselån. Då är det engelska ordet likt ett vi använder på svenska, men vårt har egentligen en annan betydelse. Själv har jag tänkt på sammansättningen ”samhällskritisk”, som jag tycker användes felaktigt i början av coronavåren i meningen ”avgörande arbete i samhället”.

Betyder det inte att vara granskande?

– Jo, men betydelsen ”avgörande” på svenska är mer ursprunglig än ”kritisk, granskande”, förklarar Alexander Katourgi som har slagit upp etymologin i SAOB sedan exemplet var uppe som lyssnarfråga i P1:s program ”Språket” den 25 maj.

Redan de gamla grekerna, kan man sammanfatta det: i svenskan kom betydelsen in från ordet κρνειν som betyder skilja, avgöra.

– Nu har den betydelsen fått en skjuts av engelskan.

Han vet att det ofta finns en rädsla för att förlora fina uttryckssätt, men vill påminna om att en del gamla betydelser samtidigt får en renässans.

Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning.

Kan det gälla också ”Det resonerar med mig” (It resonates with me)?

– Den är intressant, säger Alexander som har ett liknande exempel, ”Hennes berättelse resonerade hos åhörarna”.

Enligt SAOB har det inte funnits någon ursprunglig betydelse i svenskan som stämmer med hur det engelska ordet används här.

– För mig låter det inte riktigt naturligt. Men jag kan ändå tycka det är fint att vi använder ett så målande ord. Det är ju mycket mer spännande än ”jag håller med”!

Hur ser du allmänt på de här förändringarna?

– De är en naturlig del av språket. Språket har alltid förändrats och det är vanskligt att kalla det förflackning. Ibland diskvalificeras ord om de lånas direkt från engelskan, men svenskan utarmas väl också om vi förbjuder alla ord som råkar finnas på engelska?

Men jag tycker att förändringarna går väldigt fort nu …

– Vi har mer variation i språket och ett mer demokratiskt samhälle där fler kan göra sin röst hörd tack vare internet. Det kan göra att utvecklingen verkar gå fort. Och visst kan det finnas skäl att vara skeptisk, ett skriftspråk ska ju vara någorlunda enhetligt och en översättning får inte synas. Men om vi inte tar in några förändringar alls kommer skriftspråket att synas och störa av den anledningen i stället. Det går inte att aldrig reta någon.

Efter reklamen visas:
Språkvetaren om svengelska – är det bra eller dåligt
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons