Annons

Stämmer det att kroppen vänjer sig vid kyla?

Några plusgrader upplevs ofta som varmare så här års än på hösten. Vissa menar att vi har en fysiologisk förmåga att anpassa oss till lägre temperaturer. Finns det belägg för det påståendet?

Publicerad
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Påstående

Min mormor brukar säga att vi ska ”frysa in vintern”, vilket jag alltid har tolkat som en uppmaning till att härda kroppen mot lägre temperaturer.

Uppfattningen att vi fryser mindre efter att vi har vant oss vid kylan är inte ovanlig och några plusgrader så här års upplevs ofta som betydligt varmare än på hösten.

Annons

Finns det några vetenskapliga belägg för att kroppen vänjer sig vid kylan?

Eftersom temperaturen i vår omgivning varierar har vi flera mekanismer som hjälper oss att hålla kroppen på omkring 37 grader.

Genomgång

Människan är ett så kallat jämnvarmt, eller ”varmblodigt”, djur. Det innebär att vår kroppstemperatur hålls i princip konstant dygnet runt. Eftersom temperaturen i vår omgivning varierar har vi flera mekanismer som hjälper oss att hålla kroppen på omkring 37 grader (egentligen är det snarare kroppens kärna – de inre delarna av huvudet och bålen – som håller denna temperatur, variationen är större i huden, armarna och benen). När vi blir varma kyler vi av kroppen genom att svettas, och när det är kallt börjar vi huttra. Huttrande innebär ofrivilliga muskelsammandragningar och gör att vi producerar värme och håller kroppstemperaturen trots den omgivande kylan¹.

Det är inte bara huttrandet som hjälper oss att hålla värmen. I en studie som publicerades 1961 utsattes nakna försökspersoner för kyla i åtta timmar per dag under 31 dagar. Omkring dag 14 minskade huttrandet avsevärt och studiedeltagarnas kroppar verkade istället producera värme på något annat sätt².

När studien gjordes kunde forskarna inte avgöra hur. I dag vet vi mer.

Även vuxna producerar värme med hjälp av det bruna fettet, som verkar aktiveras av kyla.

Hos många däggdjur producerar kroppen värme med hjälp av så kallat brunt fett. Forskare har länge vetat att det bruna fettet hjälper spädbarn att hålla värmen, men man har inte trott att samma process sker hos vuxna människor. Nyare forskning visar dock att även vuxna producerar värme med hjälp av det bruna fettet, som verkar aktiveras av kyla3-5.

Brunt fett är i dag ett hett forskningsämne och har föreslagits vara positivt för hälsan och kunna minska risken för fetma och metabola sjukdomar.

Kyla verkar också aktivera ”beige fett” i den vita fettvävnaden som också kan producera värme⁶ och utöver huttandet finns det också belägg för att våra muskelceller kan producera värme utan att dra ihop sig⁷.

Få av oss går dock runt och fryser några längre perioder, trots det kalla vädret. Orsaken är människans främsta vapen mot kylan – beteendemässig anpassning. När det är kallt ute tillbringar vi mer tid inomhus och bär varmare kläder. Även om vi verkar kunna anpassa oss fysiologiskt till kylan får vi knappt en chans eftersom vi är snabba med att höja inomhustemperaturen och slänga på oss ulltröjor och dunjackor.

Slutsats

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Rådet om att ”frysa in vintern” verkar med andra ord inte vara helt tokigt.

Människans reglering av kroppstemperaturen är både beroende av beteendemässig och fysiologisk anpassning. Nedkylning kan vara direkt livsfarligt för oss människor, men det har också föreslagits att vi kan vänja oss vid kyla och att de förändringar som då sker i kroppen kan vara positiva för vår hälsa.

Rådet om att ”frysa in vintern” verkar med andra ord inte vara helt tokigt.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 2

Illustration: Thomas Molén

Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons