Krislarmen kommer tätt från Södersjukhuset.
Krislarmen kommer tätt från Södersjukhuset. Foto: Tomas Oneborg

Ständig kris på SÖS – varför lyckas S:t Görans?

Akuten går som smort på S:t Görans sjukhus, medan krislarmen duggar tätt från Södersjukhuset. Hur har S:t Göran knäckt koden för en välfungerande akutvård? Mer pengar är inte det enda svaret.

Uppdaterad
Publicerad

På Stockholms numera största akutmottagning på S:t Görans sjukhus på Kungsholmen står inga sängar i korridorerna. Däremot är det full aktivitet på akutrummen.

Vid en av deskarna samtalar personalen ivrigt om en svårt sjuk kvinna som kommit in med ambulans. Det råder ett professionellt lugn över situationen.

Kontrasten är påtaglig mot akuten på Södersjukhuset, som reser sig på berget ovanför Årstaviken. Här står sängar och britsar på rad utmed väggarna, anhöriga sitter eller står bredvid. På några ställen vid övervakningsplatserna är det så trångt att personalen får baxa sig fram till patienterna.

Det är fullt, ändå kommer nya patienter in hela tiden. En man i korridoren skriker och stönar högt för att det gör så ont, en annan tvingas helt öppet berätta vad som hänt med henne. Här finns ingen avskildhet för patienterna och heller inte för personalen, som blir överöst av frågor och ibland av tråkiga kommentarer från ilskna anhöriga.

Akuten på SÖS.
Akuten på SÖS. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Hur kan situationen vara så olika för både patienter och personal på de båda innerstadssjukhusen? Frågan blir extra laddad eftersom det ena sjukhuset är privat och ägs av den australiska vårdjätten Ramsay Health Care med sitt franska dotterbolag Ramsay Santé, och det andra är offentligt och alltid setts som det stora och pålitliga sjukhuset på Södermalm.

Annons

Med hjälp av statistik och genom intervjuer med såväl personal som sjukhusledningar och politiker har SvD sökt svaret på varför S:t Göran har bättre resultat än SÖS – när det gäller köer och väntetider, vårdkvalitet, medarbetarenkäter och framför allt patientnöjdhet.

Att jämföra två sjukhus är knepigt eftersom de har olika uppdrag och deras avtal med regionen ser olika ut. Dessutom är sjukhusen beroende av hur bra andra vårdgivare som de ska samarbeta med fungerar.

Det finns två förhållanden som gör arbetet tuffare på Södersjukhuset. Dit kommer fler från mindre välbeställda områden, medan S:t Göran har en större andel högutbildade från rikare delar av Stockholm.

Dessutom är Södersjukhusets patienter äldre. SvD:s kartläggning visar att medelåldern bland dem som kom in till akuten på SÖS under 2019 var 57 år medan de på S:t Göran var 55 år.

Det betyder att Södersjukhuset har en större andel äldre och multisjuka som behöver mycket sjukvård. Ju fler patienter man har med stora vårdbehov, desto större resurser och tid behövs på akutmottagningen. Men det kompenseras inte SÖS för.

Annons

Därför påverkas väntetiderna som också är längst på Södersjukhuset. Under 2019 klarade man bara drygt en tredjedel av patienterna inom den utlovade maxtiden på fyra timmar. I genomsnitt fick patienterna vänta 5,5 timmar.

Foto: Tomas Oneborg

På S:t Göran gick det snabbare. Där fick man i genomsnitt vänta tre timmar och 16 minuter. Med yngre och inte lika svårt sjuka patienter är det lättare att ha en hög produktion.

För den väldigt utsatta gruppen av patienter över 80 år som ofta är multisjuka finns en maxgräns på åtta timmars väntetid på akuten. Det klarade Södersjukhuset i drygt 60 procent av fallen mot hela 96 procent på S:t Göran.

Men med det i minnet – jämför man två exakt likadana patienter, exempelvis med en hjärtinfarkt, så är S:t Göran effektivare. Där kommer patienten att få snabbare vård och till en lägre kostnad för skattebetalarna. Priset är drygt tio procent lägre än på Södersjukhuset. Dessutom ligger S:t Göran bättre till i många kvalitetsjämförelser.

Annons

I princip alla anställda lyfter fram två faktorer för att förklara hur det kommer sig att patienterna tas om hand snabbare på S:t Göran: Där har man metodiskt satsat på erfarna akutteam. Och man låter personalen organisera arbetet.

Fortsätter ökningen på akuten finns det en ”tipping point” där det blir lika odrägligt här som på andra håll.

SvD har stämt möte med Bengt Sparrelid som är ordförande för läkarföreningen på S:t Göran och hans kollega från Södersjukhuset, Clara Strömberg. Båda bekräftar resultaten i SvD:s kartläggning och är överens om att S:t Göran bedriver jämförbar vård till en klart lägre kostnad, och att situationen generellt är bättre på S:t Görans akutmottagning.

– Fortsätter ökningen på akuten finns det en ”tipping point” där det blir lika odrägligt här som på andra håll. I grunden har vi en bra organisation som personalen fått vara med och bestämma om och en hög kompetens med erfaren personal på akuten. Det betyder mycket för att det ska gå snabbt, säger Bengt Sparrelid.

– Men personalomsättningen är alldeles för hög. För att behålla personalen och hålla igång vårdplatserna behöver arbetsvillkoren förbättras. Lönerna är inte bättre här än på andra sjukhus, tillägger han.

Annons
Clara Strömberg är akutläkare på Södersjukhuset.
Clara Strömberg är akutläkare på Södersjukhuset. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Clara Strömberg menar att Södersjukhuset haft det tufft ända sedan 2011, både ekonomiskt och med bemanningen.

– Personalläget är hemskt, för några dagar sedan hade vi luckor på 16 av arbetspassen på akuten. Det är också många oerfarna som jobbar där samtidigt som våra patienter har väldigt stora vårdbehov. Man har plockat av oss de enklare akutfallen som ger den relativt bästa ersättningen, säger hon.

S:t Göran går med plus och har inga sparbeting. Däremot menar sjukhuset att man utför vård som man inte får betalt för till ett värde av 77 miljoner om året. På Södersjukhuset finns sparkrav på 300 miljoner och ett varsel om uppsägning för 100 anställda.

– Sjukhusledningen har böjt sig för politiska dekret att budgeten går först och att den ska hållas. Samtidigt låter man närakuterna gå med vinst och göra så lite som möjligt av det som kostar pengar. Det skickar man till akutmottagningarna i stället, säger Clara Strömberg.

Annons
Clara Strömberg på SÖS och Bengt Sparrelid på S:t Göran är ordförande för de respektive läkarföreningar.
Clara Strömberg på SÖS och Bengt Sparrelid på S:t Göran är ordförande för de respektive läkarföreningar. Foto: Malin Hoelstad

Mikael Runsiö, vd på Södersjukhuset, vill inte jämföra sjukhusen men konstaterar att SÖS har ett bredare uppdrag med exempelvis flest ambulanstransporter samt mycket forskning och utbildning.

– Vi vill ha effektivare patientflöden genom en närakut i samma lokaler som vår nya akutmottagning, egna geriatrikplatser och att vi kan skriva ut färdigbehandlade patienter dygnet runt till primärvården och kommunerna.

Lennart Wennerström är chefsläkare och vice vd på S:t Göran. Han menar att upphandlingen av privat drift på sjukhuset är nyckeln till de lägre kostnaderna för regionen.

– Vi har också en platt organisation där det är nära mellan medarbetare och chefer. Vi vill ha en engagerad personal som bidrar till att utveckla vården och vi involverar även våra patienter i förbättringsarbetet, säger han.

Annons
Mikael Runsiö, vd på Södersjukhuset säger att SÖS har ett bredare uppdrag.
Mikael Runsiö, vd på Södersjukhuset säger att SÖS har ett bredare uppdrag. Foto: Lisa Arfwidson

Akutsjukvården i Stockholm är hårt pressad och har varit det i många år. Det visade återigen storhelgerna kring jul och nyår. Under trettonhelgen beskrevs situationen som kaotisk på Södersjukhuset. Utmattad personal, överfulla korridorer och patienter där läget försämrades på grund av långa väntetider.

En bidragande orsak var it-haveriet som drabbade Karolinska i Huddinge och som fick följdverkningar på andra sjukhus. Det var exceptionellt, men i grunden handlar vårdkrisen om att det så kallade avflödet av patienter från akuten inte fungerar. När patienterna är färdigundersökta på akuten ska de fortast möjligt läggas in på sjukhuset eller skickas hem eller till en geriatrikplats för äldre patienter.

Annons
Ett akutrum på SÖS.
Ett akutrum på SÖS. Foto: Tomas Oneborg

Men när vårdplatser inte kan användas på grund av personalbrist blir det stopp på akutmottagningen. I Södersjukhusets fall handlar det om ungefär 10 procent obemannade vårdplatser som inte kan användas.

Effekten blir att patienter tvingas övernatta på akuten medan de väntar på att bli inlagda. Rekordet var 36 patienter för något år sedan, men den gångna helgen var man återigen uppe i över 30 patienter. Det motsvarar en och halv vårdavdelning som klämts in på akuten. Patienterna fick inte den vård de borde få och dessutom var de i vägen för andra som kommit in till akuten. Då gick man upp i stabsläge.

Jag vill inte tvingas prioritera mellan så svårt sjuka patienter.

Martina Stenbom har jobbat länge som sjuksköterska på SÖS-akuten. Under trettonhelgen skrev hon två avvikelserapporter om patienter som blev sämre när de blev kvar på akuten eftersom det inte fanns några lediga vårdplatser. Några dödsfall känner hon inte till.

Annons

– Jag älskar mitt jobb, men tycker det är jobbigt och frustrerande att inte få jobba på ett sätt där jag fullföljer min arbetsbeskrivning och etiska yrkeskod. Jag vill inte tvingas prioritera mellan så svårt sjuka patienter. De ska inte behöva ligga på britsar, inte få mat och mediciner som de ska och ingen som hinner titta till dem.

Martina Stenbom, sjuksköterska på akuten.
Martina Stenbom, sjuksköterska på akuten. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Var går din smärtgräns?

– Det är en bit kvar. Än så länge engagerar jag mig hellre i Sjukvårdsuppropet och försöker påverka sjukhusledningen och politikerna.

Vad ska de göra?

– De kan börja med att dra tillbaka varslen. Alla behövs och Stockholm växer och vi lever längre. Varför ska då vi som vårdar bli färre, säger hon.

Det som påverkat akutsjukvården allra mest på senare år är Nya Karolinska i Solna. Här har akutbesöken dragits ner från omkring 80 000 om året till under 15 000. Patienter som inte längre ska till Solna har till stor del skiftats ut till Danderyd, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus, trots att deras nya akutmottagningar inte var färdiga när NKS startade.

Annons

S:t Göran har fått många av dessa akutbesök och är nu för första gången den största akutmottagningen i Stockholm med 101 000 läkarbesök om året. 2017 togs den nya akuten i drift med en maxkapacitet för 100 000 patienter, en kostym man alltså redan vuxit ur.

Ändå finns på S:t Göran knappt några stängda vårdplatser alls, däremot drar man ibland ner under helgerna. Patienter som tvingas ligga kvar över natten på akuten förekommer nästan inte.

På Södersjukhuset som länge var norra Europas största akutmottagning är man nu nere på drygt 90 000 besök om året. Det beror på att flera specialistmottagningar flyttat ut och att en närakut öppnat i Rosenlund, där de tagit över de enklaste fallen. Kvar på den 30 år gamla och trånga SÖS-akuten är de svårast sjuka och multisjuka. Den nya akuten som är fyra–fem år försenad öppnar inte förrän i mitten av maj.

Som SvD rapporterade redan 2015 borde de nya akutmottagningarna varit färdigbyggda när Nya Karolinska öppnade i november 2016. Att de var flera år försenade är en av de viktigaste förklaringarna till den pågående vårdkrisen i Stockholm.

Annons

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink, Liberalerna, verkar nöjd med att S:t Görans sjukhus sticker ut. Hon vill ha privat drift på ytterligare ett akutsjukhus i Stockholm eftersom erfarenheterna är så goda med S:t Göran. Kanske till och med privatisera alla sjukhus?

– Nej, jag vill ha större mångfald, inte att en privat aktör driver alla sjukhus. Samtidigt vill jag inte dissa offentlig vård, Södersjukhuset är bland de bästa i sin kategori men har kanske fastnat i den jättestora regionstrukturen, säger hon.

Anna Starbrink (L) och Talla Alkurdi (S).
Anna Starbrink (L) och Talla Alkurdi (S). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Talla Alkurdi som ansvarar för sjukvårdsfrågorna hos Socialdemokraterna medger att S:t Göran är effektivt, men menar att förutsättningarna är helt olika.

– De blågröna har lagt en budget som innebär att SÖS tvingas varsla och med den politiken får man ingen bra tillgänglighet. I förhållande till sitt uppdrag får SÖS för lite pengar.

Att privat drift i sig leder till en effektiv vård tror inte Talla Alkurdi på.

– Det har inte haft någon avgörande betydelse. Det var ett bra sjukhus redan före ägarbytet. Samverkan är mycket viktigare än en mångfald av driftformer. Det borde vara den viktigaste principen i alla ersättningssystem.

Men mer pengar är inte lösningen, säger Anna Starbrink. Sjukhusen måste få ner kostnadsutvecklingen för att få ordning på ekonomin.

– Offentligt ägd och driven verksamhet har alltid en mamma, skattebetalarna, i ryggen som betalar och täcker upp för underskotten. Det göra att kraften i förändringarna inte blir lika stor som på S:t Göran. Där måste man agera för att inte gå i konkurs.

Akuten på SÖS.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Foto: Tomas Oneborg

Clara Strömberg är akutläkare på Södersjukhuset.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Clara Strömberg på SÖS och Bengt Sparrelid på S:t Göran är ordförande för de respektive läkarföreningar.

Foto: Malin Hoelstad

Mikael Runsiö, vd på Södersjukhuset säger att SÖS har ett bredare uppdrag.

Foto: Lisa Arfwidson

Ett akutrum på SÖS.

Foto: Tomas Oneborg

Martina Stenbom, sjuksköterska på akuten.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Anna Starbrink (L) och Talla Alkurdi (S).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman