Annons

”Vi gör tvärtom – ut med projekt och in med lärare”

De högerextrema partiernas framväxt oroar Boel Godner.
De högerextrema partiernas framväxt oroar Boel Godner. Foto: Malin Hoelstad

Få inte panik. Satsa på lärare. Södertäljes kommunalråd Boel Godner (S) hanterar en kommun där sju av tio skolbarn har rätt till hemspråksundervisning.

En kommun som befunnit sig i djup kris, men repat sig.

Publicerad

Bedrövligt. Boel Godner upprörs av den senaste tidens explosioner.

– Dessbättre blev ingen skadad. Och polisen gör ett fantastiskt arbete.

Den senaste tiden har Linköping och Malmö varit hårdast drabbade. Godner säger att hon ofta har kontakt med sin motsvarighet i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), och att de tillsammans driver krav på lagändringar för att bryta segregationer.

Annons

Boel Godner är inte den som tyst knyter näven i fickan. Hon agerar.

Åtta år som kommunalråd i Södertälje har gett henne ordentligt med skinn på näsan, och erfarenhet av vad som fungerar – och inte fungerar.

För tio år sedan präglades Södertälje av stora kriminella nätverk och en skola i fritt fall. Hovsjöskolan, som hade bland de sämsta resultaten i hela landet, förstördes i en brand som två 16 åriga pojkar sedan dömdes för att ha orsakat.

– Barnen kastade sten på bussarna och polisen vågade knappt åka dit, berättar Boel Godner, som tillträdde som ordförande i kommunstyrelsen Södertälje två år efter branden.

Katastrofen blev också en chans för det färska kommunalrådet att börja om på nytt.

– Vi byggde upp en ny skola, lärarna fick söka om sina tjänster. Vi har byggt upp ett nytt system för hur vi jobbar i skolan. I dag har man 80 procent gymnasiebehörighet. Vi har en ökad trygghet i bostadsområdet och fler sökande till skolan än vad det finns platser.

2013 hamnade Södertäljes skolor i den absoluta botten när det gäller andelen godkända elever i årskurs 9. 2018 rankades kommunen strax över genomsnittet i landet.

– Det är de ordinarie systemen som ska fungera. Det handlar om ett medvetet arbete att tänka innanför boxen.

Innanför boxen – hur menar du nu?

– Vi kastade ut alla projekt. Alla kommer och säger att om vi bara får implementera just vår verksamhet kommer det att gå bra för barnen i skolan, säger hon och fortsätter.

– Vi tänker tvärtom. Ut med projekten och in med lärare, lärare, lärare.

”Vi har haft invandring i vår stad sedan 1940 talet och vi har vant oss vid att det här är vår verklighet”, säger Boel Godner.
”Vi har haft invandring i vår stad sedan 1940 talet och vi har vant oss vid att det här är vår verklighet”, säger Boel Godner. Foto: Malin Hoelstad

Boel Godner är född i Kalmar, och inledde sin yrkesverksamma bana med jobb i stadens chokladfabrik. Sen kom flytt till Stockholm, lärarstudier, arbete på SSU och så småningom politik på heltid.

2018 utsågs hon till årets politiker av tidningen Dagens Opinion, en utmärkelse som hon såg som en chans att visa upp en annan bild av Södertälje än kris och kriminalitet.

Hon styr en kommun som skiljer sig från de flesta andra. Av de nästan 100 000 invånarna är drygt 40 procent födda i ett annat land. Mer än hälften har föräldrar som invandrat hit.

– 68 procent av barnen i våra skolor har rätt till modersmålsundervisning, säger Boel Godner, men hon är tydlig med att hon inte ser det som ett problem – bara något som ska hanteras.

– Vi ser bara att ingenting är omöjligt.

Skolan är en fråga som engagerar kommunalrådet. När hon pratar om integration återkommer hon hela tiden till två frågor, utbildning och jobb. Att det ska finnas samma möjligheter för alla Södertäljebor.

– Vi har haft invandring i vår stad sedan 1940 talet och vi har vant oss vid att det här är vår verklighet. Hälften av oss har utländsk bakgrund och en tredjedel tillhör kristna minoriteter.

Jag avskyr den här paniken att plötsligt ska allt hända över en natt.

Det pågår en polariserad debatt där politiker på ena sidan anser att ”svenska värderingar” ska gälla och andra som anser att det inte ens finns svenska värderingar. Var står du?

– Det är väldigt ovanligt med extrema konstiga värderingar. De flesta är moderna människor med moderna värderingar. Det vi kallar svenska värderingar ser jag som att alla är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Sedan det så kallade Södertäljenätverket sprängdes och de ledande medlemmarna hamnade i fängelse har kriminaliteten minskat betydligt i kommunen. Även arbetet mot kriminalitet kopplar Boel Godner till skolan.

– När vi stänger dörren till ett lockande liv i kriminalitet med fina bilar och mycket pengar måste vi öppna en annan dörr. Och den dörren är en bra skola.

Hon har ett recept till.

– Jag avskyr den här paniken att plötsligt ska allt hända över en natt. Man måste låta det ta tid. Då infaller ett lugn i kommunen, när alla inser att det inte kommer att lösa sig på en dag.

Boel Godner konstaterar att idén om en mer rättvis fördelning av flyktingmottagande inte är populär i alla kommuner.
Boel Godner konstaterar att idén om en mer rättvis fördelning av flyktingmottagande inte är populär i alla kommuner. Foto: Malin Hoelstad

I den svenska politiska debatten har Boel Godner ofta hörts kritisera andra Moderatledda Stockholmskommuner när de inte velat ta emot flyktingar. Hon är också en av de största kritikerna av ebo lagen, laget om eget boende.

– Tanken var god – att asylsökande skulle kunna bo hos familj och vänner. Men i praktiken har de hamnat i illegala boenden där kriminella tvingar dem att betala två eller tre gånger den verkliga hyran och där de många gånger tvingas dela en lägenhet med flera andra familjer.

Regeringsöverenskommelsen innebär vissa begränsningar i den omstridda lagen. Men de nya reglerna innebär bara en begränsning när det gäller att bosätta sig i så kallade utsatta områden. Boel Godner vill att asylsökande bor på förläggning under asylprocessen och sedan placeras ut i kommunerna under en etableringsfas. Först när man har fått asyl, lärt sig språket och eventuellt kompletterat sin utbildning ska man kunna välja boendeort.

Ni måste vara en del av Sverige. Nu hjälper ni till att landet blir segregerat.

Ett sådant system skulle betyda att de kommuner som i dag knappt tar emot några flyktingar alls plötsligt skulle få många fler nyanlända.

Boel Godner konstaterar att idén om en mer rättvis fördelning av flyktingmottagande inte är populär i alla kommuner.

– Motståndet har varit störst i de norra kranskommunerna, Täby, Danderyd och Ekerö, de kommuner som aldrig haft ett stort flyktingmottagande.

Det är inte alltid det blir trevliga samtal när hon möter sina kommunalrådskollegor i länet.

– Jag säger att ni måste vara en del av Sverige. Nu hjälper ni till att landet blir segregerat.

– Det värsta jag hört var ett kommunalråd från en norrförort som klagade över att man tagit emot sju flyktingar ett år. Samma år tog vi emot 1 600.

Boel Godner skulle gärna se ett mer formaliserat regeringssamarbete med C och L.
Boel Godner skulle gärna se ett mer formaliserat regeringssamarbete med C och L. Foto: Malin Hoelstad

När sommaren drar in över Sverige pågår samtidigt politiska förhandlingar på högsta nivå. Januariavtalat ska blir verklighet, steg för steg. En utredning kring arbetsrätten pågår. En slopad värnskatt ska bli en del av höstbudgeten.

Frågor som C och L inte ens lyckades driva under åren med en alliansregering. Nu blir de verklighet när S och MP styr. Inom de fackliga leden mullrar det.

Boel Godner bär sin pin med Socialdemokraternas ros på kavajen. Hon är ändå rätt nöjd med överenskommelsen. Ett samarbete över blockgränserna var nödvändigt om det skulle bli en regering och det förutsatte kompromisser, resonerar hon.

Vi hade aldrig kunnat få igenom de stora reformerna av välfärden utan samarbete.

Skeptiker på båda sidor om blockgränserna ser samarbetet som ett nödvändigt ont för att hålla Sverigedemokraterna borta från inflytande. Boel Godner hoppas i stället på att det bara är början på ett fördjupat samarbete över den politiska mitten.

Hon skulle gärna se ett mer formaliserat regeringssamarbete med C och L.

– Jag hoppas att blockpolitiken håller på lösas upp. En S-mittenregering skulle vara det bästa efter nästa val, säger hon och fortsätter.

– Framgångarna i svensk politik har alltid byggt på kompromisser över blockgränserna. Vi hade aldrig kunnat få igenom de stora reformerna av välfärden utan samarbete.

Ser du en risk att ett samarbete i mitten driver M och KD i armarna på SD och skapar ett nytt konservativt blocket som tar makten efter 2022?

– Det kan mycket väl hända om man tror på de politiska blocken som Sverige verkar tycka så mycket om.

Annons
Annons

”Vi har haft invandring i vår stad sedan 1940 talet och vi har vant oss vid att det här är vår verklighet”, säger Boel Godner.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 3

Boel Godner konstaterar att idén om en mer rättvis fördelning av flyktingmottagande inte är populär i alla kommuner.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 3

Boel Godner skulle gärna se ett mer formaliserat regeringssamarbete med C och L.

Foto: Malin Hoelstad Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons
Annons