Annons

”Stäng inte dörren för utländsk arbetskraft”

Adam Danieli, John Norell och Albin Zettervall.
Adam Danieli, John Norell och Albin Zettervall. Foto: Pressbilder

En omläggning av Moderaternas linje i frågan om arbetskraftsinvandring bör värna partiets tidigare framgångar och bygga vidare på ett i grunden riktigt system. Det skriver Adam Danieli, John Norell och Albin Zettervall, Fria moderata studentförbundet.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | ARBETSKRAFTSINVANDRING

Moderaternas partiledning vill strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring. Den tidigare kritiken från fackliga företrädare har fått oväntat sällskap. Partiet har uttryckt att de anser arbetskraftsinvandringen har kommit att bli ett problem och behöver ses över i grunden.

Exakt vad denna översyn innebär återstår att se, men partiets företrädare har inte gjort någon hemlighet av målet – färre människor måste komma till Sverige för att arbeta. Men en omläggning av partiets linje bör i stället värna partiets tidigare framgångar och bygga vidare på ett i grunden riktigt system.

Reformeringen av arbetskraftsinvandringen, genomförd av allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet 2009, var bra för Sverige. Företagare fick betydligt lättare att rekrytera utländsk personal, affärsmöjligheter skapades, människor fick en försörjning och kanske viktigaste av allt – fackets vetorätt avskaffades.

Reformen föregicks av ett enormt fackligt motstånd. Dåvarande LO-basen Wanja Lundby-Wedin jämställde förslaget att företag skulle få anställa utländsk personal utan fackligt godkännande med ett avskaffande av den svenska modellen. Borgerligheten gick ändå fram med reformen, besluten om att arbete ger möjligheter och stärker det svenska samhället. Ett decennium med avsevärt förbättrade möjligheter för företagande har givit oss rätt. I dag verkar ivern att minska övrig invandring till Sverige göra att dessa insikter glöms bort av partiföreträdare.

Annons
Annons

Den moderata kritiken kretsar kring ett antal problem som uppstått på svensk arbetsmarknad och hos myndigheter till följd av reformen. Dessa problem är i högsta grad reella, men måste ge upphov till borgerliga svar – inte drömmar om att återgå till en ordning med myndighetsprövning av arbetsmarknadens behov, planekonomiska kvoter och minimilöner. Den givna utgångspunkten måste fortsatt vara att arbetsgivare ges möjlighet att hantera sin egen personalförsörjning.

För det första måste ett försörjningskrav ställas på den som arbetskraftsinvandrar och vill ta hit anhöriga. Ett flertal uppmärksammade fall där arbete används som inträdesbiljett för att ta hit ett stort antal anhöriga är helt i strid med reformens syfte. Det är inte rimligt att den som vill flytta till Sverige och arbeta inte ska behöva försörja sig själv eller sina anhöriga. Mycket tyder på att avsikten också var att ett sådant skulle införas redan vid tiden för reformens genomförande 2009.

För det andra måste kvalificeringssystem införas för välfärdstjänster. Den mörka bilden som målas upp av olika debattörer stämmer förvisso inte. En liten andel av dem som får arbeten i Sverige nyttjar de facto svenska välfärdstjänster. För att behålla trovärdigheten i systemet bör dock en kvalificeringstrappa för sådan service vara det moderata förslaget.

Avslutningsvis måste myndighetsträsket rensas upp. Ansökningar om arbetskraftstillstånd är i dag komplicerade och tidsödande, men trots detta förekommer fusk i betydande omfattning. Det är inte orealistiskt att kräva en fungerande myndighetshandläggning och granskning av utfärdade arbetstillstånd. Regeringen, där Socialdemokraterna i grund och botten är emot all form av arbetskraftsinvandring, har i dag få incitament att åstadkomma förbättrad myndighetsutövning, men den frågan har inte heller lyfts från Moderaterna.

Ställd inför olika problem kring arbetskraftsinvandringen har Moderaterna ett vägval att göra. Antingen återgår man till en stelare och i på många sätt sämre fungerande arbetsmarknad, eller så lägger man fram tydliga borgerliga svar på hur den tidigare reformen kan stärkas upp. Det finns stora möjligheter att komma till rätta med problemen som partiet identifierat, och samtidigt bibehålla ett system som fungerat väl för människor och företag. Detta, inte en stängd dörr, måste vara den moderata linjen.

Adam Danieli
viceordförande, Fria moderata studentförbundet
John Norell
viceordförande, Fria moderata studentförbundet
Albin Zettervall
viceordförande, Fria moderata studentförbundet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons