Annons

Stark reaktion mot dyra notan: ”Måste prioriteras”

Landstingen betalar miljardbelopp för hyrläkare och notan ökar år för år. Nu vill ledande politiker se krafttag från landstingens sida.

– Varje landsting måste prioritera detta för att på allvar uppnå resultat, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

Under strecket
Publicerad

”Förutsättningarna för långsiktig planering och det förebyggande arbetet i vården försämras när vården blir beroende av hyrpersonal”, menar socialminister Annika Strandhäll (S).

Foto: Tomas Oneborg, Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 2

Dag Larsson (S) och Acko Ankarberg Johansson (KD).

Foto: Riksdagen, Christine Olsson/TT Bild 2 av 2

”Förutsättningarna för långsiktig planering och det förebyggande arbetet i vården försämras när vården blir beroende av hyrpersonal”, menar socialminister Annika Strandhäll (S).

Foto: Tomas Oneborg, Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 1
”Förutsättningarna för långsiktig planering och det förebyggande arbetet i vården försämras när vården blir beroende av hyrpersonal”, menar socialminister Annika Strandhäll (S).
”Förutsättningarna för långsiktig planering och det förebyggande arbetet i vården försämras när vården blir beroende av hyrpersonal”, menar socialminister Annika Strandhäll (S). Foto: Tomas Oneborg, Stina Stjernkvist/TT

På bara sex år har kostnaden för inhyrd personal ökat med 170 procent i Sveriges landsting och regioner, har SvD har rapporterat i veckan. Bara 2017 kostade hyrpersonalen 5,2 miljarder kronor – och 2018 ser siffran ut att bli än högre.

För socialministern Annika Strandhäll är det självklart: de ökade kostnaderna för inhyrd personal i vården är ett resultat av ett utbildningsunderskott och undermåliga arbetsmiljöer. För att mota Olle i grind uppmanar Strandhäll landstingen och regionerna till krafttag.

– Förutsättningarna för långsiktig planering och det förebyggande arbetet i vården försämras när vården blir beroende av hyrpersonal. Och låt mig vara mycket tydlig: varje landsting måste prioritera detta för att på allvar uppnå resultat. Staten kan bara förbättra förutsättningarna, skriver Strandhäll i ett mejl till SvD.

Annons
Annons

Dag Larsson (S) och Acko Ankarberg Johansson (KD).

Foto: Riksdagen, Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

Men hur vill regeringen förbättra förutsättningarna för vården? När Göran Stiernstedt lämnade delbetänkandet för utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård” i somras var en av slutsatserna att statens roll i styrningen av vården allt som oftast är oklar, vilket skadar prestationen.

Socialministern är för tillfället statsråd i en övergångsregering, vilket gör att hon är fåordig om kommande reformer. Däremot är Dag Larsson, som för Socialdemokraternas hälso- och sjukvårdsfrågor i riksdagen, mer talför när det kommer till vad statens roll i sjukvården borde vara.

– För att få ordning på bristen på specialistläkare och specialistsjuksköterskor måste vi bygga ut utbildningsplatserna, men vi bör också stifta lagar om fasta läkarkontakter och bli bättre på att hjälpa de landsting som har ett mindre befolkningsunderlag.

Det är anmärkningsvärt att man inte lyckats ha vårdplatserna öppna i Stockholm där det finns gott om utbildad personal.

Larsson menar att större landsting som exempelvis Stockholm har misslyckats som arbetsgivare i vården, medan han har förståelse för att landsting i glesbygdsområden har det mer kämpigt med att rekrytera fast personal.

– Det är anmärkningsvärt att man inte lyckats ha vårdplatserna öppna i Stockholm där det finns gott om utbildad personal. Det ökade användandet av bemanningspersonal är bevis att flera landsting inte lyckats tillräckligt bra, säger Dag Larsson och fortsätter:

– Vi borde fundera på hur sjukvården styrs i Sverige. Vi bör fortfarande ha regionala lösningar, men kanske inte 21 stycken.

Dag Larsson (S) och Acko Ankarberg Johansson (KD).
Dag Larsson (S) och Acko Ankarberg Johansson (KD). Foto: Riksdagen, Christine Olsson/TT
Annons
Annons

Regionreformsutredningen föreslog sex storregioner, vilket skulle hjälpa de mindre regionerna att klara av framtidens utmaningar.

Regionreformen Larsson syftar till avsåg att omvandla dagens 21 landsting och regioner till sex stycken storregioner, och fick stöd från bland annat SKL:s ordförande Lena Micko som menade att ”en regionreform är nödvändig för en jämlik vård i hela landet”. Detta eftersom många av dagens landsting och regioner har för små patientunderlag och resurser för att genomföra avancerad vård såsom hjärttransplantationer och behandling för sällsynta cancerformer.

Samtalen i riksdagen lades ned i november 2016, efter att Allianspartierna och Sverigedemokraterna hoppat av.

– Som bekant vill vi ha färre regioner och landsting, men vi vill ha en nationell lösning för sjukvården vilket inte var regeringens inriktning och därför sa vi nej, säger socialutskottets nya ordförande, Acko Ankarberg Johansson (KD).

Acko Ankarberg Johansson menar att KD vill se en statlig styrning av sjukvården, där riktade bidrag ska förbättra arbetsvillkoren, stärka primärvården och styra bort från tillfällig personal.

– Bemanningspersonal är oerhört tacksamt vid kortare situationer, men det är väldigt svårt att bygga kontinuitet i en verksamhet med inhyrd personal.

Pengar ska inte bara kastas på sjukvården, utan det ska finnas tydliga riktlinjer hur de ska användas.

Likt Socialdemokraterna anser Acko Ankarberg Johansson att en fast läkarkontakt är viktigt för att förbättra kontinuiteten för såväl patienter som läkare, samtidigt som det förbättrar sjukvårdspersonalens arbetsvillkor.

– Pengar ska inte bara kastas på sjukvården, utan det ska finnas tydliga riktlinjer hur de ska användas. Men det är väldigt viktigt, inte bara för läkarna utan hela teamet, att patienterna får en fast läkarkontakt och att läkarna har ett tak på hur många som kan lista sig hos dem, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons