Annons

Världsekonomin hotas – av Trumps ”granat”

Foto: Evan Vucci/AP och Richard Drew/AP

En rad oroshärdar hotar världsekonomin just nu, så som storpolitiska bråk, tullkrig och brexit. Här listar SvD Näringsliv de värsta – och några som vi faktiskt inte behöver ligga sömnlösa över.

Under strecket
Publicerad
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

1 / 8

Budgetbråk och ny president i USA

Foto: Ingvar Karmhed

2020 går världens största ekonomi till presidentval och Demokraternas arbete med att hitta en ny kandidat har redan börjat. Flera kandidater, som Bernie Sanders, har en ekonomisk politik som står långt till vänster.

– Väljs en president med aggressiv finanspolitik kan det få konsekvenser. Men Joe Biden, som står längre till höger, är fortfarande favorit bland demokraterna, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Flera gånger har budgetbråk lamslagit USA:s ekonomi. Senast i vintras fick 800 000 statliga anställda stanna hemma från jobbet, många utan lön. Men problemet är numera hanterat, i alla fall tillfälligt.

– Det såg ut som att man riskerade att slå i budgettaket redan i september. Men nu har demokraterna och republikanerna kommit överens om ett högre skuldtak, så man har köpt sig ungefär två år, säger Robert Bergqvist.

Hur oroliga bör vi vara? Inte speciellt.

Annons
Annons
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

2 / 8

Geopolitiska konflikter i Nordkorea och Kashmir

Foto: Ingvar Karmhed

En ny konflikt i det omstridda Kashmir har briserat de senaste dagarna – och frågetecknen kring Nordkorea och vad som egentligen händer med deras kärnvapenprogram hopas. Två händelser som kan få stor geopolitisk betydelse, men inga långtgående konsekvenser för världsekonomin, enligt Robert Bergqvist.

– Tittar man historiskt på konjunkturen får den här typen av händelser väldigt sällan genomslag. Det är inga globala produktionskedjor som stoppas om bråket med Nordkorea trappas upp, säger han.

Hur oroliga bör vi vara? Inte speciellt.

Annons
Annons
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

3 / 8

Konflikt i Mellanöstern och bråk mellan USA och Iran

Foto: Ingvar Karmhed

Krig och konflikter i Mellanöstern har ofta haft att göra med oljan. Nu pågår ett ordkrig mellan USA och Iran, som enligt vissa bedömare kan leda till stora problem. Men världsekonomin påverkas inte speciellt mycket.

– Det händer mycket i den delen av världen, men så länge oljeproduktionen är igång och det går att köra båtar genom Hormuzsundet blir avtrycket inte så stort, säger Robert Bergqvist.

Hur oroliga bör vi vara? Inte speciellt.

Annons
Annons
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

4 / 8

Handelskrig och Kinas inbromsande ekonomi

Foto: Ingvar Karmhed

I tisdags sköt Donald Trump upp några av sina planerade tullar mot Kina till i december, men handelskriget mellan världens två största ekonomier är fortfarande i full gång. Det här får givetvis konsekvenser för världsekonomin, inte minst i form av en ökad oro.

Men det finns fler anledningar till att Kinas ekonomi bromsar in. Länge har landets årliga BNP-tillväxt legat mellan 8 och 14 procent. Men för det andra kvartalet 2019 registrerades en tillväxt på 6,2 procent, den lägsta siffran sedan 1992.

– Kina spelar en stor roll för världsekonomin. Det viktigaste att hålla ögonen på framöver blir vad Peking väljer att göra, de har utrymme att stötta sin ekonomi med finans- och penningpolitik, säger Robert Bergqvist.

Hur oroliga bör vi vara? Ganska.

Annons
Annons
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

5 / 8

Oroligheterna och demonstrationerna i Hongkong

Foto: Ingvar Karmhed

Flyg ställs in när demonstrationer ockuperar flygplatsen. Kinas militär står redo på andra sidan gränsen – samtidigt som Peking höjer tonläget. Detta i ett av Asiens största finanscentra.

I staden har många svenska företag har kontor. H&M varnar för att man kan tvingas stänga butiker tillfälligt om oroligheterna fortsätter, och på Scania, Ica och Karolinska Institutet har personal haft det svårt att ta sig till jobbet.

Enligt David Hallgren, handelssekreterare i Kina för Business Sweden, råder inget krisläge för företag i Hongkong, men många drabbas ändå när oroligheterna blir värre.

– Det försvårar för många i Hongkong, men stadens betydelse för världsekonomin har minskat när Kina öppnats upp för utländska företag och investerare, säger han.

Hur oroliga bör vi vara? Ganska.

Annons
Annons
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

6 / 8

Trumps handelsbråk och Tysklands inbromsning

Foto: Ingvar Karmhed

I maj kom beskedet att Donald Trump inte kommer att införa några tullar på bilar och bildelar från Europa och Japan före mitten på november. Men ända sedan han blev president har Trump hotat om biltullar på upp till 25 procent.

– Det handelskrig vi framför allt bör vara oroliga för är inte det mellan USA och Kina, utan vad som händer med biltullarna. Vi i Europa kan råka illa ut. Det ser ut som att vi har en tidsfrist till november, men Trump är ju inte direkt känd för att alltid hålla vad han lovar, säger Robert Bergqvist.

Även Toyotas USA-chef, Bob Carter, är orolig för biltullarna.

– Om tullarna blir verklighet drar Trump verkligen sprinten ur handgranaten. Och om det händer tror jag inte att USA:s ekonomi kan springa ut ur rummet tillräckligt snabbt, säger han till Reuters.

Under onsdagen kom dessutom siffror som visade att Tysklands exportfokuserade industri börjat känna av spänningarna. Landets BNP krympte med 0,1 procent under andra kvartalet, och nu varnar storbanken Deutsche Bank för att Tyskland är på väg mot recession.

Hur oroliga bör vi vara? Mycket.

Annons
Annons
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

7 / 8

Osäkerheten runt brexit – blir det ett utträde i oktober?

Foto: Ingvar Karmhed

– Om Bryssel och London inte lyckas enas innan slutet av oktober är jag villig att lämna EU utan ett handelsavtal, sa Boris Johnson i sitt första tal som Storbritanniens premiärminister.

Beskedet var tydligt: en så kallad hård brexit är ett realistiskt alternativ. Det här har bland annat fått finansminister Magdalena Andersson (S) att varna svenska företag för stora konsekvenser.

Svenskt Näringsliv flaggar för förseningar, brist på varor för företag och allmänt kaos. Enligt en tysk studie kan 100 000 jobb i landet, framför allt inom bilindustrin, hotas av en hård brexit. Och rapporterna om att pundet faller mot dollarn och euron har avlöst varandra.

– Vad som händer med brexit blir en av de viktigaste ekonomiska händelserna under hösten. Det blir en konkret störning i allt från produktionskedjor till transporter, säger Robert Bergqvist.

Hur oroliga bör vi vara? Mycket.

Annons
Annons
Foto: Ingvar KarmhedBild 1 av 1

8 / 8

Centralbanker utan vapen – kan man sänka räntan mer?

Foto: Ingvar Karmhed

Bedömare är överens om att en inbromsning i världsekonomin är ett faktum. Det behöver inte leda till en större nedgång eller kris – men det är ett läge där centralbankerna ofta agerar.

– I det här läget brukar man göra stora räntesänkningar, kanske med 3–5 procentenheter. Men många stora centralbanker kan inte göra det eftersom räntan redan är så låg, säger Robert Bergqvist.

Riksbankens styrränta är −0,25 procent. I Japan är den −0,10 procent, och den europeiska centralbanken ECB har nollränta.

– Visst är det möjligt att sänka räntan ännu mer, men det finns klara begränsningar. De flesta centralbanker sitter med tomma verktygslådor, säger Robert Bergqvist.

Centralbankerna kan fortfarande sätta igång sedelpressarna för att försöka få fart på tillväxten. Men ECB har också flaggat för mer kreativa åtgärder, som att köpa aktier.

– Det skulle till en början kunna få en viss effekt, men kommer sedan att tappa i kraft ganska snabbt, tror Robert Bergqvist.

Hur oroliga bör vi vara? Mycket.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons