Annons

Löfven – ödets fånge eller slipad maktspelare?

Väljarna gav honom det svåraste parlamentariska läget en svensk statsminister haft på flera decennier. Omständigheternas fånge eller en slipad maktspelare – nu återstår att se om Stefan Löfven når framgång med sin ommöblering i regeringen.

Under strecket
Publicerad

Statsminister Stefan Löfven anländer till Scania i Södertälje på onsdagen.

Foto: Maja Suslin/TT Bild 1 av 9

”Vingåkers Machiavelli”, Göran Persson, gratulerar nya S-ledaren Stefan Löfven efter partiledarvalet i januari 2012.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 9

2005 var Stefan Löfven ny ordförande för IF Metall. Här tillsammans med sin mentor, Göran Johnsson, på IF Metalls kongress.

Foto: Anders Wiklund / TT Bild 3 av 9

Stefan Löfven när han håller vinnattalet på valnatten.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT Bild 4 av 9

Delar av Löfvens nya regering på Lejonbacken efter regeringsbildningen den 3 oktober 2014.

Foto: Yvonne Åsell Bild 5 av 9

Gustav Fridolin var med på presskonferensen den 3 december 2014 där Stefan Löfven berättade att han skulle utlysa nyval.

Foto: Tomas Oneborg Bild 6 av 9

Samtliga partiledare utom Sverigedemokraternas deltog i decemberöverenskommelsen som undanröjde hotet om nyval.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 7 av 9

Försöker Löfven fullfölja den plan som Sahlin misslyckades med när hon var partiledare?

Foto: Simon Paulin Bild 8 av 9

Mehmet Kaplans avgång annonserades vid en presskonferens som Stefan Löfven höll i april.

Foto: Lars Pehrson Bild 9 av 9

Statsminister Stefan Löfven anländer till Scania i Södertälje på onsdagen.

Foto: Maja Suslin/TT Bild 1 av 1
Statsminister Stefan Löfven anländer till Scania i Södertälje på onsdagen.
Statsminister Stefan Löfven anländer till Scania i Södertälje på onsdagen. Foto: Maja Suslin/TT

Beskedet om regeringsombildningen satte fart på spekulationerna. Skulle statsminister Stefan Löfven göra som sin föregångare, maktspelaren Göran Persson?
”Vingåkers Machiavelli”, som Göran Persson brukade kallas, stuvade om i sin regering otaliga gånger och gillade att överraska. Ena dagen låta ministrar byta portfölj med varandra. Andra dagen skapa ett nytt superdepartement. Nästa gång plocka in halvkändisar med oklar partibok i Rosenbad.

Eller skulle Löfven nöja sig med att enbart fylla de två tomma ministerstolarna efter miljöpartisterna Åsa Romson och Mehmet Kaplan?

Det visade sig att han passade på att göra mer än så. Tre nya ministrar utsågs samtidigt som ett statsråd – framtidsminister Kristina Persson (S) – fick lämna regeringen. Dessutom fördelade Löfven om flera uppdrag inom den regering som prövats hårt ända sedan den tillträdde hösten 2014.

Annons
Annons

”Vingåkers Machiavelli”, Göran Persson, gratulerar nya S-ledaren Stefan Löfven efter partiledarvalet i januari 2012.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

När Löfven utsågs till socialdemokratisk partiordförande i januari 2012 var det i första hand inte vem han var som fällde avgörandet – utan vad han inte var. Det var så man resonerade i partiets verkställande utskott den där kaotiska vinterveckan, enligt vad som läckt ut från partihögkvarteret på Sveavägen 68. Löfven var inte en Håkan Juholt som sköt från höften och talade innan han tänkte. Han var varken höger eller vänster, och därför inte indragen i de bittra falangstriderna som rasade i samband med Juholts sorti som partiledare.

”Vingåkers Machiavelli”, Göran Persson, gratulerar nya S-ledaren Stefan Löfven efter partiledarvalet i januari 2012.
”Vingåkers Machiavelli”, Göran Persson, gratulerar nya S-ledaren Stefan Löfven efter partiledarvalet i januari 2012. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Löfven var i stället en pragmatisk fackbas som skulle kunna samla den splittrade rörelsen och finna samförstånd över blockgränsen.

Men det krävdes mycket övertalning innan han motvilligt tackade ja till uppdraget.

– Han fick ett väldigt tryck på sig att ta det här ansvaret. Och det gjorde han till slut. Han är oerhört lojal med arbetarrörelsen och partiet, säger Löfvens mentor Göran Johnsson.

Det mesta talar för att Löfven försöker fullfölja den plan som Sahlin misslyckades med – att splittra Alliansen genom att bilda en mittenregering.

Johnsson – som var Metallordförande mellan 1993 och 2005 och medlem av Socialdemokraternas verkställande utskott – beskriver sin adept som en omtänksam lagspelare som tänker över saker noga innan han bestämmer sig.

Annons
Annons

2005 var Stefan Löfven ny ordförande för IF Metall. Här tillsammans med sin mentor, Göran Johnsson, på IF Metalls kongress.

Foto: Anders Wiklund / TT Bild 1 av 2

Stefan Löfven när han håller vinnattalet på valnatten.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT Bild 2 av 2

Som fackbas i If Metall var Löfven framgångsrik och respekterad bland näringslivshöjdarna.

Som politiker var han helt oprövad, bortsett från ett år som folkvald i Örnsköldsviks kommunfullmäktige 20 år tidigare. Det blev Handelsekonomen Emma Lennartsson – i dag Löfvens statssekreterare och närmsta rådgivare – som fick uppgiften att göra fackledaren till statsman.

2005 var Stefan Löfven ny ordförande för IF Metall. Här tillsammans med sin mentor, Göran Johnsson, på IF Metalls kongress.
2005 var Stefan Löfven ny ordförande för IF Metall. Här tillsammans med sin mentor, Göran Johnsson, på IF Metalls kongress. Foto: Anders Wiklund / TT

Hur hårt de än arbetade tillsammans så var de inte förberedda på den parlamentariska mardröm som skulle uppstå efter valet hösten 2014.

Med ett väljarstöd på under 40 procent bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet en historiskt svag regeringskonstellation. Närmast jämförbar med Ola Ullstens liberala regering i slutet av 1970-talet, som visserligen samlade endast 11 procent av ledamöterna i kammaren, men å andra sidan slapp en opålitlig vågmästare i form av Sverigedemokraterna.

Stefan Löfven när han håller vinnattalet på valnatten.
Stefan Löfven när han håller vinnattalet på valnatten. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT

Trots den svåra sitsen var Stefan Löfven snabb med att utropa sig till segrare – och därmed regeringsbildare – redan på valnatten. Han borde varit kyligare, skulle S-kritiker senare säga. I sitt segertal sa han att det var ”dags att lägga partitaktiken åt sidan” och sträckte ut en hand till de borgerliga partierna om samarbete.

Annons
Annons

Delar av Löfvens nya regering på Lejonbacken efter regeringsbildningen den 3 oktober 2014.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

Centerpartiets Annie Lööf och Liberalernas Jan Björklund skrattade bara åt Löfvens invit och meddelade att Alliansen alltjämt skulle lägga fram ett gemensamt budgetförslag.

I Lena Hennels och Lova Olssons bok om statsministern – ”Humlan som flyger” – beskriver hans rådgivare Emma Lennartsson hur Löfven reagerade när han fick nobben:

–  I politiken beter sig folk inte alltid normalt. Stefan är en helt vanlig, schyst person. Han tyckte att det var konstigt.

Delar av Löfvens nya regering på Lejonbacken  efter regeringsbildningen den 3 oktober 2014.
Delar av Löfvens nya regering på Lejonbacken efter regeringsbildningen den 3 oktober 2014. Foto: Yvonne Åsell

Löfven var så präglad av logiken på arbetsmarknaden, där parterna i slutändan har ett gemensamt intresse av att komma överens. Men i politiken fungerar det inte så, menar Göran Johnsson. Där har konflikten ofta har ett egenvärde i sig.

– När man gör upp med en motpart på arbetsmarknaden kan båda sidor tjäna på det – ett plus ett kan bli tre. I politiken är det ett nollsummespel – vinner den ena så förlorar den andra. Det är delvis en annan spelplan, säger Johnsson.

Stefan Löfven hade knappt hunnit flytta in i hörnrummet på sjunde våningen i Rosenbad när han fick lära sig det den hårda vägen. Varken statsministern eller hans närmsta medarbetare hade räknat med att Sverigedemokraterna skulle bryta mot praxis och rösta på Alliansens budget i stället för sin egen – och därmed sänka regeringens. Men det var precis vad som hände den 3 december 2014.

Annons
Annons

Gustav Fridolin var med på presskonferensen den 3 december 2014 där Stefan Löfven berättade att han skulle utlysa nyval.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Samtliga partiledare utom Sverigedemokraternas deltog i decemberöverenskommelsen som undanröjde hotet om nyval.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
Gustav Fridolin var med på presskonferensen den 3 december 2014 där Stefan Löfven berättade att han skulle utlysa nyval.
Gustav Fridolin var med på presskonferensen den 3 december 2014 där Stefan Löfven berättade att han skulle utlysa nyval. Foto: Tomas Oneborg

Ställd inför fullbordat faktum hade statsministern tre alternativ: avgå, återremittera budgeten och omförhandla den i finansutskottet eller utlysa nyval, vilket han enligt reglerna inte fick göra förrän den 29 december.

En trekvart efter att regeringsbudgeten föll gjorde Löfven sitt hittills mest framgångsrika taktiska drag, när han varslade om nyval. Hotet överraskade oppositionen och tvingade dem till förhandlingsbordet. Innan året var slut hade Löfven fått till en överenskommelse – DÖ – som räddade kvar honom vid makten och förband allianspartierna att släppa igenom regeringens kommande budgetar.

Samtliga partiledare utom Sverigedemokraternas deltog i decemberöverenskommelsen som undanröjde hotet om nyval.
Samtliga partiledare utom Sverigedemokraternas deltog i decemberöverenskommelsen som undanröjde hotet om nyval. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Statsvetarnestorn Leif Lewin skriver i sitt standardverk ”Ideologi och strategi – svensk politik under 100 år” att idén om att majoriteten bestämmer i en demokrati sällan stämmer med verkligheten. I själva verket är det ofta olika minoriteter som skickligt manövrerar sig ur till synes hopplösa underlägen för att vinna inflytande. Så var det med Arvid Lindman (M) och rösträttsfrågan, Per-Albin Hansson (S) och krisuppgörelsen, Tage Erlander (S) och ATP-striden.

Annons
Annons

Försöker Löfven fullfölja den plan som Sahlin misslyckades med när hon var partiledare?

Foto: Simon Paulin Bild 1 av 1

”Att fråga om ideologi eller strategi är det utslagsgivande i politiken är lika meningslöst som att spekulera om segel eller vind är viktigast för seglaren”, skriver Lewin.

Vill man förverkliga sin politik så måste man också förmå att tänka i flera steg och agera därefter.

Försöker Löfven fullfölja den plan som Sahlin misslyckades med när hon var partiledare?
Försöker Löfven fullfölja den plan som Sahlin misslyckades med när hon var partiledare? Foto: Simon Paulin

Göran Persson var särskilt skicklig på att regera i minoritet och spela ut partier mot varandra. Han sökte först stöd hos Centerpartiet, sedan hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Göran Persson skulle redan ha genomfört en regeringsombildningen vid det här laget och lurat oss alla.

Vad är då Stefan Löfvens strategi?

Stig-Björn Ljunggren, som är statsvetare och fristående socialdemokratisk debattör, anser att det mesta talar för att Löfven försöker fullfölja den plan som Mona Sahlin misslyckades med som partiledare – att splittra Alliansen genom att bilda en mittenregering.

– Löfven tycker att blockpolitiken är fördummande och han vill ha bred samverkan, säger Ljunggren.

Efter de inledande motgångarna med att locka över Centerpartiet och Folkpartiet har statsministern fått revidera ner sina blocköverskridande samarbetsplaner till att gälla enskilda politikområden, som bostäder och energi där det i dag pågår samtal.

– Hittar vi inte samarbetsområden så blir vi förlamade. Handlingsutrymmet är väldigt snävt och det skapar en massa frustration i regeringskansliet, säger en av Löfvens medarbetare.

Annons
Annons

Mehmet Kaplans avgång annonserades vid en presskonferens som Stefan Löfven höll i april.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

Regeringen har samtidigt tvingas till taktiska positionsförflyttningar, både på grund av den akuta flyktingsituationen och Sverigedemokraternas fortsatta framväxt. Efter att drastiskt ha stramat åt asylpolitiken i höstas och tagit strid för den svenska modellen såg det en kort period ut som Socialdemokraterna var på väg att vinna tillbaka SD-väljare.

Mehmet Kaplans avgång annonserades vid en presskonferens som Stefan Löfven höll i april.
Mehmet Kaplans avgång annonserades vid en presskonferens som Stefan Löfven höll i april. Foto: Lars Pehrson

Men det var innan turbulensen i Miljöpartiet åter gjorde Stefan Löfven till omständigheternas fånge. Med två ministeravgångar hade han inte mycket till val annat än att göra en regeringsombildning. Enligt Stig-Björn Ljunggren skulle Göran Persson inte väntat så länge utan skulle redan ha genomfört en regeringsombildning och "lurat oss alla".

– Men Stefan Löfven jobbar på annat sätt. Han är fackföreningsman, och de förhandlar fram lösningar som andra ska genomföra. Persson var kommunalråd, han såg till att det blev gjort också, säger han.

Snart halvvägs in i mandatperioden är Stefan Löfvens största politiska framgång att han trots allt fortfarande sitter kvar i Rosenbad.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons