Annons

Janerik Larsson:Statsrådet som försvann

Statsrådet som försvann
Statsrådet som försvann Foto: Bertil Ericson/TT /
Under strecket
Publicerad

Kvotering är en jämställdhetspolitisk återvändsgränd. Det konstaterade Nima Sanadaji och Timbro-chefen Karin Svanborg-Sjövall när de på SvD Näringslivsdebatt presenterade Sanandajis bok ”The Nordic Geneder Equality Paradox” (Timbro).

Boken har väckt internationell uppmärksamhet. Michael Barone i Washington Examiner använder boken som argument mot Hillary Clintons familjepolitiska linje (flexibla arbetstider, betald föräldraledighet och betald sjukledighet) med argumentet att i Skandinavien så arbetar många kvinnor, men sällan i den privata sektorn och sällan så många arbetstimmar att de når toppen.

I boken visar Nima Sanandaji att exempelvis de baltiska länderna, som i väsentligt större utsträckning respekterar föräldrarnas egna val, ligger före de nordiska välfärdsstaterna i en rad jämställdhetshänseenden.

”När politikerna inte kan kontrollera föräldrarnas beteende med kvoterade bidrag förutsätts resultatet bli massiv ojämställdhet. Så ser det inte alls ut. I USA är 43 procent av alla chefer kvinnor. Enligt data från International Labour Organization är detta, vid sidan av Lettland (46 procent), högst i världen.”

Annons
Annons

”Exemplen USA och Baltikum visar att ökad tilltro till meritokratiska principer och individers valfrihet, i kombination med lägre skatter som möjliggör köp av hushållstjänster, också skapar förutsättningar för fler kvinnor att nå de högsta positionerna. Ingen välfärdsstat i världen kan trumfa hårt arbete och tuffa individuella prioriteringar. Kvotering är en jämställdhetspolitisk återvändsgränd.”

Svenskt Näringsliv arrangerade tidigare idag ett seminarium om ”Kvinnor i ledning i näringslivet”. Här riktades (om än försynt och mycket sakligt) udden mot regeringens planer på kvotering av börsbolagsstyrelserna från ett helt annat perspektiv.

Carina Lindfelt på Svenskt Näringsliv presenterade rapporten ”Kvinnor i arbete och ledning i näringslivet” som ger argument mot kvotering. Utvecklingen pekar åt rätt håll, det svenska näringslivet blir snabbt alltmer jämställt – inte för att tillfredsställa politikerna utan därför att det är bra både för klimatet på arbetsplatserna och för företagens resultat.

Största problemet för företagen är att utbudet av kompetens helt enkelt inte finns hos det underrepresenterade könet på grund av den könsuppdelning som sker redan i skolan.

I rapporten framgår att företagen gärna tar ett större grepp på strategierna kring rekrytering och personalutveckling. De ger uttryck för ett bredare mångfaldsperspektiv är naturligt än att enbart begränsa sig till perspektivet kvinnor och mån.

En tankeställare för regeringen?

Kristina Jullum Hagen från norska NHO redovisade en helt färsk utvärdering (CORE topleder barometer) av den nu tio år gamla norska lagen om styrelsekvotering i börsbolag som helt klart visade att den politiska tanken från den borgerliga regering som genomförde reformen inte stämmer. Styrelsekvotering förändrar inte det som händer längre ner i företagens organisationer. Det finns inte ”quick fix” utan det behövs ett långsiktigt arbete av det slag som SN-rapporten redovisar.

Andra AP-fondens undersökning om bolagsrepresentaion presenterades också och den visar att 30,7 % av styrelseledamöterna nu är kvinnor medan börbolagens ledningar till 20,9 % består av kvinnor.

Industrivärdens koncernchef Helena Stjernholm konstaterade sammanfattningsvis att hon är emot kvotering men för mångfald. Med hennes gedigna näringslivsbakgrund är hon en röst som man bara kan hoppas att regeringen lyssnar på.

I inbjudan till seminariet angavs att statsrådet Åsa Regnér skulle avslutat arrangemanget genom att ge regeringens syn på den frågan. Nu dök hon inte upp och fick således inte lyssna på klokskapen.

Det var synd, men eftersom regeringen nu också andra avseenden bedriver en näringslivsfientlig politik kan man befara det värsta.

I marginalen vill jag notera att enligt min uppfattning är det främsta argumentet mot kvotering att styrelsens sammansättning i ett börsbolag uteslutande ska vara en fråga för ägarna. Punkt slut.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons