Annons

Statsvetare: Lite krystade förklaringar

Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola. Arkivbild.
Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola. Arkivbild. Foto: Stockholms universitet/TT

Elisabeth Svantesson (M) är bara den senaste i raden av politiker som hamnat i blåsväder för sina boendeersättningar.

– Det tycks vara lite märkligt stor frihet för riksdagsledamöter, säger statsvetaren Marja Lemne, som tycker att det är dags att göra en översyn.

Under strecket
Daniel Martinsson / TT
Uppdaterad
Publicerad

De nuvarande reglerna innebär uppenbar risk för missförstånd och till och med bedrägerier, anser Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola. Förtroendet för politiker är sjunkande och har varit så länge, säger hon, och det väsentliga i sådana här fall är inte de enskilda politikerna eller hur stora summor det rör sig om.

– Det behöver inte röra sig om lagbrott. Men politiska uppdrag är förtroendeuppdrag, och på lång sikt kan sådant här skada vårt demokratiska system – det är det riktigt allvarliga, säger Lemne.

Lemne köper heller inte Svantessons förklaring att det dubbla boendet är ett sätt att hålla kontakt med sin valkrets.

– Det finns väl många sätt att hålla kontakt med sin hemkommun. Jag tycker att de där förklaringarna är lite krystade, i synnerhet när det gäller partier som själva går ut hårt med att fusk ska beivras, säger hon.

I april fick moderaten Erik Bengtzboe lämna sina uppdrag efter avslöjanden om bidrag för dubbla boenden. Riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahl lämnade tidigare i år Liberalerna efter avslöjanden om att hon under flera år hyrt sin makes lägenhet i Stockholm och fått ut maxersättning från riksdagen.

Annons
Annons

Marja Lemne tycker att riksdagen och politikerna nu bör sätta sig och fundera inte bara över regelverket, utan hur väl det kontrolleras och efterlevs.

– Det vore väl en uppgift att göra nu. Reglerna för riksdagsledamöter ska i möjligaste mån överensstämma med vad som gäller för oss vanliga medborgare.

Elisabeth Svantesson har profilerat sig som en politiker med bidragsmoral som hjärtefråga, och ersättningarna kan bli problematiska för henne när hon ska diskutera sådana frågor framöver, enligt Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet.

– Men politiska skandaler brukar lägga sig efter ett tag. Det påverkar kanske förtroendet för politiken generellt, men inte för politikern eller partiet specifikt, säger han.

Det finns ingen regel som säger att en politiker måste vara folkbokförd i den valkrets han eller hon representerar, även om det kan vara viktigt för att behålla den lokala anknytningen.

– Men detta behöver man inte knyta till ersättningen. Det finns ingen nödvändighet i att begära bidrag för det, säger Hagevi.

Man kan förstå att en ledamot vill ha kontakt med valkretsen, enligt Hagevi, men om systemen används på ett sätt som inte var avsett, till exempel för att förbättra ekonomin, innebär det ett problem även om det inte rör sig om regelbrott.

– Det kanske riksdagsförvaltningen bör se över.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons