Annons

Statsvetaren: ”Motiven för invandring tonas ned”

Statsvetaren Marie Demker.
Statsvetaren Marie Demker. Foto: Adam Ihse/TT

Efter en vändning av Liberalerna finns nu en majoritet i riksdagen för att arbetskraftsinvandrare måste kunna försörja de anhöriga som de vill ska komma till Sverige. Enligt statsvetaren Marie Demker betyder detta att motiven för invandring tonas ned och att invandringen i sig kommer i fokus.

Under strecket
Publicerad

På torsdagen kom beskedet att Liberalerna vänt i frågan om försörjningskrav. Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och SD finns det nu en majoritet i riksdagen för försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare som vill ta hit sina familjer.

Beslutet kommer efter att partiledaren Nyamko Sabuni (L) tidigare i veckan sagt att hon vill se över reglerna kring ”spårbyte”, det vill säga när asylsökande som fått avslag ändå kan få stanna i Sverige om de skaffar sig ett arbete. Antalet personer som fått stanna den vägen har ökat rejält de senaste åren, efter att asylreglerna skärptes, vilket bland annat Aftonbladet tidigare rapporterat.

– Det följer med stora kostnader om flera anhöriga också kommer till Sverige, och det viktiga är ju att vi har en situation där inte kostnaderna skenar i väg”, säger Fredrik Malm (L), migrationspolitisk talesperson, till Sveriges Radio Ekot.

I dag ställs ett krav att personer som vill arbeta i Sverige måste ha en månadslön på minst 13 000 kronor – men det finns inga krav på att man ska kunna försörja familjemedlemmar.

Annons
Annons

Det finns det däremot för personer som fått uppehållstillstånd på andra grunder, till exempel genom en asylansökan. För att make, maka, sambo registrerad partner och barn under 18 år ska få uppehållstillstånd i Sverige krävs att anknytningspersonen:

  • Har svenskt medborgarskap, permanent uppehållstillstånd eller tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
  • Kan försörja sig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd.
  • Har en bostad av tillräcklig storlek och standard för alla att bo i.

Det som partierna nu öppnat för är att samma regler ska gälla personer som kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Hur stor inkomsten ska vara för att uppfylla försörjningskravet beror på hur stor familjen är och hur höga boendekostnader man har. Ett krav, enligt Migrationsverket, är att anknytningspersonen, efter att ha betalat för bostad varje månad ska ha kvar:

  • 8 133 kronor för sammanlevande makar eller sambor.
  • 2 612 kronor för barn till och med sex år.
  • 3 007 kronor för barn sju år eller äldre.

– Det är rimligt att fler omfattas av försörjningskravet, men vi har i nuläget inga synpunkter på de nivåer som redan finns i systemet, säger Fredrik Malm, migrationspolitisk talesperson (L), till SvD.

Enligt Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är det nya beskedet om försörjningskrav ett uttryck för en mer restriktiv invandringspolitik.

– Arbetskraftsinvandring, som varit mer accepterad, stramas nu åt och den allmänna restriktiviteten får därigenom genomslag även här. Tidigare har arbetskraftsinvandring setts som något som mer gynnsamt och nyttigt för landet medan asylinvandring setts mer som en fråga om solidaritet. Politiskt betyder det att motiven för invandring tonas ned och det blir invandringen i sig som kommer i fokus.

Konsekvensen av ett försörjningskrav är dock svår att spekulera om enligt Demker.

– Det behövs ett mer konkret förslag för att kunna sia om framtiden. Men jag har inte uppfattat att det skulle ha varit något problem tidigare, utan ser det mer som en principfråga.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons