Annons

”Status quo sänker borgerligheten”

Isak Kupersmidt.
Isak Kupersmidt. Foto: Hamid Ershad Sarabi

Det är uppenbart att den politik som borgerligheten stått för hittills inte räcker. Vi måste göra upp med gamla sanningar, skriver Isak Kupersmidt i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad

SLUTREPLIK | BORGERLIG POLITIK

Günter Mårder och Patrick Krassén från Företagarna bemöter på SvD Debatt (21/2) min debattartikel (20/2) där jag radar upp ett antal ”darlings” som borgerligheten borde göra upp med. Det handlar både om områden där de borgerliga partierna har en utdaterad politik, såsom synen på hyresrätter, och områden där man i stor utsträckning fått rätt och borde rikta in sig på de kvarvarande problemen, såsom att arbete ska löna sig. De fyra punkter där Företagarna framför invändningar är: att det ska löna sig att arbeta, de riktade momssänkningarna, vinster i välfärden samt beskattningen av fåmansföretag.

Att det ska löna sig att arbeta är en självklarhet. Som jag skriver i den ursprungliga artikeln är det, mycket tack vare jobbskatteavdraget, idag väldigt lönsamt att ha ett jobb framför att gå på bidrag. Trots det finns ett stort utanförskap kvar. Lösningen där är inte att fortsätta öka klyftan mellan jobb och bidrag, utan att adressera de bakomliggande problemen. Bristande språkkunskaper, segregation och låg utbildningsnivå är tre faktorer som idag antagligen driver på utanförskapet mer än nivån på bidragen. Tvärtom riskerar allt för stora ekonomiska klyftor att spä på problemen ytterligare.

Annons
Annons

Mårder och Krassén påpekar i sitt svar, apropå de olika momssänkningarna, att en enhetlig skatt inte alltid är bättre än en differentierad sådan med argumentet att en enhetlig moms på 80 procent skulle vara väldigt dålig. Det sistnämnda är det svårt att invända emot, men saknar också helt relevans för diskussionen om hur momsen ska utformas. Diskussionen om huruvida enhetlig eller differentierad moms är att föredra måste rimligtvis föras utifrån premissen att den totala skatteintäkten hålls konstant.

Gällande vinster i välfärden påstår Mårder och Krassén att jag förespråkat att borgerligheten borde springa efter folkopinionen då många efterfrågar en hårdare regleringen av välfärdsföretagen. Inget kunde vara mer fel. Det jag i artikeln vänder mig emot är den borgerliga oviljan att bilda sig en uppfattning om privata aktörer i välfärden som sträcker sig utanför den enögda debatten där hårdare regleringar står mot status quo. Här blir repliken själv ett utmärkt exempel på just det jag vänder mig emot: att borgerligheten tar varje försök att nyansera synen på det nuvarande systemet som ett totalangrepp på all form av vinst och valfrihet.

Avslutningsvis levererar Mårder och Krassén ett passionerat försvar för småföretagen och deras vikt för samhället. Det är bara att instämma: utan företagande stannar Sverige. Det innebär samtidigt inte att vårt nuvarande skattesystem är perfekt. Tvärt om. Precis som debattörerna själva påpekar tidigare i sin artikeln så har Sverige ”fortfarande bland de högsta marginalskatterna på arbetsinkomster i världen”. Istället för att reservationslöst försvara dagens 3:12-regler borde borgerligheten se till att alla, inte bara vissa företag, har schyssta reglera som uppmuntrar till arbete och flit.

Det råder ingen brist på problem för politiken att ta tag i. Lösningen är inte att riva upp alla gamla reformer och kasta alla hjärtefrågor över bord. Samtidigt är det uppenbart att den politik borgerligheten stått för hittills inte räcker. Ska vi få en liberal och borgerlig regering igen så kommer det kräva att man, precis som Alliansen gjorde, gör upp med gamla sanningar och dödar en och annan darling.

Isak Kupersmidt
centerpartist och doktorand i nationalekonomi

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons