Annons

Steg för steg bygger vi svensk totalförsvarsförmåga

Camilla Asp och Gabor Nagy, om hur MSB och Försvarsmakten tillsammans arbetar för att återuppbygga totalförsvaret.

Under strecket
Publicerad

2015 beslöt regeringen att återuppta totalförsvarsplaneringen.

Foto: Drago Prvulovic/TTBild 1 av 1

2015 beslöt regeringen att återuppta totalförsvarsplaneringen.

Foto: Drago Prvulovic/TTBild 1 av 1
2015 beslöt regeringen att återuppta totalförsvarsplaneringen.
2015 beslöt regeringen att återuppta totalförsvarsplaneringen. Foto: Drago Prvulovic/TT

Nu tar Sverige viktiga steg för att stärka totalförsvarsförmågan. Vi går från att bygga kunskap till konkret planering och genomförande av åtgärder. Rapporten som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tillsammans med Försvarsmakten lämnade till regeringen i veckan visar hur Sveriges aktörer arbetat sedan regeringen 2015 beslutade att återuppta totalförsvarsplaneringen. 

Myndigheter, ett antal regioner/landsting och kommuner har ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap. Det har gjorts ett omfattande arbete som ökat kunskapen om och förståelsen för vad som behöver göras för att kunna skydda civilbefolkningen i händelse av höjd beredskap eller krig, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt ge stöd till Försvarsmakten.

Annons
Annons

Myndigheterna har under 2018 krigsplacerat sin personal och börjat arbeta för att verka från alternativa och skyddade ledningsplatser samt för att kunna samverka och utbyta information på ett robust och säkert sätt.

Också hos övriga aktörer och alla invånare i Sverige har medvetenheten och kunskapen om vikten av egen beredskap, hur den kan bidra till ett mindre sårbart samhälle och ett trovärdigt totalförsvar ökat. Vi kommer att fortsätta stärka medvetenheten och kunskapen, för den behöver bli ännu bättre. 

I år tar vi steget från kunskap till konkreta beredskapsåtgärder. Mycket handlar om förberedelser inför nästa års totalförsvarsövning, TFÖ 2020, som är den största sedan kalla kriget. Övningen kommer att involvera ett stort antal myndigheter, kommuner, regioner, frivilliga försvarsorganisationer och en del företag. Det är först när planer blir verklighet och aktörerna engageras som totalförsvarsförmågan stärks.

Det behövs mer pengar för att bygga upp ett robust totalförsvar. Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft” från december 2017 ger en indikation om vilka belopp som kan komma att krävas för att stärka det civila försvaret. Samtidigt behöver det militära försvaret också stärkas. Men, vi kan inte och ska inte ställa militärt försvar mot civilt försvar. Båda delar behövs i det totala försvaret av Sverige och det är viktigt att det finns en parallellitet i utvecklingen av det militära och det civila försvaret. 

MSB och Försvarsmakten har regeringens uppdrag att tillsammans göra en sammanhängande planering för totalförsvaret för att skapa en helhet av förberedelser. Planeringen gör att samhället ökar handlingsberedskapen för att kunna agera på rätt sätt och med stor kraft vid en osäker händelseutveckling. Det finns nu en struktur och modell för en sammanhängande planering där systemet utgår från femåriga cykler, baserade på försvarspolitiska inriktningsperioder.

Annons
Annons

Viktiga komponenter är en grundsyn och en planeringsinriktning som MSB och Försvarsmakten tar fram. Grundsynen anger målbilder och gemensamma principer för totalförsvarsplaneringen under perioden. Från grundsynen tar MSB fram en planeringsinriktning som stöd för de civila myndigheterna. Tillsammans med aktörerna testar vi nu den framtagna modellen. Våra gemensamma erfarenheter av att använda modellen använder vi för att förfina och effektivisera modellen och beredskapsplaneringen. 

Alla kommuner och regioner ska börja förbereda för den verksamhet som behövs under höjd beredskap, så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret. Staten prioriterar under 2018-2020 medel för kompetenshöjning, totalförsvar, säkerhetsskydd samt krigsorganisation och krigsplacering. På sikt ser vi att ambitionerna behöver öka och omfatta även annan förberedelse för höjd beredskap, med nära koppling till allt det arbete som redan görs inom krisberedskapen på lokal nivå. 

Försvarsmakten med stöd av Försvarets materielverk, FMV, utvecklar och implementerar ett försvarsförsörjningskoncept för att säkerställa försvarets försörjningstrygghet och tillgång på förnödenheter. Det pågår också ett arbete mellan berörda myndigheter att återta förmåga och utveckla metoder för att täcka utrustningsbehov i krigsorganisationen genom uttagning av egendom, till exempel fordon, i händelse av höjd beredskap och mobilisering.

De frivilliga försvarsorganisationerna är en viktig resurs i såväl arbetet med krisberedskap som civilt försvar. Det handlar om att vara en del i personalförsörjningen i krigsorganisationer, både militärt och civilt samt att vara en resurs vid kriser. Det handlar också om att utbilda om och bygga förtroende för vårt totalförsvar och vår krisberedskap. Utan en bred vilja i samhället att hjälpa till när det verkligen behövs hjälper varken planer eller robusta och säkra system.

Annons
Annons

Med stöd av bland annat Försvarshögskolan genomförs omfattande utbildningsverksamhet med fokus på säkerhetsskydd, totalförsvarskunskap, men också grunder i folkrätt. Sammantaget har hundratals tjänstemän vid olika myndigheter utbildats de senaste åren och nu sker insatserna också på kommunal nivå.

MSB ska utveckla och stödja arbetet med civilt försvar och verka för att aktörerna samordnar sin planering sinsemellan och med det militära försvaret. Ett antal vägledningar om bland annat krigsplacering samt säker och robust samverkan har tagits fram. Tillsammans med Försvarsmakten har MSB också tagit fram underlag som aktörerna använt för att bedöma sin förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner, värna civilbefolkningen och stödja Försvarsmakten.

Efter årsskiftet beslutade MSB om en planeringsinriktning som ger stöd till de civila myndigheternas planering på central och regional nivå.

Arbetet med att öka den grundläggande motståndskraften måste ingå som en del i helheten. Att informations- och cybersäkerhet beaktas i samhällsviktig verksamhet, att samhällets motståndskraft mot informationspåverkan från andra stater och organisationer ökar samt att beredskapsaspekter tas med i den normala samhällsutvecklingen är viktigt för att undvika nya sårbarheter.

Intresset och engagemanget från aktörer i hela systemet ökar. Inledningsvis har stort fokus legat på civila myndigheter med ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap. Vi har nu intensifierat arbetet med kommuner och regioner och börjar närma oss näringslivet. TFÖ 2020 blir en viktig temperaturmätare där förmågan prövas, utvecklas och stärks. 

Annons
Annons

Arbetet med utvecklingen av totalförsvaret involverar ett stort antal aktörer, offentliga och privata, och genomförs i den takt som resurserna ger förutsättningar för. Det är ett långsiktigt arbete, samhällsreformer tar tid, men vi måste hela tiden också ha en beredskap att kunna snabba upp förberedelserna om den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde försämras. 

Visst finns det utmaningar i det gemensamma arbetet, men en hel del pusselbitar faller nu på plats. Vi kommer att öka takten i det gemensamma arbetet och svara mot de stora förväntningar som finns hos alla som arbetar med utvecklingen av totalförsvaret.

Totalförsvaret är en angelägenhet som angår oss alla och som kräver allas engagemang.

CAMILLA ASP  är avdelningschef för MSB:s avdelning för utveckling av samhällsskydd.

GABOR NAGY  är brigadgeneral och chef för FM:s totalförsvarsavdelning.

Läs mer om civilt försvar i Säkerhetsrådets serie:

* Freddy Jönsson Hanberg Så illa är läget för det civila försvaret.

* Emma Wiesner Energiförsörningen är en säkerhetsfråga.

* Claes Arvidsson Skogsbränderna sommaren 2018.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons