Annons

”Stockholm behöver inte statliga kinesiska butiker”

”Vi har inget intresse av att sälja mark till dem”, säger borgarrådet Roger Mogert (S) efter tågbolaget MTR:s charmoffensiv. Men experter gillar MTR:s idéer för stadsplanering.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Borgarrådet Roger Mogert (S).

Foto: TTBild 1 av 1

Borgarrådet Roger Mogert (S).

Foto: TTBild 1 av 1
Borgarrådet Roger Mogert (S).
Borgarrådet Roger Mogert (S). Foto: TT

– Vi är vårt eget MTR, säger borgarrådet Roger Mogert (S), som ansvarar för stadsplanering i Stockholm.

Tågbolaget MTR:s ordförande Frederick Ma berättade i en SvD-intervju om hur bolaget i Hongkong köper mark och bygger både tunnelbana, bostäder och köpcentrum. Inga direkta skattemedel behövs, staden byggs på kollektivtrafikens villkor och bolaget tjänar på markens värdeökning.

Sedan 1910-talet har Stockholm byggts precis så, anser Roger Mogert, med skillnaden att MTR här heter Stockholms stad. Att sälja mark till MTR skulle enligt borgarrådet bara skapa en mellanhand.

Även MTR, som till tre fjärdedelar ägs av Hongkongs regering, förstår att läget i länderna skiljer sig åt. Hongkongsmodellen kan inte införas rakt av, men får de inte köpa mark hoppas de på andra samarbeten.

Annons
Annons

– Det är positivt att de vill investera i Stockholm. Hittar de bra saker i stationslägen som ingen annan kan eller vill göra kan de tillföra något, säger Roger Mogert och fortsätter:

– Jag har inget principiellt emot att hitta samarbeten. Men det ska vara på villkor som är bra för alla, inte att vi ger bort pengar till Hongkong.

Han erkänner att kollektivtrafiken inte alltid fungerat i nya stadsdelar, men anser att det beror på att landstinget inte velat bygga ut tunnelbanan.

En skillnad mellan Stockholms stad och MTR är att MTR äger köpcentrum och butiker.

– Vi har traditionellt ägt centrum, ta Vällingby till exempel. Men vi har ju inga butiker. Och jag vet inte om vi behöver statliga kinesiska butiker heller, säger Roger Mogert med skratt i rösten.

Han ser ironi i att det varit bolag ägda av staten i Frankrike och Hongkong som drivit tunnelbanan efter privatiseringen.

– Det visar snarare att den här typen av infrastruktur, både att köra tunnelbana och bygga stadsdelar, är en rimlig offentlig uppgift.

Till skillnad från Mogert kan Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting, tänka sig att sälja mark till MTR. Men beslutsmakten ligger hos kommunen.

– Jag tror mycket på idén att tydligare knyta kollektivtrafikens värden till att finansiera kollektivtrafiken, säger Tamsons.

Han säger att Stockholm redan nosar på den här typen av samarbeten när utbyggnaden av tunnelbanan och bostadsbyggande kopplas tydligare samman.

– Strålande idé, säger Göran Cars, professor vid KTH, om MTR:s planer.

Enligt honom är det fel att tro att man kan bygga alla nya bostäder som behövs bara genom att förtäta städer. Det behöver byggas nya samhällen, men problemet är att vägar och spår är dyra att bygga.

Annons
Annons

– Därför tror jag absolut på koncept där några aktörer i samspel med kommunerna går in och hittar helhetstänk.

Nya samhällen kunde byggas till exempel mellan Stockholm och Uppsala och i södra Storstockholm.

Men Göran Cars tycker inte att det ska bli rent privata projekt, utan att kommunerna måste bära ansvaret.

Även Kristina Berglund, arkitekt och vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen, betonar kommunens ansvar. Men hon är positiv till MTR:s idé.

– Med ökat byggande och kanske helt nya stadsdelar i de yttre regionala kärnorna skulle trycket på innerstaden minska.

Samtidigt skulle god kollektivtrafik, service och kulturevenemang göra de yttre regionala kärnorna mer attraktiva.

MTR tänker rätt, anser Catharina Elmsäter-Svärd, ny vd för Sveriges byggindustrier och tidigare infrastrukturminister (M).

– Ska man bygga stadsdelar måste infrastrukturen och möjligheten att kunna resa smart och kollektivt hänga ihop med bostadsbyggandet. På det sättet som MTR resonerar kan de också skapa ekonomi i det.

Byggbolaget Skanska är inne på samma tanke i projektet ABC-staden, där de samarbetar med just MTR och busstillverkaren Scania. I somras presenterade de en prototyp och väntar nu på hur staten och kommunerna vill gå vidare.

Än så länge har de inte pekat ut konkreta ställen var de vill bygga.

– Traditionellt kommer kollektivtrafiken kanske 15 år efter att man byggt husen. Staden måste växa mer koordinerat, säger Mats Rönnbo, som ansvarar för projektet på Skanska.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons