Kronprinsessan Victoria tillsammans med (på första bänk), sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt, chefen för Nya Karolinska Solna-förvaltningen, Lennart Persson och finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd, vid ceremonin för bygget av nya Karolinska Solna Universitetssjukhus i Stockholm i början av september år 20010 vid cermonin för bygget av NKS i Solna.
Kronprinsessan Victoria tillsammans med (på första bänk), sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt, chefen för Nya Karolinska Solna-förvaltningen, Lennart Persson och finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd, vid ceremonin för bygget av nya Karolinska Solna Universitetssjukhus i Stockholm i början av september år 20010 vid cermonin för bygget av NKS i Solna. Foto: Fredrik Persson/TT

Stockholm köpte ett sjukhus – men betalade för två. Vems fel är det?

Det skulle bli världens bästa sjukhus, men är nu mest känt som världens dyraste. Vad gick snett? Och vilka är ytterst ansvariga för miljardrullningen i Nya Karolinska?

När SvD söker svar lyser självkritiken med sin frånvaro. Men två beslut framhålls av flera politiker som de helt avgörande misstagen.

Uppdaterad
Publicerad

Det första sprängskottet ekade över Stockholm vid 10-tiden den 3 september 2010. Sedan började det nya universitetssjukhuset i Solna växa fram. Åren gick och det mesta var frid och fröjd.

Men så började tipsen trilla in till SvD:s redaktion. ”Ni borde titta på det här” fick vi veta.

Det handlade om märkliga tilläggsbeställningar och dyra konsulter. Om byggfusk och skenande kostnader.

Och att man hade ”glömt” att Stockholms övriga akutsjukhus behövde förstärkas inför den stora vårdomställning som snart skulle komma.

Efter reklamen visas:
Varför blev det så fel med NKS?

Våren 2015 inledde SvD en omfattande granskning av Nya Karolinska.

Vi kunde snart avslöja att jätteprojektet var flera år försenat – och att byggnotan plötsligt blivit 8–10 miljarder dyrare än vad ansvariga politiker påstod.

Annons

Och vi fick lära oss begreppet ”knapring”. Det innebär att man stryker delar av ett projekt just när kontraktatet ska skrivas – för att det budgettak politikerna beslutat om inte ska sprängas. Det som knaprats återuppstår sedan igen, men då som ”tilläggsbeställningar” – utanför budgetramen.

Vi kunde berätta om sjukhus i London med samma projektbolag som på NKS, och där kostnaderna rusat på grund av finansieringsmodellen med OPS, Offentlig privat samverkan. Och att ett sjukhus med i stort sett samma vårdkapacitet i Hamburg kostat en tiondel av NKS-notan att bygga.

1/2
Foto: Tomas Oneborg
2/2
Foto: Jonas Ekströmmer/TT

Men trots att SvD kunnat visa att Stockholmslandstinget genomfört vad som har beskrivits som Sveriges sämsta upphandling försvarades affären länge av de tyngsta beslutsfattarna. I praktiken köptes ett sjukhus till priset av två genom de extrema räntekostnaderna och de sprängda budgetramarna.

”Allt är på timmen och på öret rätt”. Det var tillsammans med en axelryckning ett standardsvar i flera år.

Annons

Inga påföljder eller sanktioner har heller riktats mot de ansvariga politikerna. De har bara motvilligt beställt några granskningar. Exempelvis från forskare på Stockholms universitet, som i slutet av februari kom med den första NKS-rapporten. Den går noga igenom hur projektet växte fram, men riktar inte in sig på de ansvariga för alla de misstag som begicks. Huvudparten av granskningen blir dessutom inte klar förrän 2020.

Foto: Tomas Oneborg

När vi under åren velat belysa ansvarsfrågan är det bara ett fåtal av beslutsfattarna bakom projektet som ställer upp. De flesta på ledande positioner känner inget ansvar för resultatet av sina beslut om Nya Karolinska, och vill inte svara på frågor.

Det är en ”ynklig inställning” från politiker som haft väljarnas förtroende. Det anser Jan Öhrming, professor i företagsekonomi vid Södertörns högskola som särskilt forskar om organisation och ledning inom hälso- och sjukvården och som även skrivit en bok om NKS, ”Allt görs liksom baklänges”.

Annons

– I första hand borde det finnas en frikopplad extern revision även för politiker som lämnat sina uppdrag. Men det handlar också om etik och moral. Det finns en förväntan att de åtminstone står till svars för sina beslut och svarar på frågor, säger Jan Öhrming.

Alla partier ville ha ett nytt sjukhus.

Men från hösten 2006 sveper finansieringsfrågan in och bryter upp enigheten. Nya Karolinska blir då inte bara ett megaprojekt – utan också ett ”marknadsprojekt som är politiskt drivet och bärs fram av partier på den borgerliga sidan”.

Så står det i forskarrapporten från Stockholms universitet.

Tre politiker var extra viktiga för de avgörande besluten mellan 2008 och 2010 – om att bygga det nya sjukhuset med ett OPS-avtal:

Chris Heister i färg.
Chris Heister i färg. Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker

Chris Heister: Jag har inget ansvar för det

Det var intressant eftersom vi ville få ett sjukhus på rätt tid och till en fast kostnad.

Annons

Hösten 2006 blev Chris Heister finanslandstingsråd när Alliansen tog över i riket, i Stockholms stad och i Stockholmslandstinget. Hon sjösatte en privatiseringsvåg för att släppa in fler privata vårdgivare, göra avknoppningar och utreda en OPS-lösning för det nya sjukhuset.

SvD får bara ett kort samtal med henne.

Varför OPS?

– Det var intressant eftersom vi ville få ett sjukhus på rätt tid och till en fast kostnad. Men det var inte formellt beslutat när jag lämnade landstinget. Då fanns flera alternativa finansieringar.

Men tjänstemän från den tiden säger att de uppmanades att rigga upp en sådan lösning?

– När jag slutade var det fortfarande en öppen fråga, säger hon.

Hur reagerar du på kritiken om hur projektet växte fram med alla konsulter, de stora kostnaderna och organisationen som inte var förankrad?

– Vad hjälper det att kommentera? Det har hänt massor och det är mycket tyckande och lätt att vara efterklok. Det är inte min uppgift idag att recensera det som händer. Jag har inget ansvar för det.

– Man är bara ansvarig för den tid man sitter och jag lämnade politiken för tio år sedan.

Att man gick vidare när det bara kom in ett anbud. Det hade aldrig jag medverkat till.

Finns det någon befogad kritik?

– Att man gick vidare när det bara kom in ett anbud. Det hade aldrig jag medverkat till.

Annons

Chris Heister ansluter sig därmed till de ledande politiker som i efterhand anser att upphandlingen borde ha stoppats 2010 när det bara fanns en anbudsgivare.

Även Ralph Lédel, moderat finanslandstingsråd som 2001 beställde den första utredningen om ett nytt sjukhus, har i en SvD-intervju 2015 sagt att upphandlingen borde ha gjorts om när det bara fanns ett anbud.

Dagens moderata finanslandstingsråd, Irene Svenonius, tar avstånd från OPS-lösningen. Den borde inte ha gjorts eftersom det blir dyrare för skattebetalarna. Kommentar?

– Jag har ingen anledning att recensera någon av mina efterträdare, säger Chris Heister.

Vad har du för inställning till OPS idag?

– Jag har lämnat politiken sedan 10 år och är nu pensionär. Jag väljer att inte recensera olika typer av finansieringsformer.

Chris Heister slutade i landstinget i februari 2008 då hon utsågs till landshövding i Västerbotten och senare även i Stockholm.

Annons
Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker

Catharina Elmsäter-Svärd (M) – ställer in intervjun

Nytt finanslandstingsråd efter Chris Heister blev riksdagsledamoten Catharina Elmsäter-Svärd (M). Från 2008 ser hon till att det blir beslut på att använda OPS, och att man även ska gå vidare med bara ett anbud.

Det är hon som skriver kontraktet med SHP – Swedish Hospital Partners – innan hon hösten 2010 plockas upp av regeringen och blir infrastrukturminister.

Jag har vid flera tillfällen tidigare besvarat frågor i ärendet, de svaren gäller än.

Idag är Catharina Elmsäter-Svärd vd för Sveriges Byggindustrier med 3 500 medlemsföretag, och där NKS-byggaren Skanska är det största. Hon företräder en branschorganisation som driver på för nya OPS-projekt.

Men Nya Karolinska vill hon inte prata om.

Efter ett kort telefonsamtal vill hon inte svara på några frågor alls, trots en utlovad intervju. Senare utlovas svar på mejlfrågor, men efter en månads tystnad avböjer hon även det.

Annons

– Jag har vid flera tillfällen tidigare besvarat frågor i ärendet, de svaren gäller än, skriver hon.

Därför vet vi inte vad hon tycker om turbulensen kring NKS-projektet, om hon ångrar något eller vad hon tycker om att Irene Svenonius nu så tydligt tar avstånd från OPS-avtal.

Inte heller vad hon anser om forskarrapporten som visar att Alliansen struntade i att två interna utredningar förkastat modellen och att flera utomstående myndigheter avrådde.

Enligt rapporten lyssnade landstingsledningen mer på rådgivarna i advokatbyrån Mannheimer Swartling och konsultjättarna PwC och Ernst & Young som förespråkade OPS. Dessa konsulter såg som sin uppgift att öppna för en svensk OPS-marknad genom NKS.

I flera tidigare intervjuer vi har gjort med Catharina Elmsäter-Svärd har hon hyllat offentlig-privat samverkan.

– En OPS-lösning är alla politikers våta dröm för stora investeringsprojekt, sade hon i en intervju våren 2015:

Varför var det bra för NKS?

Annons

– Det nya sjukhuset behövde bli av med riskerna. Det var klart redan när jag kom in i landstinget, även om oppositionen var emot. Det var viktig att det blev färdigt i tid eftersom det påverkar hela ruljansen i sjukvården i övrigt. Men om det var smart kan vi avgöra först om 40 år då kontraktet löper ut.

Man kan diskutera anbudsgivningen, men Skanska hade ju inte en aning om att de var ensamma.

Men var det smart att gå vidare med bara ett anbud?

– Man kan diskutera anbudsgivningen, men Skanska hade ju inte en aning om att de var ensamma.

I november 2015 avslöjade SvD att Alliansregeringen försökte stoppa landstinget från att finansiera Nya Karolinska med en OPS. Enligt en källa som då jobbade i regeringskansliet ställdes ”inga ultimatum, men tonen var tuff och vi försökte klämma åt så att det gjorde ont”.

Fram till sommaren 2010 var Catharina Elmsäter-Svärd flera gånger uppkallad till finansdepartementet och sedan även till statsrådsberedningen.

– Regeringen ville försäkra sig om att projektet inte kunde vara störande i den kommande valrörelsen. På finansen ville man aldrig ha några OPS-projekt, men jag delade inte den uppfattningen, sade Catharina Elmsäter-Svärd hösten 2015.

Efter reklamen visas:
Turerna kring NKS
Annons
Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker

Stig Nyman (KD): ”Går i taket för fega Socialdemokrater”

Det hade spelat roll om jag fått veta att regeringen hade allvarliga invändningar.

En av veteranerna i Stockholmslandstinget är Stig Nyman (KD). Han var landstingsråd och ordförande i NKS-nämnden som i många år ledde det politiska arbetet med Nya Karolinska.

När vi nu träffar honom är han kritisk till att Catharina Elmsäter-Svärd aldrig informerade om sina möten med regeringen.

– Det hade varit rimligt att hon informerat oss andra i Alliansen, det var ju ändå en viktig part hon träffade. Det hade spelat roll om jag fått veta att regeringen hade allvarliga invändningar. Då hade vi väl räknat en gång till på projektet.

Stig Nyman, som lämnade landstinget efter valet 2014, är en av få som efteråt inte tvekar att svara på frågor om prestigebygget. Han säger att han inte vill smita från ansvar och försvarar gärna nästan allt med NKS-projektet.

Annons

– Det har följt alla planer, även det finansiella. Nu är det färdigbyggt och jag förstår inte den svartmålning som pågår. Jag hade önskat att fler som var med om besluten stod upp för dem, säger han och tänker inte bara på andra Allianspolitiker.

De kryper ur sanningen på ett erbarmligt dåligt sätt, jag har noll förtroende för den typen av politiker.

– Jag går i taket för fega Socialdemokraterna som säger att de inte varit med på någonting. De kryper ur sanningen på ett erbarmligt dåligt sätt, jag har noll förtroende för den typen av politiker, säger han.

Men var det nödvändigt att bygga världens dyraste sjukhus utan att samtidigt lösa de svåra problemen inom akutsjukvården i Stockholm?

– Världens dyraste vet jag inte, men det stämmer att vi ville ha världens bästa universitetssjukhus. Men jag ångrar att vi alldeles för sent började planera för de övriga sjukhusen. Det borde gjorts 4-5 år tidigare än det blev, säger han.

Men var det så klokt att gå vidare med bara ett anbud? Det prövades ju aldrig juridiskt?

– Det stämmer att vi inte frågade EU:s jurister, däremot en extern svensk juristfirma. Om de sagt att det strider mot Lagen om offentlig upphandling hade vi avbrutit. Det är solklart, inget snack.

Annons

Vad säger du om personalens kritik att ingen lyssnat på dem medan konsulterna fått härja fritt?

– Jag håller inte med, men vi borde inte ha gjort allt samtidigt med flytten, den nya organisationen och nya sätt att ta emot patienterna. Och NKS borde ha haft en egen chef som höll i planeringen och varit noggrann med konsultanvändningen.

Det är inte specifikt för NKS-projektet. Det dör tusentals patienter av felbehandlingar på svenska sjukhus varje år.

Starten har varit svår med växande köer och patienter som farit illa. Kommentar?

– Det är inte specifikt för NKS-projektet. Det dör tusentals patienter av felbehandlingar på svenska sjukhus varje år. Det borde vara ett fokusområde.

Däremot blir Stig Nyman beklämd av alla jävsituationer som omgärdat NKS-projektet. Exempelvis att det nya finanslandstingsrådet Irene Svenonius tog jobbet samtidigt som hennes man var upphandlingschef på Karolinska.

– De borde löst det innan. Antingen skulle hon inte ha tagit jobbet eller så borde han ha slutat. Man kan bara ha en i familjen med en sådan position och uppenbarligen fanns det ju risk för jäv.

Annons

Hur reagerar du på att Irene Svenonius nu tar avstånd från OPS-modellen som du försvarar?

– Det får stå för henne, hon får ha sina åsikter.

Svenonius vill städa upp och omförhandla avtalet och eventuellt köpa ut projektbolaget SHP. Har Skanska något moraliskt ansvar?

– De är skyldiga landstinget och skattebetalarna att det också i framtiden är ett prestigebygge. De har ett moraliskt ansvar att vara generösa, säger han.

Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker

Torbjörn Rosdahl (M): ”Stolt över att driva detta projekt”

Torbjörn Rosdahl är den ende politiker som tvingats lämna sin post på grund av NKS. Som finanslandstingsråd från hösten 2010 var han inte direkt ansvarig för de ödesdigra NKS-besluten. Däremot skulle han försvara sjukhusaffären när SvD:s granskning startade för över tre år sedan.

Annons

Den moderata partiledningen förstod under 2016 att han inte var rätt person för den uppgiften i valrörelsen 2018.

– Vi vinner inte riket om vi inte vinner i Stockholm och därför måste vi städa bort den här kvarnstenen, förklarade en person med god insyn i Moderaternas inre liv.

Men in i det sista stod han upp för affären.

– Jag kan försvara alla beslut och jag är stolt över att driva detta projekt, men jag hade önskat att det varit fler än ett anbud, sade han vid sin avgång i september 2016.

Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker

Irene Svenonius (M): ”Att kritisera politiker leder ingen vart”

Sedan 2017 sitter Irene Svenonius vid spakarna på finansroteln. Uppdraget är att distansera Moderaterna från allt det dåliga med NKS-projektet. Samtidigt ska hon förbättra de ekonomiska villkoren i avtalet med SHP.

Annons

Hon vill nystarta Karolinska. Men hon vill inte peka finger åt några gamla politiker.

– Vi ska dra lärdomar, omförhandla OPS-avtalet som aldrig borde blivit av och få ekonomisk kompensation från en del utomstående aktörer. Men att kritisera politiker som inte finns kvar leder ingen vart. Det vore att felfokusera, sade hon nyligen till SvD.

Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker

Oppositionen: ”Alla måste ta ansvar”

Oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) är, inte oväntat, tydlig i ansvarsfrågan.

Även om Alliansen skapat många av dem är de inte förhindrade att lösa dem idag.

Annons

– Alliansen, som styrt landstinget i 12 år med ganska tuff och ideologisk blockpolitik, vill ta åt sig äran för allt som är bra i vården – och dela skuld med oppositionen för det som är dåligt. Det är inte trovärdigt. Framför allt inte gällande OPS-upphandlingen som vi röstade emot 2008 och ville avbryta 2009.

Ligger ansvaret hos dem som tog besluten eller de som verkar idag?

– Alla måste ta ansvar för sina beslut och för verkligheten som den är. Men det är vi politiker idag som måste lösa dagens problem. Även om Alliansen skapat många av dem är de inte förhindrade att lösa dem idag. De har makten att säga upp avtal, avsätta personer och satsa på det som är rätt.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 9
Foto: Jonas Ekströmmer/TT Bild 2 av 9
Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 9

Chris Heister i färg.

Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker Bild 4 av 9
Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker Bild 5 av 9
Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker Bild 6 av 9
Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker Bild 7 av 9
Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker Bild 8 av 9
Foto: Ola Axman/IBL, Tomas Oneborg, Lars Pehrson, Annika af Klercker Bild 9 av 9