Annons

Stockholm omkört av nya klimathuvudstaden

Nio år efter att Stockholm utsågs till Europas klimathuvudstad har vår granne i väster säkrat utmärkelsen – på tredje försöket. Och Oslo har kört om Stockholm, både vad gäller koldioxidutsläpp och elbilar, visar SvD:s granskning.

Bland Oslos trumfkort: Klemetsruds avfallsanläggning där 400 000 ton sopor bränns per år och vars skorstenar präglar huvudstaden.

Under strecket
Publicerad

Norges huvudstad – nu också Europas klimathuvudstad 2019.

Foto: Berit Roland/TT Bild 1 av 3

Avfallsverket Klemetsrud bränner 400 000 ton av Oslos sopor varje år.

Foto: Berit Roald/TT Bild 2 av 3

Oslos miljöborgarråd Lan Marie Nguyen Berg.

Foto: Björn Lindahl Bild 3 av 3

Norges huvudstad – nu också Europas klimathuvudstad 2019.

Foto: Berit Roland/TT Bild 1 av 1
Norges huvudstad – nu också Europas klimathuvudstad 2019.
Norges huvudstad – nu också Europas klimathuvudstad 2019. Foto: Berit Roland/TT

OSLO För att få utmärkelsen, som Stockholm var första stad att få år 2010, tävlade Oslo i tolv kategorier med de andra kandidatstäderna. Oslo har försökt få titeln två gånger tidigare, men först i år lyckades det.

– Vi utsågs till europeisk miljöhuvudstad för att vi tagit hand om våra skogar, gjort fjorden renare, recirkulerar våra sopor och för att fler och fler människor reser kollektivt, sa Oslos kommunalråd Raymond Johansen stolt, när miljöåret inleddes.

Oslo var bäst i åtta av de tolv kategorierna som EU mäter kandidaterna på.

En slående skillnad mot Stockholm – det stora antalet elbilar på vägarna.

Avfallsverket Klemetsrud tar hand om soporna från det mesta av Oslo. 400 000 ton bränns varje år och anläggningen står för 14 procent av stadens utsläpp av klimatgaser. Genom att bygga en rensningsanläggning för koldioxid förbättrar nu Oslo sina redan låga utsläpp per person ytterligare. Verkets skorstenar är väl synliga bredvid vägen för den bilist som anländer till Oslo från Sverige.

Annons
Annons

Avfallsverket Klemetsrud bränner 400 000 ton av Oslos sopor varje år.

Foto: Berit Roald/TT Bild 1 av 1

1990, året som Kyotoavtalet om klimatgaser har som baslinje, brukar användas för att mäta utvecklingen. Stockholm hade det året utsläpp på 5,4 ton per invånare. Utsläppen i Oslo, där all ström kommer från vattenkraft, var bara 2,3 ton per invånare det året. Sedan dess har Stockholms utsläpp minskat till 2,9 ton per invånare (2013). Målet är att 2020 komma ned till den nivå Oslo hade redan 1990. Oslo har som mål att vara helt utsläppsfritt 2030.

Avfallsverket Klemetsrud bränner 400 000 ton av Oslos sopor varje år.
Avfallsverket Klemetsrud bränner 400 000 ton av Oslos sopor varje år. Foto: Berit Roald/TT

På Klemetsrud tippar lastbilar restavfallet som ska brännas upp. I Oslo sorterar alla hushåll sina sopor i tre sorters påsar. De gröna påsarna är för organiskt avfall och återvinns till biogas och biogödsel, de blå är för plast och, exporteras till Tyskland för återvinning där. Restavfallet slängs i vanliga plastkassar från butikerna och bränns tillsammans med annat avfall i ugnarna på Klemetsrud, där värmen sedan används i fjärrvärmenätet.

Men innan Osloborna slår sig allt för mycket på bröstet: På grund av att befolkningen växt så har de totala utsläppen av CO2 ökat med 25 procent från 1990 till 2013. Under den perioden ökade befolkningen med 36 procent, eller 165 000 personer. Oslo har nu 660 000 invånare.

– Först de senaste åren har utsläppen totalt sett börjat minska, med åtta procent från 2015 till 2016, säger Oslos miljöborgarråd Lan Marie Nguyen Berg.

Annons
Annons

Oslos miljöborgarråd Lan Marie Nguyen Berg.

Foto: Björn Lindahl Bild 1 av 1
Oslos miljöborgarråd Lan Marie Nguyen Berg.
Oslos miljöborgarråd Lan Marie Nguyen Berg. Foto: Björn Lindahl

En test i mindre skala som körts i ett år visar att det går att rensa bort 90 procent av den CO2 som nu släpps ut från Klemetsrud. Den norska regeringen beslutar sig först om ett par år om den ska stödja projektet i full skala. Det beräknas kosta 12 miljarder kronor under en femårsperiod och blir det första av sitt slag i världen.

Det gäller att visa att miljöpolitiken ger fördelar för invånarna.

Kör man vidare in mot Oslo centrum är det en slående skillnad mot Stockholm – det stora antalet elbilar på vägarna.

De är det andra stora trumfkortet Oslo hade för att vinna den gröna utmärkelsen. Det finns ett nästan kostnadsfritt grepp i sättet att stödja elektrifieringen av bilarna, inte bara i Oslo utan i hela Norge: Det syns på registreringsskyltarna vilka bilar som är elbilar. I Norge är det två bokstäver och fem tal på varje skylt. Här valdes naturligt nog kombinationen EL för elbilarna – och då handlar det bara om rena elbilar, inte hybridbilar.

I presentationen av Oslo som miljöhuvudstad framhävs det att staden är tillräckligt liten för att göra experiment, men tillräckligt stor för att lösningarna kan fungera även för större städer. Det område som tilldrar sig störst intresse är det stora antalet elbilar.

Vi är på väg till en elbilskonferens i centrum av Oslo. Företag från hela Europa flockas – tillverkare av bilar, batterier, batteriladdare och allt annat som behövs i den nya elektrifierade världen. Men också finansbolag, som banker och företag som leasar bilar, som Arval, ett franskt bolag med dotterbolag både i Sverige och Norge.

Annons
Annons

– Norge är speciellt eftersom det så tidigt införde subventioner i stor skala. Fram tills nu har de huvudsakligen riktats mot privata bilägare. De slipper moms, vägskatter, fordonsskatter – ja, de slipper det mesta och parkerar dessutom gratis. Det gav en enorm boost för batteridrivna elbilar i Norge, säger Frank Verver, Nordenchef på Arval som leasar ut närmare 1,2 miljoner bilar globalt.

– Vi erbjuder också laddutrustning så att elbilarna kan laddas hemma, men kostnaden för elen betalas av arbetsgivaren, fortsätter han.

Frank Verver beskriver just detta som en av de största flaskhalsarna för att även firmabilar ska bli elektriska.

– För bensin eller dieseldrivna bilar är det vanligt att arbetsgivaren betalar för bränslet om du har en firmabil. Det hade varit udda om inte det också gick att ordna för elbilar.

Stora satsningar för att främja elfordon görs just nu även i andra städer, som Amsterdam.

– Vi har 3 000 laddstolpar, men inte så många elbilar som Oslo, säger Sharon Dijksma, vice borgmästare i Amsterdam.

– Det gäller att visa att miljöpolitiken ger fördelar för invånarna. Vi är mycket medvetna om hur viktigt det är att ha medborgarnas stöd, säger hon och hänvisar till de våldsamma protesterna mot högre bensin- och dieselpriser som de gula västarna stått i spetsen för i Frankrike.

Inte heller i Oslo har omläggningarna till allt fler elbilar, mer utrymme för cyklar och färre parkeringsplatser i centrum skett utan protester. Speciellt är det miljöborgarrådet Lan Marie Nguyen Berg som angripits i social medier och vissa nättidningar.

– Att sätta restriktioner i hur bilarna kan användas är något som många upplever som ett ingrepp i deras liv. Är det något man talar om vid frukostbordet på morgonen är det om att hämta och leverera och hur man får logistiken att fungera. Bilen har för många varit en frihetssymbol. Men jag tycker att vi håller på att ändra uppfattningarna nu, speciellt hos de unga, säger kommunalrådet Raymond Johansen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons