Annons

”Stoppa missbruket av våra personuppgifter”

All information om folkbokförda svenskar som lagts ut på internet av diverse företag bör tas bort i de fall som det har skett utan godkännande av individen. Det skriver Ester Herlin-Karnell, doktor i juridik och gästforskare i vid Uppsala universitet.

Under strecket
Publicerad
Artikelförfattaren Ester Herlin-Karnell.
Artikelförfattaren Ester Herlin-Karnell. Foto: Pressbild

DEBATT | INTEGRITET

Offentlighetsprincipen är en grundbult i det svenska statsskicket. Principen är demokratisk och betyder att staten och dess företrädare måste kommunicera med medborgarna om hur riket förvaltas och att detta sker på ett korrekt sätt. Men i Sverige verkar det nu som om offentlighetsprincipen blivit transformerad till en slags horisontell princip (och därmed inte endast vertikal, stat–individ) då all information om folkbokförda individer finns tillgänglig för andra individer och företag både i Sverige och utomlands via internet. Idén att lägga ut information om när människor är födda, var de bor, deras civilstånd och telefonnummer (samt även personnummer i vissa fall) förefaller direkt unik för Sverige.

Det kan därför sägas att vi nu har två slags principer: en klassisk offentlighetsprincip och en omvänd princip om påtvingad offentlighet för individer till andra individer och företag. Den sistnämnda kan i vissa fall inkräkta på privatlivet och individens integritet. I värsta fall kan informationen underlätta för brottslig verksamhet. Exempelvis kan ensamma åldringar bli utsatta för upprepade försök till bedrägerier. Särskilt de som bor ensligt kan utsättas för grova inbrott och rån eftersom information ligger så lättåtkomlig. Detta är ju något helt annat och en mycket mer omfattande informationsspridning än den traditionella telefonkatalogen som inte säger något om exempelvis ålder och civilstånd. Information är värdefull. Att ge bort den är som att lägga en extra börda, en extra skatt, på individen. Och den kan som vi vet lätt hamna i fel händer över nätet.

Varför ska information om svenska medborgare vara fullt tillgänglig för andra privatpersoner, ibland även med uppgift om hur många som bor på adressen, hur stor bostaden är, hur många bilar de äger och hur mycket genomsnittspersonen tjänar i bostadsområdet ifråga? I länder som exempelvis Nederländerna och Tyskland skulle detta inte vara möjligt, ingen sådan information finns tillgänglig på nätet. Jag vet faktiskt inte något EU-land som har så mycket information om alla sina medborgare lättillgänglig på nätet fritt att ta för sig av för företag i hela världen som tjänar på denna information om Sverige. Många individer lägger frivilligt ut information på Facebook och andra sociala medier, men det betyder inte att det är en plikt att finnas tillgänglig på internet så att din granne vet när du har namnsdag.

Annons

Sverige borde inse att det överdrivna användandet av offentlighetsprincipen har gått utanför dess ramar: att det främst gynnar försäljare, och kanske även vissa medier som inte behöver ringa telefonsamtal till skatteverket för att få tag i uppgifter. Men ännu mycket värre är att det gynnar bedragare och andra med brottsligt uppsåt, som i lugn och ro kan välja ut sina potentiella offer.

Information om individer som läggs ut måste vara förenlig med principen om dataskydd, integritet och värn om privatlivet vilka är heliga principer inom EU-rätten och därmed även en central del av den svenska rättsordningen. Även Europakonventionen värnar om privatliv. Offentlighetsprincipen handlar om individens relation till myndigheter och myndighetens skyldighet att vara transparent, inte om ett obligatorisk ”vi vet var du bor”-förehållande till andra individer och företag. Skulle någon vara tvungen att ha en skylt på sin brevlåda med upplysning om namn, födelsedatum, telefonnummer och i vissa fall inkomst och personnummer skulle detta anses helt befängt. Men det är just så det är för tillfället. Frivilligt eller ofrivilligt finns informationen fritt tillgänglig på nätet.

Det är tid att all information om folkbokförda svenskar som lagts ut på internet av diverse företag tas bort när det skett utan godkännande av individen i fråga. Detta skulle vara i linje med de regler som gäller för övrig behandling av data inom EU, till exempel dataskyddsförordningen och dess bestämmelser om personuppgifter.

Ester Herlin-Karnell
doktor i juridik och gästforskare i vid Uppsala universitet

Annons
Annons

Artikelförfattaren Ester Herlin-Karnell.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons