Annons

Stor rankning: Här är skolorna bäst – och sämst

En pedagogisk segregation präglar skolorna runt om i Sverige, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet som nu lagt fram sin årliga kommunrankning efter hur bra skolorna är.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1

1 / 5

Foto: Jonas Ekströmer/TT

SvD har listat kommunerna som hamnar i toppen och i botten av Lärarförbundets skolkommunrankning – och även de kommuner som klättrat mest. På Lärarförbundet kan du se hur just din kommun ligger.

Annons
Annons

Johanna Jaara Åstrand.

Foto: Niklas Svahn/TT Bild 1 av 1

2 / 5

”Lärarbrist skapar pedagogisk segregation”

Johanna Jaara Åstrand.
Johanna Jaara Åstrand. Foto: Niklas Svahn/TT

För 17:e året i rad rankar Lärarförbundet Sveriges kommuner efter hur bra de är på skolan. Rankningen bygger på statistik kring bland annat elevernas resultat, lärartäthet och hur mycket resurser som läggs på skolan. Under alla år har det funnits en stor utmaning för kommunerna som enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand påverkar all statistik: lärarbristen.

– När vi saknar kollegor blir belastningen högre, då ökar sjukskrivningarna och då sänks skolresultaten. Det är något alla kommuner måste ta sitt delansvar i.

När kommuner lyckas olika väl att rekrytera behöriga lärare skapas en pedagogisk segregation, enligt Johanna Jaara Åstrand.

– Vi har kommuner och skolor som har hundra procent behöriga, utbildade lärare. Och så har vi kommuner och skolor som närstan inte har behöriga lärare att tillgå. Det slår stenhårt på likvärdigheten, säger Johanna Jaara Åstrand.

Annons
Annons
Foto: Berit Roald/TT Bild 1 av 1

3 / 5

Tio bästa skolkommunerna

Foto: Berit Roald/TT

Det finns flera gemensamma nämnare bland kommunerna i toppen på Lärarförbundets rankning, enligt Johanna Jaara Åstrand.

– Man har satt sig ner och tillsammans med lärare och skolledarorganisationer och identifierat sina egna styrkor och svagheter. Dessutom har man fört en direkt och konstruktiv dialog om nödvändiga åtgärder. Det som också förenar är att man har satt upp en tydlig målsättning. Vad vill vi med vår skola? Vad krävs för att vi ska komma dit?

Vellinge tar första platsen för tredje året i rad, trots att 99 andra kommuner lägger mer resurser på skolan. Det visar enligt Johanna Jaara Åstrand att det inte bara handlar om resurser, utan även hur smart man använder sina pengar.

KommunPlacering 20182017201620152014
Vellinge11111
Orust22426349
Vadstena312330166
Båstad421465
Torsby58711214592
Borgholm62612234117
Ödeshög774349562
Piteå86522
Karlsborg91291484149
Kalmar104122220
Annons
Annons
Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1

4 / 5

Tio sämsta skolkommunerna

Foto: Janerik Henriksson/TT

Det som förenar de skolkommuner som hamnar i botten i rankningen är att de har ett elevunderlag med dåliga förutsättningar att lyckas i skolan sett till socioekonomiska faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå.

I förra årets rankning kunde Johanna Jaara Åstrand se att det var de kommuner som fick mest av regeringens likvärdighetsmiljarder, som delas ut till skolor med sämst förutsättningar sett till elevernas socioekonomiska förhållanden, som också låg i botten när Lärarförbundet rangordnar skolkommuner.

Johanna Jaara Åstrand menar att hela skolans finansieringssystem måste förändras för att öka likvärdigheten i skolan.

– Skolkommissionens utredning visade att dagens finansieringssystem inte kompenserar de skolor som har svårare förutsättningar, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon oroas över att regeringen Löfvens likvärdighetspengar risker att stoppas i och med det osäkra läget kring regeringsbildningen.

– Då måste de här kommunerna själva matcha upp resurserna. Och det är ofta kommuner som inte har den medelinkomst och därmed de skatteintäkter som krävs för att kunna göra de insatser som behövs.

KommunPlacering 2018Placering 2017
Fagersta290266
Tierp289279
Lilla Edet288285
Nordanstig287263
Katrineholm286287
Borlänge285286
Skinnskatteberg284272
Haparanda283236
Lycksele282199
Ludvika281281
Annons
Annons
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

5 / 5

Tio kommuner som klättrat mest

Foto: Lars Pehrson

Några kommuner tar stora kliv framåt i Lärarförbundets skolkommunsrankning. Enligt Johanna Jaara Åstrand bör kommuner som vill bli bra på skolan reflektera över den statistik som finns att tillgå kring bland annat elevernas resultat.

Men de bör också fundera över sådant som inte lika enkelt kan mätas.

Som exempel nämner Johanna Jaara Åstrand frågan om i vilken mån det finns stödfunktioner som kan avlasta skolledarna i kommunen, om det finns avlastning för lärarkåren till exempel genom att det finns anställda i andra yrkeskategorier som kan ta vissa av lärarnas arbetsuppgifter.

Hon pekar också på i vilken mån kommuner bygger sin verksamhet på vetenskaplig förankring.

– Den typen av insikter kring den egna verksamheten måste varje kommun äga och aktörerna vara överens om.

KommunPlacering 2018Placering 2017Klättrat antal platser
Ljusdal30212182
Timrå83250167
Sorsele135269134
Åstorp140267127
Eksjö61182121
Bjurholm64185121
Karlsborg10129119
Salem26144118
Torsås143260117
Färgelanda124240116
Efter reklamen visas:
Politikernas utmaningar för en bra skola
Annons
Annons
Annons
Annons