Annons

Tomas Augustsson:Hur kommer vi att kunna flyga när krisen är över?

SAS permitterar 90 procent av personalstyrkan.
SAS permitterar 90 procent av personalstyrkan. Foto: Johan Nilsson/TT

Vilka flygbolag kommer att överleva och hur kommer vi att kunna flyga från Skandinavien när krisen väl är över? Det är kärnfrågan sedan SAS nu ställer in i princip alla flygningar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det var egentligen inte helt oväntat när SAS-chefen Rickard Gustafson kom med sitt drastiska besked på söndagskvällen. Om ett flygbolag inte säljer några biljetter, om de som redan köpt biljett bara vill ha sina pengar tillbaka och om pengarna bara rinner ut ur kassan – ja, kort sagt ingen vill flyga. Då finns egentligen inga andra alternativ än att just ställa in flygandet.

Så det är vad SAS nu gör. Bolaget tar till den oerhört drastiska åtgärden att ställa i stort sett samtliga av sina närmare 160 plan på backen och be 90 procent av de anställda, omkring 10 000 personer, att gå hem.

Den senaste tiden har krisbeskeden duggat tätt från flygbolagen i land efter land.

Först i Kina och resten av östra Asien, och nu i Europa. Ett av de senaste exemplen är Norwegian, SAS stora konkurrent, som i fredags meddelade att läget försämrats rejält.

Bolagets nye vd Jacob Schram konstaterade att det nu egentligen bara handlar om en sak. Att man ska försöka få Norwegian att existera även efter krisen.

Hur det går med den saken är långt ifrån klart. Ett stort europeiskt flygbolag, brittiska Flybe, har redan slagits ut av krisen och man kan nog lugnt utgå från att det blir fler innan allt är över.

Annons
Annons

För lönsamheten i flygbranschen är låg. Det finns visserligen en del undantag men också många som ligger riktigt dåligt till.

Det närmaste exemplet på det är just Norwegian som vuxit snabbt, blivit hårt skuldsatt och sedan drabbats av en rad problem med sina plan kopplat till flygplanstillverkaren Boeing och flygförbudet för modellen 737 Max. Ovanpå det kommer coronakrisen som slår mot alla.

Men problemen nu är betydligt bredare. Som Rickard Gustafson konstaterade under söndagkvällens presskonferens handlar det om en stor samhällskris där flyget som bransch står i första ledet och får ta den inledande smällen.

Det försätter nu den svenska regeringen och politikerna i övriga europeiska länder i ett svårt läge. Det är alldeles uppenbart att det behövs rejäla stödåtgärder om den europeiska flygindustrin ska överleva i en form som åtminstone någorlunda påminner om den vi haft.

Samtidigt finns det nog de som tvekar inför ett stöd som går ut på att allt ska fortsätta just som tidigare.

Inte minst som flygbranschens egna företrädare år efter år pratat om att det finns för många flygbolag i Europa och att det bara vore bra för branschen om några slogs ut. Ungefär som redan tidigare skett i USA.

Mycket handlar nu om hur man ser på flyget som transportmedel. Förespråkarna i Sverige ser flyget som helt avgörande både för att vi ska knyta ihop ett avlångt land och för att den stora svenska exportindustrin ska klara sina kontakter med utlandet.

Men där finns förstås också miljöfrågan. Även om den försvunnit ur fokus de senaste veckorna så är problemet med flygets utsläpp av koldioxid inte löst.

För även om många hoppas på lösningar som biobränsle och eldrift så ligger i synnerhet det sista så långt bort att det är tveksamt om det någonsin blir ett alternativ till dagens flyg. Då återstår bara att minska flygandet.

Åsikterna om det här går isär, men en sak är i vilket fall uppenbar. Den nuvarande krisen för flyget är så enorm att den också öppnar för radikala förändringar.

Frågan är väl bara: Hur vill vi egentligen att flyget i Europa ska se ut när coronakrisen en dag klingat av och människor vill börja resa igen?

Efter reklamen visas:
SAS permitterar upp emot 10 000
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons