Annons

Stora intäktsbortfall hotar bankerna

Rhonit Ghose, bankanalytiker på den amerikanska storbanken Citi, varnar för stora intäktsbortfall för storbankerna de kommande tio åren.
Rhonit Ghose, bankanalytiker på den amerikanska storbanken Citi, varnar för stora intäktsbortfall för storbankerna de kommande tio åren. Foto: Citi/Handout/TT

Intrång från både små och stora utmanare pressar etablerade storbanker, även i Norden. De bör räkna med att tappa 10-30 procent av sina intäkter på tio år, varnar Ronit Ghose, bankanalytiker på den amerikanska storbanken Citi.

Under strecket
Joakim Goksör / TT
Publicerad

Det handlar inte bara om små utmanare på bolånemarknaden och i betalsystemet, utan även om en bankmarknad där multinationella giganter från tekniksidan – som Amazon och Google, med sina enorma kundbaser – förändrar konsumenternas förväntningar på banktjänster i grunden.

Ovanpå det kommer den senaste tidens misstankar om penningtvätt i både Danske Bank och Swedbank, som riskerar att sluka resurser och därmed lägga en våt filt över bankernas omställningsplaner.

– Det nya ledarskapet i dessa banker kommer att öka fokus på regelefterlevnad, säger Ronit Ghose till TT.

– Då uppstår en risk att de på andra områden hamnar i bakvattnet jämfört med andra banker, eller inför konkurrensen från nya utmanare, tillägger han.

Han tror att alla nordiska banker framöver kommer välja att lägga mer resurser för att stärka arbetet mot penningtvätt, bedrägerier och terrorfinansiering, både med traditionella och nya digitala verktyg. Då de tidigare varit relativt förskonade från problem på detta område ligger de resursmässigt generellt efter konkurrenter i resten av Europa och USA på området.

Annons
Annons

Men allt är inte elände. Tvärtom ser Ghose hur den digitala omställningen i sektorn öppnar upp för väsentligt lägre kostnader framöver, även för storbankerna. Potentiellt räknar han med att sektorn som helhet skulle kunna pressa kostnaderna med 30-50 procent på tio år.

Summa summarum, om bankerna lyckas väl med omställningen, kan det därmed bli plus i slutändan. Det handlar då inte om antal kontor eller marknadsandelar i finanssystemet, utan om man mäter bankernas lönsamhet i termer av avkastningen på eget kapital.

Ghose räknar med att detta lönsamhetsmått i ett framgångsrikt scenario för storbankerna kan öka från cirka 8 procent till kanske 15 procent i Europa och från 16 till 24 procent i USA.

Nordiska storbanker, även de svenska, ligger här bra till. Oligopolet på den nordiska bankmarknaden underlättar och ledarskapet har fram till de senaste turerna i Handelsbanken och Swedbank generellt varit stabilt.

Utgångsläget för nordiska banker präglas av högre lönsamhet och lägre kostnader än de flesta i sektorn. Till det kommer flera framgångsrika exempel på tidig digitalisering och effektiviseringar – som samarbetet kring Swish och andra initiativ. Ett mått som illustrerar framgångarna är enligt Ghose att kontanttransaktioner som andel av BNP i Sverige är den lägsta i världen.

– Det är inte så att svenska banker är mer tekniskt avancerade än banker i USA, Tyskland eller Storbritannien. Men de har varit bättre på att införliva ny teknik i den dagliga verksamheten, säger han.

Stockholm och andra nordiska huvudstäder gynnas dessutom av att här finns ett väl fungerande ekosystem för att utveckla ny teknik, enligt Ghose.

– London kanske är steget före när det handlar om teknik i finanssektorn. Men om du jämför med Paris, Berlin och så vidare så ligger Stockholm bra till.

Nordiska banker har i snitt under de gångna fem åren haft en avkastning på eget kapital på 12–13 procent. I resten av Europa ligger snittet på 6 procent, bland annat till följd av uppenbara lönsamhetsproblem bland stora tyska, brittiska och italienska banker.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons