Annons

Jordbruksfält – hot mot den viktiga humlan

 Cecilia Kardum Hjort vid Lunds universitet fångar humlor.
Cecilia Kardum Hjort vid Lunds universitet fångar humlor. Foto: Sara Johari

Med hjälp av två håvar och en kylväska har forskare vid Lunds universitet under sommaren samlat in humlor för att undersöka hur insekterna anpassar sig till miljö- och klimatförändringen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Cecilia Kardum Hjort och Simon Jacobsen Ellerstrand.

Foto: Sara JohariBild 1 av 1

En av håvarna sänker sig över en ståtlig lila blomma, där en humla mumsar nektar – och voila! Det blir fångst varje gång för doktoranden och forskaren Cecilia Kardum Hjort vid Lunds universitet, som har tillbringat sommaren med att inventera humlor i Skåne, samt västra och östra Götaland.

– Jag vill kolla om, och i så fall hur, humlor anpassar sig till människoinducerade klimat- och markförändringar för att få en förståelse för hur de har det i dag och vilka chanser de har i framtiden, säger hon medan hon vant svingar håven över ännu en blomma.

Till sin hjälp har hon fältassistent Simon Jacobsen Ellerstrand som redan har hunnit sticka sig på en mindre glad humla. För vilken gång i ordningen vet han inte.

– Det är okej i början, men efter en stund börjar det brännas, säger han och kramar sitt onda finger.

Det är första året som inventeringen sker, och 24 platser i södra Sverige berörs. Miljöerna som undersöks är uppdelade i så kallade simpla, respektive komplexa, landskapstyper med en diameter på två kilometer. Simpla landskap utgörs av stora fält och åkrar – och få naturbetesmarker och ängar – medan komplexa landskap innebär mindre och färre fält, mer naturbetesmark och ängar.

Annons
Annons

Cecilia Kardum Hjort och Simon Jacobsen Ellerstrand.

Foto: Sara JohariBild 1 av 1

I dag befinner vi oss i en komplex landskapstyp, vilket är betydligt skönare för ögat med prunkande blomsterängar och härligt insektssurr än enorma monokulturella åkrar med en enda gröda. Det verkar även humlorna tycka – vilket inneburit att populationen minskat.

– Ett av hoten är den förändrade markanvändningen med mer intensiva jordbruk. Fälten blir större, vilket minskar humlans naturliga habitat som är ängar och dungar. En humla flyger ofta bara några hundra meter när den söker föda så de är beroende av att deras livsmiljöer är nära. Är det då för långt mellan fragmenten så kan det leda till att populationen minskar, säger Cecilia Kardum Hjort.

Ett annat hot är klimatförändringen där plötsliga varma temperaturer kan göra så att humlan vaknar tidigare ut sin dvala, trots att det ännu inte finns någon mat. Resultatet blir att humlan antingen svälter ihjäl eller dör när det kommer en frostnatt.

Eftersom en koloni kan ha hundratals arbetare så gör det inte så mycket om jag tar några stycken.

Efter att Cecilia har köns- och artbestämt humlan, i detta fall en hane av arten mörk jordhumla, släpper hon ut den igen. Hade det varit en hona hade hon däremot stoppat den i ett plaströr, gett den ett unikt ID-nummer och lagt röret i en kylväska där humlan sakta hade somnat in. Sedan hade hon tagit med den till labbet på universitetet, där hon hade vägt den och sedan stoppat den i ett rör med etanol – för att senare i höst plocka fram den igen och göra en genetisk analys.

Cecilia Kardum Hjort och Simon Jacobsen Ellerstrand.
Cecilia Kardum Hjort och Simon Jacobsen Ellerstrand. Foto: Sara Johari
Annons
Annons

– Det är alltid jobbigt att döda humlan, men jag tänker att vi gör något bra för dem i längden. Eftersom vi går runt i landskapet tar vi humlor från olika kolonier, och eftersom en koloni kan ha hundratals arbetare så gör det inte så mycket om jag tar några stycken.

Att hon bara samlar in honor beror på att det bara är honorna som samlar mat – och därmed de enda som flyger mellan de fragmenterade livsmiljöerna.

De senaste 40 åren har antalet insekter halverats, och enligt Artdatabanken är i dag en tredjedel av de vilda biarterna – där även humlor ingår – hotade. Detta är ett stort problem, då det enligt flera forskningsstudier inte går att nog understyrka hur viktiga de så kallade pollinatörerna är för vår matproduktion. Bland annat är produktionen av djurfoder helt beroende av insekter – och även fruktträd, baljväxter och bär skulle bli mindre om insekterna försvann. Sammanlagt är en tredjedel av allt vi äter helt eller delvis beroende av pollinatörer, och humlan är en av de bästa.

– Humlan är väldigt effektiv eftersom den tar tag i blomman och skakar loss pollen. Det finns även studier som visar att de grödor som har blivit pollinerade av humlor eller bin ger en större skörd, som dessutom innehåller högre halter av vitaminer, säger Simon Jacobsen Ellerstrand.

På sikt kan klimatförändringen komma att ha stor betydelse.

Med anledning av humlornas ekonomiska betydelse har flera olika forskare vid flera olika universitet och högskolor intresserat sig för hur de påverkas av mark- och klimatförändringen. Det som gör att Cecilia Kardum Hjorts forskning sticker ut är de generiska analyserna där hon undersöker de så kallade fenotypiska skillnaderna inom arterna mellan olika populationer och landskapstyper.

Annons
Annons

– Jag letar efter skillnader i bland annat kroppsstorlek, tungans längd och vingarnas utformning. Genom att jämföra humlorna kan jag se om de har anpassat sig till landskapet de lever i, och jag kan även gå in i genomet och se om det har skett en genetisk anpassning, säger hon.

Hur snabb evolutionen är, har inom vissa kretsar diskuterats intensivt – och inom biologin finns en teori om att evolutionen kanske är snabbare än vad vi hittills har trott. På grund av något som kallas plastisk respons kan samma genotyp uttrycka olika fenotyper, till exempel skillnader i utseendet, beroende på vilken miljö humlan lever i. Detta trots att det inte finns någon genetisk förändring.

– Detta kan på kort sikt vara en snabb nödlösning i klimatkatastrofen, säger Cecilia Kardum Hjort.

Då de genetiska analyserna inte kommer igång förrän senare i höst kan forskarna hittills bara fundera över de förändringar de har sett i fält. Det de främst har lagt märke till är skillnaden mellan landskapstyper. Humlor är generalister eller specialister, och de sistnämnda har längre tungor som begränsar vilka blommor de kan suga nektar ur. Eftersom djupa blommor minskar i simpla landskap, har de sett fler arter i komplexa landskap. Någon skillnad beroende på temperaturen har de ännu inte sett.

– Markanvändningen ger tydliga effekter redan nu, men på sikt kan klimatförändringen komma att ha stor betydelse. Det är vad jag ska försöka ta reda på nu, säger Cecilia Kardum Hjort.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons