Annons

Charlotta Buxton:Brexitbeslutet får brittiska klyftan att djupna

Det kunde ha sett mycket värre ut för den brittiska regeringen. Storbritanniens högsta domstol har beslutat att bara parlamentarikerna i Westminster får sätta igång utträdet ur EU. Parlamenten i Skottland, Wales och Nordirland får inte rätt att stjälpa brexit.

Under strecket
Publicerad

Premiärminister Theresa May vid ett möte med Skottlands försteminister Nicola Sturgeon från i somras.

Foto: IBLBild 1 av 1

Premiärminister Theresa May vid ett möte med Skottlands försteminister Nicola Sturgeon från i somras.

Foto: IBLBild 1 av 1
Premiärminister Theresa May vid ett möte med Skottlands försteminister Nicola Sturgeon från i somras.
Premiärminister Theresa May vid ett möte med Skottlands försteminister Nicola Sturgeon från i somras. Foto: IBL

LONDON I dag kom äntligen den högsta domstolens brexitbeslut. Premiärminister Theresa May kan dra en lättnadens suck. Utmaningarna på vägen mot hennes version av brexit blir allt färre.

Åtta av den högsta domstolens elva domare ansåg att det bara är parlamentet som får sätta igång utträdet ur EU. Regeringen får alltså inte agera utan godkännandet av de folkvalda politikerna i Westminster. Beslutet är på många sätt en seger för Theresa May. Majoriteten av parlamentarikerna har redan lovat att rösta för utträdet.

Det största hotet mot brexit var frågan om parlamenten i Skottland, Nordirland och Wales också måste godkänna utträdet. Där var alla elva domare ense. Holyrood, Stormont och Wales nationalförsamling har inget att säga till om i frågan.

Annons
Annons

Beslutet har ställt två av Storbritanniens mest inflytelserika politiker mot varandra. Klockan tickar nu för både premiärminister Theresa May och Skottlands försteminister Nicola Sturgeon. May måste skynda på med att få ett lagförslag om brexit godkänt av parlamentet så att hon kan hålla sitt löfte om att sätta igång utträdet före slutet av mars. Sturgeon måste skynda på med att vända folkopinionen i Skottland.

Den skotska försteministern har ett dilemma. Skottland röstade mot brexit. Nicola Sturgeon har lovat hålla en ny självständighetsomröstning om Storbritannien lämnar den inre marknaden. Men tidpunkten är inte helt rätt, majoriteten av skottarna vill fortfarande att landet ska fortsätta höra till Storbritannien.

En teknisk fråga om konstitutionen har fått ett svar, men samtidigt har klyftan mellan Westminster och skotska parlamentet Holyrood djupnat.

Sturgeon har redan börjat värma upp inför en ny självständighetskampanj. I sin kolumn i the Record lovar hon att det skotska parlamentet ska ha en möjlighet att rösta om utträdet, hur det än går i den högsta domstolen.

”Och om den brittiska regeringen inte börjar visa Skottland lite mer respekt kommer jag att se till att skottarna har en möjlighet att välja sin egen framtid, före de konservativa släpat oss till det ekonomiska stupet.”

Enligt opinionsmätarna Ipsos Mori kan stödet för självständighet öka om skottarna upplever att Westminster försöker bestämma över dem.

Och om de brittiska tabloiderna, som är aggressivt euroskeptiska och stöder ett snabbt och hårt brexit, börjar vända sig mot skottarna i sin rapportering kan det leda till att relationen mellan Skottland och resten av Storbritannien försämras ytterligare.

Annons
Annons

Den före detta Labourpolitikern David Marquand är inne på ett liknande spår i en artikel i the Guardian. ”Storbritannien är inte en nation på samma sätt som Frankrike eller Danmark”, skriver han. Det är ett multinationellt land där olika folkslag under en längre tid valt att hålla ihop. Nu har myten krossats, anser han. Brexit har visat hur lite länderna på de brittiska öarna har gemensamt.

Den skotska regeringen har redan lämnat in femtio korrigeringar till ett lagförslag om artikel 50. De har också börjat argumentera att skotskt självstyre bara är en chimär eftersom de inte har en möjlighet att driva det skotska folkets vilja i en så viktig fråga som brexit.

Samma retorik kan användas av Sinn Féin inför det kommande parlamentsvalet på Nordirland i mars. Partiordförande Gerry Adams har sagt att Nordirlands utträde ur EU kommer att förstöra långfredagsavtalet och krossa fredsprocessen.

Brexit har hittills använts för att driva vitt skilda intressen, från euroskepticism och främlingsfientlighet till skotsk självständighet, upprätthållandet av brittiska lagar och en djuplodande debatt om Storbritanniens oskrivna konstitution. Det var det sistnämnda som lyftes upp i högsta domstolen.

Utan affärskvinnan Gina Millers initiativtagande och finansiella stöd är det möjligt att brexit aldrig nått Storbritanniens högsta domstol.

”Det är inte en seger för oss, det är en seger för konstitutionen”, skriver Miller om domstolens utlåtande i the Guardian.

Utan besluten i high court och i högsta domstolen hade det varit oklart om det var parlamentet eller regeringen som hade rätt att sätta igång utträdet, vilket i grund och botten handlar om det är parlamentet eller regeringen som har rätt att skriva om eller göra sig av med brittiska lagar.

En teknisk fråga om konstitutionen har fått ett svar, men samtidigt har klyftan mellan Westminster och det skotska parlamentet Holyrood djupnat.

Regeringen väntas lägga fram ett mycket kort lagförslag om artikel 50 den här veckan. Om den godkänns i parlamentet kan Theresa May i teorin sätta igång utträdet så fort hon vill. Skottarna väntar på Nicola Sturgeons motdrag.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons