Annons

Störd dygnsrytm gör oss hungrigare – och fetare

Hjärnan gör oss sugna på att äta mer skräpmat när vi är vakna på natten samtidigt som ämnesomsättningen är låg. En ny studie visar hur hjärncellernas dygnsrytm styr aptiten och kan förklara varför skiftarbete och sömnbrist får kroppen att lagra mer fett.

Under strecket
Publicerad

Våra kroppar är gjorda för att äta och vara aktiva på dagen och sova på natten.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 2

Kroppen har sin 24-timmarsklocka och den utgår från att vi ska äta och vara aktiva på dagen och sova på natten. Jobbar vi emot det så får det konsekvenser, säger Jonathan Cedernaes som är forskare vid Northwestern University i Chicago och vi Uppsala universitet.

Foto: Pei-Ken Hsu Bild 2 av 2

Våra kroppar är gjorda för att äta och vara aktiva på dagen och sova på natten.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1
Våra kroppar är gjorda för att äta och vara aktiva på dagen och sova på natten.
Våra kroppar är gjorda för att äta och vara aktiva på dagen och sova på natten. Foto: Christine Olsson/TT

Fler som jobbar skift eller är vakna på natten av andra skäl drabbas av fetma, typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar.

Det är inte konstigt alls eftersom våra kroppar är gjorda för att äta och vara aktiva på dagen, och sova på natten. När vi vänder upp och ned på dygnsrytmen så störs klockorna i alla kroppens celler.

Ämnesomsättningen kommer i olag, aptiten likaså. Kroppen lagrar mer fett och förlorar muskler.

En ny forskningsstudie som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism lägger ytterligare en pusselbit till förståelsen av hur central hjärnans dygnsrytm är för aptit och ämnesomsättning.

Studierna från forskarna vid Northwestern University i Chicago och Uppsala universitet har visserligen gjorts på möss, men människohjärnan styr sömn, temperaturreglering, energiomsättning och aptit på ett liknande sätt.

Annons
Annons

Kroppen har sin 24-timmarsklocka och den utgår från att vi ska äta och vara aktiva på dagen och sova på natten. Jobbar vi emot det så får det konsekvenser, säger Jonathan Cedernaes som är forskare vid Northwestern University i Chicago och vi Uppsala universitet.

Foto: Pei-Ken Hsu Bild 1 av 1

– Det vi har funnit är hur en mycket basal del av hjärnan styr rytmen i aptit, födointag och ämnesomsättning, förklarar forskaren Jonathan Cedernaes som är försteförfattare till studien.

Kroppen har sin 24-timmarsklocka och den utgår från att vi ska äta och vara aktiva på dagen och sova på natten. Jobbar vi emot det så får det konsekvenser, säger Jonathan Cedernaes som är forskare vid Northwestern University i Chicago och vi Uppsala universitet.
Kroppen har sin 24-timmarsklocka och den utgår från att vi ska äta och vara aktiva på dagen och sova på natten. Jobbar vi emot det så får det konsekvenser, säger Jonathan Cedernaes som är forskare vid Northwestern University i Chicago och vi Uppsala universitet. Foto: Pei-Ken Hsu

Forskarna gjorde sina studier på möss vars dygnsrytm var utslagen i en liten del av hjärnan. Det visade sig då att mössen åt 50 procent mer på fel tid på dygnet (vilket för de nattaktiva mössen är på dagtid). De lade samtidigt på sig fett och gick upp i vikt. En fast dygnsrytm i hjärnan krävs för normal ämnesomsättning.

De såg också att mössen hade förskjutna rytmer i hormoner som bland annat styr aptiten.

– Om man plötsligt lät mössen äta senare vissa dagar så hade de förlorat förmågan att äta i förhållande till deras energibehov.

De här mössen blev också insulinresistenta, det vill säga blodsockerregleringen slutade att fungera normalt. Dygnsrytmerna i fettväv och lever blev också störda.

Ett positivt resultat var dock att ämnesomsättningen kunde bli normal igen om mössens matintag begränsades till den tid på dygnet när de normalt ska vara vakna och äta som mest. Då försvann även insulinresistensen och blodsockret kunde regleras normalt igen. Jonathan Cedernaes menar att detta bör likna processerna hos oss människor.

Många som jobbar skift måste byta dygnrytm ofta. Kroppen anpassar sig inte så snabbt och hjärnan signalerar istället att den vill ha snabb energi när vi är trötta. Belöningssystemet är också svårare att tillfredsställa senare på dygnet ju längre vi är vakna. Det kan också göra att hjärnan har svårt att begränsa valet av söt, salt och fet mat.

Många äter också för mycket på natten när kroppen inte är optimerad för att ta hand om någon föda alls.

Vad kan skiftarbetare och nattugglor göra för hälsan?

– I den mån det går kan de försöka begränsa sig till att äta åtminstone den större delen av maten under ett åtta timmars ätfönster, vilket är bra för ämnesomsättningen, och helst så lite som möjligt under natten. Då klarar kroppen bättre att ta hand om den energi maten ger utan att lagra fett.

Jonathan Cedernaes framhåller också att arbetsgivare borde ta ett större ansvar för att skiftarbetare ska få tillräckligt med återhämtning och att deras värden bör följas upp av vården med tanke på de ökade risker som finns med högt blodsocker och andra metabola sjukdomar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons