Annons

Stormakterna rustar med AI och snabba robotar

Ryssland satsar på nya avancerade robotar, Kina ökar satsningarna på militären och drar nytta av den civila industrins teknik och USA genomför en enormt dyr förnyelse av kärnvapnen. Tecknen är tydliga på att de tre stormakterna satt fart på upprustningen.

Under strecket
Publicerad

Rysslands nya interkontinentala ballistiska robot Sarmat lyfter vid ett test. Bilden kommer från en video som visades i samband med ett tal av president Vladimir Putin.

Foto: AP

Kina har snabbt stärkt sin ställning utanför landets kust och använder sig bland annat av sitt första hangarfartyg Liaoning, ett äldre ombyggt sovjetiskt fartyg. Nu ska Kina bygga egna hangarfartyg.

Foto: Li Tang/AP

Den datorskapade bilden visar hur glidflygarfarkosten Avangard kan ta sig fram. Bilden är hämtad från en video som nyligen visades i samband med Vladimir Putins framträdande.

Foto: AP

Rysslands nya interkontinentala ballistiska robot Sarmat lyfter vid ett test. Bilden kommer från en video som visades i samband med ett tal av president Vladimir Putin.

Foto: AP
Rysslands nya interkontinentala ballistiska robot Sarmat lyfter vid ett test. Bilden kommer från en video som visades i samband med ett tal av president Vladimir Putin.
Rysslands nya interkontinentala ballistiska robot Sarmat lyfter vid ett test. Bilden kommer från en video som visades i samband med ett tal av president Vladimir Putin. Foto: AP

Den kinesiska ledningen har precis presenterat den nya budgeten för landets försvar. Försvarssatsningarna ökar med 8,1 procent till 1 400 miljarder kronor, samtidigt som den allmänna ekonomin växer något måttligare, med 6,5 procent.

Det är en klar omsvängning mot de senaste åren när Kina låtit försvaret växa i takt med landets ekonomi. Enligt Jerker Hellström, forskningsledare med inriktning på Kina hos Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, skickar den kinesiska ledningen en klar signal när den ökar satsningarna på försvaret.

– De har rätt omfattande mål för försvarsstyrkorna och för att klara dem behöver ledningen satsa mer än tidigare. Det långsiktiga målet är att 2050 ska Kinas försvarsmakt vara i nivå med den amerikanska, säger Jerker Hellström.

Annons
Annons

Kina har snabbt stärkt sin ställning utanför landets kust och använder sig bland annat av sitt första hangarfartyg Liaoning, ett äldre ombyggt sovjetiskt fartyg. Nu ska Kina bygga egna hangarfartyg.

Foto: Li Tang/AP

Om det blir en allvarlig konflikt så blir den väldigt högteknologisk.

Pengarna ska bland annat gå till fortsatt utveckling av stealthflygplan som är svåra att upptäcka med radar, egen tillverkning av hangarfartyg, atomdrivna ubåtar och robotar som kan skjuta ned satelliter. Militären håller helt enkelt på att bli mer högteknologisk och den förändringen drivs på av president Xi Jinping som också fått militären att dra ned på personal.

Kina har snabbt stärkt sin ställning utanför landets kust och använder sig bland annat av sitt första hangarfartyg Liaoning, ett äldre ombyggt sovjetiskt fartyg. Nu ska Kina bygga egna hangarfartyg.
Kina har snabbt stärkt sin ställning utanför landets kust och använder sig bland annat av sitt första hangarfartyg Liaoning, ett äldre ombyggt sovjetiskt fartyg. Nu ska Kina bygga egna hangarfartyg. Foto: Li Tang/AP

Jerker Hellström påpekar att omställningen är en följd av att den kinesiska ledningen räknar med att om det blir en allvarlig konflikt så blir den väldigt högteknologisk.

Det gör också att den kinesiska militären behöver dra nytta av den civila industrin som expanderar snabbt på många områden. Det gäller exempelvis inom artificiell intelligens, AI, där målet är att Kina till 2030 ska bli världsledande både civilt och militärt.

AI kommer in i det mesta och kan av militären till exempel användas för att styra hela grupper av robotar som skjuts iväg på samma gång. Sedan avgör systemet vilken robot som ska fungera som skenmål, vilken som ska användas för att få en radar att rikta sig åt fel håll och vilken som verkligen ska slå ut målet.

AI medför en så stor förändring att amerikanska försvarsdebattörer talar om att USA nu står inför ett Sputnik-läge. De syftar på när Sovjetunionen på 1950-talet tog ledningen i rymdkapplöpningen genom att skicka upp den första satelliten, Sputnik. Fast den här gången oroar de sig för att det är Kina som med AI ryckt ifrån USA.

Annons
Annons

Den datorskapade bilden visar hur glidflygarfarkosten Avangard kan ta sig fram. Bilden är hämtad från en video som nyligen visades i samband med Vladimir Putins framträdande.

Foto: AP

Även Ryssland har under de senaste tio åren satsat på att utveckla sin militära förmåga. Ledningen har också beslutat om ett nytt beväpningsprogram och alldeles nyligen höll Rysslands president Vladimir Putin ett stort tal där han bland annat visade upp video med en rad nya vapen.

Här fanns bland annat Sarmat, som är en uppgradering av de interkontinentala ballistiska kärnvapenrobotarna. Där fanns också en rad andra nya system och den gemensamma nämnaren är att de kan ta sig igenom det missilförsvar som Ryssland oroar sig för att USA bygger upp.

Det kanske mest skrämmande vapnet är dock en undervattensfarkost.

Ett exempel var en kryssningsrobot som drivs fram av en liten kärnreaktor. Det gör att roboten kan flyga hur länge som helst, komma från oväntade håll och svänga oregelbundet så att den blir närmast omöjlig att stoppa.

Den datorskapade bilden visar hur glidflygarfarkosten Avangard kan ta sig fram. Bilden är hämtad från en video som nyligen visades i samband med Vladimir Putins framträdande.
Den datorskapade bilden visar hur glidflygarfarkosten Avangard kan ta sig fram. Bilden är hämtad från en video som nyligen visades i samband med Vladimir Putins framträdande. Foto: AP

Andra robotar, som Kinzjal, byggs för att kunna flyga i tio gånger ljudhastigheten. Med den farten hinner motsidan helt enkelt inte ifatt och det gäller även Avangard, en slags glidflygarfarkost med kärnvapen, som kan färdas i 20 gånger ljudhastigheten.

Det kanske mest skrämmande vapnet är dock en undervattensfarkost som i hög fart och på stora djup kan ta sig fram mot ett mål vid kusten och till exempel slå ut en stor flottbas eller större stad med sin kärnvapenladdning.

Men att systemen visas upp på en video betyder nu inte att de är klara att tas i bruk. Det kan minst lika mycket handla om en politisk styrkedemonstration inför det stundande presidentvalet i Ryssland.

– De här systemen har utvecklats under lång tid och har sovjetiska rötter. Putin framställer dem som i det närmaste färdiga men jag tar det med en stor nypa salt. Bara attackroboten Kinzjal uppges finnas ute på förband för taktisk utprovning, medan de övriga är i olika stadier av utveckling, säger Fredrik Westerlund forskningsledare på FOI och specialist på Rysslands försvar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons