Annons

Stormakternas dragkamp om Venezuela hårdnar

Venezuelas president Nicolás Maduro under ett möte med Rysslands ledare Vladimir Putin i december 2018.
Venezuelas president Nicolás Maduro under ett möte med Rysslands ledare Vladimir Putin i december 2018. Foto: Maxim Shemetov/AP/TT

Krisen i Venezuela har fått världens tungviktare att passionerat sluta upp bakom antingen Nicolás Maduro eller Juan Guaidó. Men bakom stormakternas fagra ord döljer sig mer krassa intressen.

– Detta handlar inte om demokrati eller diktatur i Venezuela, säger statsvetaren Wolfgang Muno.

Under strecket
Mattias Mächs / TT
Publicerad

Den venezuelanska oppositionsledaren Juán Guaidó under en ceremoni i Caracas 23 januari i år där han symboliskt svors in som landets övergångspresident.

Foto: Fernando Llano/AP/TTBild 1 av 2

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, vid ett uttalande utanför Vita huset den 1 maj i år, efter den venezuelanska oppositionsledarens misslyckade försök att ta makten med hjälp av delar av militären.

Foto: Evan Vucci/AP/TTBild 2 av 2

Den venezuelanska oppositionsledaren Juán Guaidó under en ceremoni i Caracas 23 januari i år där han symboliskt svors in som landets övergångspresident.

Foto: Fernando Llano/AP/TTBild 1 av 2

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, vid ett uttalande utanför Vita huset den 1 maj i år, efter den venezuelanska oppositionsledarens misslyckade försök att ta makten med hjälp av delar av militären.

Foto: Evan Vucci/AP/TTBild 2 av 2
1/2

Den venezuelanska oppositionsledaren Juán Guaidó under en ceremoni i Caracas 23 januari i år där han symboliskt svors in som landets övergångspresident.

Foto: Fernando Llano/AP/TT
2/2

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, vid ett uttalande utanför Vita huset den 1 maj i år, efter den venezuelanska oppositionsledarens misslyckade försök att ta makten med hjälp av delar av militären.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

Oppositionsledaren Guaidós misslyckade försök att ta makten med hjälp av delar av militären den 30 april har ställt den länge eskalerande konflikten på sin spets.

Tiden är inne för maktskifte, upprepar USA:s utrikesminister Mike Pompeo, och håller dörren öppen för ett amerikanskt militäringripande.

Stödet till Guaidó är ett brott mot internationell rätt, dundrar Ryssland, som nyligen skickade militärpersonal till Caracas.

– Vi ser en global geopolitisk maktkamp utspela sig i Venezuela, säger Wolfgang Muno, doktor i statsvetenskap och Latinamerikakännare vid Rostocks universitet, till TT.

– Men de här länderna är inte så intresserade av hur Venezuela styrs, utan drivs av andra intressen.

Omvärldens engagemang kan delvis förklaras med att Venezuela är rikt på naturresurser, enligt Muno.

– Oljan spelar en viktig roll. Venezuela är det land som bedöms ha den största andelen oljereserver i världen, säger han.

När Maduros företrädare och mentor, socialistledaren Hugo Chávez, nationaliserade landets oljeindustri 2007 förlorade amerikanska bolag som Chevron och Conoco Phillips intäkter. Trots den fientliga tonen mellan Caracas och Washington har dock USA fortsatt vara Venezuelas största oljekund, fram tills de skärpta sanktionerna i år.

Annons
Annons

En viktigare faktor bakom USA:s stöd till Guaidó, tror Wolfgang Muno, är viljan att klämma åt Kubas kommuniststyre som är starkt beroende av sitt samarbete med Maduros regim. Den linjen drivs hårt av den republikanske senatorn i Florida, Marco Rubio, som under Donald Trumps presidentskap fått stort inflytande över USA:s Latinamerikastrategi. Han företräder de röststarka exilkubanerna – en viktig väljargrupp i vågmästarstaten Florida inför presidentvalet 2020.

Rubio delar världsbild med Mike Pompeo och Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton. "Detta är vår hemisfär. Ryssarna bör hålla sig borta", fräste Bolton nyligen angående Moskvas inblandning i Venezuelakrisen.

– De som formulerar Trumps Latinamerikapolitik är personer som Bolton vars världsbild formades under Reagan-eran och kalla kriget, då bekämpandet av kommunismen stod i fokus.

Även Ryssland har ekonomiska intressen i Venezuela. Det ryska oljebolaget Rosneft har stora investeringar i landet och miljardskulder att hämta hem. Man har anledning att befara att ett maktskifte i landet kan leda till en finansiell omstrukturering och nerskrivning av utlandsskulder. Moskva har även ingått flera vapenkontrakt med Venezuela.

Men president Vladimir Putin ser kanske framför allt en chans att ge USA en ny näsknäpp i världspolitiken.

– Ryssland vill återigen bli en storspelare i världen, och håller hårt i de få allierade man har, säger Muno.

För Kina – som också slutit upp bakom Maduro – är ekonomiska intressen helt avgörande. Peking beräknas sedan 2007 ha utfärdat lån till Venezuela på över 600 miljarder kronor. Merparten betalas tillbaka i olja.

– Kina bryr sig inte om Maduro. De är bara intresserade av en regering som respekterar kontrakten, och är osäkra på vad Guaidó skulle ta sig för.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är en annan världsledare som talar varmt om Maduro. Bakom vänskapen döljer sig stora köp av venezuelanskt guld, som Caracas börjat exportera när oljeintäkterna rasat.

Det finns också en grupp länder, med Mexiko och Uruguay i spetsen, som förhåller sig neutrala och vill se en förhandlingslösning. Men initiativet har hamnat i skymundan.

– Stormakternas inblandning har förvärrat polariseringen i Venezuela. Om det ska bli en fredlig lösning så måste USA och Ryssland nå en kompromiss, säger Muno.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons