Annons

Större miljöbov än flyget – ”branschen har problem”

”Hela branschen har ett problem med överproduktion”, säger hållbarhetsforskaren Jonas Larsson.
”Hela branschen har ett problem med överproduktion”, säger hållbarhetsforskaren Jonas Larsson. Foto: Tomas Oneborg

8 procent av människans klimatpåverkan kommer från modeindustrin – dubbelt så mycket som från flyget. Samtidigt ökar konsumtionen av textil snabbt. Nu sätter textilindustrin hoppet till ny teknik som kan gynna både konsumenter, planeten och klädföretagen.

Under strecket
Publicerad

Att det är svårt för företagen att förutsäga efterfrågan och därför tvingas rea ut plagg är enligt hållbarhetsforskaren Jonas Larsson ett av de största problemen.

Foto: Tomas Oneborg

Modeindustrin är en av de största miljöbovarna. Enligt konsultbolaget Quantis, som beräknar klimatpåverkan för olika industrier, står tillverkningen av kläder och skor för cirka 8 procent av den globala klimatpåverkan. Det kanske inte låter som mycket – men det betyder bland annat att modeindustrin står för en betydligt större andel än flyget, som står för runt 4 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, höghöjdseffekter inräknat.

Samtidigt bär vi våra plagg allt kortare tid. Enligt en rapport från FN-organet Unctad från tidigare i år, har vi på oss våra plagg bara tio gånger i snitt, innan de kasseras – en minskning med 30 procent sedan början av 2000-talet. Varje sekund slänger vi – eller eldar upp – motsvarande en sopbil full med textilier, enligt Unctad.

Men modeindustrins värsta miljöpåverkan kommer, till skillnad från flyget, inte i form av koldioxid, utan i form av de resurser som krävs för att ta fram textilfibrer. Naturliga fibrer kräver mycket land och vatten, medan konstgjorda fibrer görs på olja och innehåller ett flertal miljöfarliga ämnen som kommer ut i vattnet när vi tvättar våra plagg.

Annons
Annons

Att det är svårt för företagen att förutsäga efterfrågan och därför tvingas rea ut plagg är enligt hållbarhetsforskaren Jonas Larsson ett av de största problemen.

Foto: Tomas Oneborg

Det är billigare att producera fler plagg än att missa en möjlig affär.

Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, konstaterar att det är svårt som konsument att veta vad som är bäst av naturliga fibrer och konstgjorda fibrer.

– Allt beror på vilken leverantören är. Om du har en bra leverantör för bomull och den sämsta för polyester, vinner bomullen. Men om du har den bästa polyesterleverantören och den bästa bomullsleverantören, vinner polyestern, säger hon.

Att det är svårt för företagen att förutsäga efterfrågan och därför tvingas rea ut plagg är enligt hållbarhetsforskaren Jonas Larsson ett av de största problemen.
Att det är svårt för företagen att förutsäga efterfrågan och därför tvingas rea ut plagg är enligt hållbarhetsforskaren Jonas Larsson ett av de största problemen. Foto: Tomas Oneborg

Och inte ens för den som verkligen försöker sätta sig in i produktionen av kläderna är det helt lätt att granska hur stor påverkan produktionen i en viss fabrik har. Textilproduktionen sker ofta i fabriker med begränsad transparens, där det används kemikalier som förorenar vattendrag och luft, poängterar hållbarhetsforskaren Jonas Larsson vid Borås textilhögskola.

– Modeindustrin är en förhållandevis lågteknologisk industri som försöker bli bättre. Det är fortfarande många människor och djur som far illa och mycket resurser som går åt i onödan, säger han.

Vid modeindustrins globala toppmöte i Köpenhamn tittade man i år på industrins hållbarhetsarbete som helhet – från ritbordet, via produktion och tills plaggen slängs. Men enligt årets rapport från den internationella organisationen som anordnar det årliga mötet, Global Fashion Agenda, verkar utvecklingen mot en hållbar industri ha stannat av.

Annons
Annons

Köp kläder som du älskar och som du vet att du kommer kunna bära länge.

Och vad värre är; inte ens om textilindustrin hade hållit uppe takten hade branschen gjort det som krävs för att världen ska klara av FN:s globala klimatmål, menar Jonas Larsson.

– Hela branschen har ett problem med överproduktion eftersom det är billigare att producera fler plagg än att missa en möjlig affär, säger han.

Enligt honom är ett av de största problemen att det är svårt för företagen att förutsäga efterfrågan, vilket gör att de tvingas rea ut plagg. Men i längden är det är en strategi som både företagen, konsumenterna och miljön förlorar på.

Därför läggs det just nu mycket resurser på att utveckla så kallade mikrofabriker, som med digitaliseringens hjälp producerar mindre mängder lokalt först när kunden har lagt en order. Klimatpåverkan minskar dramatiskt – precis som behovet av miljögifter. Vinsten blir dessutom ofta större eftersom man kan sälja alla plagg till fullpris, men enligt Jonas Larsson krävs det mer engagemang för att ändra den befintliga affärsmodellen.

Laga kläderna när de går sönder.

– Inom fem år tror jag att vi kommer se skillnad, säger han.

Vad kan man som konsument göra tills dess?

– Köp kläder som du älskar och som du vet att du kommer kunna bära länge. Laga kläderna när de går sönder och lämna in till textilåtervinning först när plaggen inte längre går att rädda.

Det är ett råd som Sandra Roos håller med om.

– Precis som ett plagg blir billigare om man slår ut det på antal gånger man har på sig det, blir även klimatavtrycket mindre. Det som bestämmer ett plaggs klimatavtryck är alltså hur länge man bär det, säger Sandra Roos.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons