Annons

Peter Alestig:Storslaget skifte inom solenergin kan göra öknen grönare

De hånades och dömdes ut som totalt orealistiska. Men nu kommer de storskaliga satsningarna på solenergi i Sahara och andra ökenområden på löpande band. Och forskning visar att det inte bara ger oss energi – det kan rent av göra öknen grönare.

Under strecket
Publicerad

Solenergiparken Noor i Marocko.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Nyligen upptäckte forskare en häpnadsväckande fördel med solenergi i öknen. Bilden: Noor i Marocko.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2

Solenergiparken Noor i Marocko.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Solenergiparken Noor i Marocko.
Solenergiparken Noor i Marocko. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

För snart tio år sedan lanserades storslaget drömmen om att utnyttja Sahara för att få solenergi till Europa. Den högtflygande satsningen – Desertec – skulle koppla samman de två kontinenterna med elkablar, Nordafrika skulle tjäna pengar och Europa få el. 2013 kraschlandade satsningen brutalt. För dyrt, får svårt, för ”endimensionellt” tänkande, enligt grundarna.

Men skam den som ger sig. Nu har plötsligt solenergi i ökenområden blivit en av de hetaste trenderna (ursäkta uttrycket) inom förnybar energi. Men tekniken som används är inte solceller, som dem som äntligen börjar dyka upp på våra svenska hustak. I stället handlar det om termisk solenergi, där en stor mängd speglar samlar solstrålarna mot ett högt torn. Där uppe sitter en behållare med en saltlösning som värms upp till hundratals grader – och därefter driver en turbin.

Annons
Annons

Nyligen upptäckte forskare en häpnadsväckande fördel med solenergi i öknen. Bilden: Noor i Marocko.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

SvD besökte nyligen en av anläggningarna, den massiva parken Noor i Marocko, som tagen ur en Science Fiction-film. Och Marocko är inte ensamt. I Kina togs en jättelik anläggning i Gobi-öknen i bruk så sent som i december förra året. Spanien, Sydafrika och USA har flera anläggningar vardera. I Israel byggs världens just nu högsta torn för termisk solenergi, vid kraftverket Ashalim i Negev-öknen. Kraftverkets 260 meter höga torn – drygt 100 meter högre än Kaknästornet i Stockholm – ska, enligt planen, börja producera el redan i år. Chile och oljeländerna Iran och Kuwait är i startgroparna på andra jättesatsningar.

Och det är lätt att förstå attraktionskraften hos termisk solenergi. En av de största fördelarna är att den har lagringskapacitet i systemet – anläggningarna kan alltså producera elektricitet även när solen inte skiner. En annan är att det knappt finns någon konkurrens om markanvändningen där solkraftsparkerna placeras, vilket gör att man lätt kan bygga enorma anläggningar och dra nytta av storskaligheten.

Nyligen upptäckte forskare en häpnadsväckande fördel med solenergi i öknen.  Bilden: Noor i Marocko.
Nyligen upptäckte forskare en häpnadsväckande fördel med solenergi i öknen. Bilden: Noor i Marocko. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det finns naturligtvis problem också, till exempel svårigheten att finansiera den typen av storskaliga satsningar, och – än viktigare – behovet av vatten för att kyla och rengöra speglarna.

Annons
Annons

Öknen fick mer regn – och blev grönare.

Men nyligen upptäckte forskare en häpnadsväckande fördel med solenergi i öknen. Forskarna, som publicerade sin studie i tidskriften Science i höstas, skapade visserligen ett ganska osannolikt scenario i sin modell: att täcka en femtedel av Saharas nio miljoner kvadratkilometer med tre miljoner vindkraftverk och solpaneler.

Men det nervkittlande är det som hände i modellen med all denna förnybara energi på plats. Öknen fick mer regn – och blev grönare.

Orsaken är enkel. Solpanelerna förändrar öknens färg – de gör den mörkare – vilket gör att mer energi stannar kvar vid ytan. Det sätter i sin tur fart på rörelser i luften, som skapar kondens och molnbildning och mer regn. Även vindkraftverk påverkar luftrörelserna och skulle ge upphov till molnbildning. Detta skulle leda till ökad växtlighet, som i sin tur skulle skapa en positiv återkoppling genom att öknen blir ännu mörkare och processen tar fart igen, enligt forskarna.

Nu är förändringarna i nederbörd inte särskilt dramatiska i absoluta siffror. Om hela öknen skulle täckas med vindkraftverk och en femtedel med solpaneler, skulle det dagliga regnfallet öka med 0,35 millimeter om dagen i snitt. Men när man tittar på dagens regnmängder hamnar siffran i en annan dager: det är mer än en dubblering från dagens nivåer på 0,24 millimeter om dagen i snitt.

Den senaste tidens satsningar indikerar att termisk solenergi är på väg att göra en storartad comeback.

Nu är naturligtvis ett Sahara täckt av vindkraftverk och solpaneler knappast troligt, ens i en avlägsen framtid – och resultaten är från en enskild modell och bör alltså tolkas med försiktighet. Men enligt forskarna kan gröningseffekten finnas även vid mindre anläggningar, särskilt om de placeras på strategiska platser, i utkanten av öknarna.

Termisk solenergi har länge fått stå tillbaka mot solceller, helt enkelt för att de senare har rasat så snabbt i pris. Men den senaste tidens satsningar indikerar att termisk solenergi är på väg att göra en storartad comeback – om än inte ännu för export till Europa.

Men vem vet: kanske kan det leda till att drömmen om att Europa ska få energi från Saharas sol gå i uppfyllelse i framtiden. Och att Sahara blir grönare på köpet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons