Annons

Stresshotet – så undviker du att gå in i väggen

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Långvarig stress och utmattning är allvarliga tillstånd som kan ta tid att läka. Därför är det viktigt att söka hjälp i tid. Om stressen är av ett mildare slag finns tekniker som kan hjälpa dig hitta balansen.

Under strecket
Publicerad

Jenny Jägerfeld.

Jenny Jägerfeld.

Scenen: Våren har varit stressig. Mycket att göra på jobbet som plötsligt bedrivs hemifrån. Videomötena avlöser varandra och det är svårt att hålla isär arbete och fritid. Under allt en gnagande oro för världsläget och den egna familjens ekonomi och hälsa.

Flera gånger har hon undrat om hon är på väg in i en utmattningsdepression. Hon tror att hon fick en panikattack vid ett tillfälle, men vet inte säkert.

Nu är det semester och tid för avslappning. Ändå kan hon inte släppa tankarna som snurrar. Har sömnsvårigheter och är trött hela tiden.

Hur upptäcker man väggen innan man går in i den? Kan man ta sig ur långvarig stress på egen hand?

Jenny Jägerfeld.
Jenny Jägerfeld.

Jenny Jägerfeld: Många människor lever i extremt pressade situationer. Kanske har man en alltför stor arbetsbelastning, dåliga arbetsförhållanden, är sjukskriven eller arbetslös. Kanske känner man oro för barn med särskilda behov, sjuka föräldrar, sin ekonomi eller det allmänna världsläget. Kanske lider man dessutom av fysisk eller psykisk ohälsa. När antalet krav och måsten vida överstiger möjligheten till återhämtning blir vi stressade.

Annons
Annons

Särskilt om vi upplever att det är svårt att påverka eller förändra vår situation.

Vår kropp reagerar på samma vis som för tusen år sedan.

Stress är egentligen något väldigt bra. Det är kroppens och hjärnans sätt att reagera på ett upplevt hot. Stresspåslaget är en livsnödvändig uppvarvare som gör så att vi kan kämpa mot eller fly ifrån faran.

Tidigare levde människan med mer kortvariga fysiska hot. Nu för tiden är stressen ofta långvarig och mer psykisk. Men vår kropp reagerar på samma vis som för tusen år sedan. Att få ett adrenalinpåslag är förstås nödvändigt om vi snabbt måste fly undan ett vilt djur, men är inte alltid lika funktionellt när vi sitter i en evighetslång telefonkö eller när datorn krånglar för femtioelfte gången samma dag.

Vårdguiden betonar vikten av att prioritera sömn och återhämtning för att förebygga långvarig stress. När vi är stressade under en längre tid riskerar kroppen att ta skada. Vi får förhöjt blodtryck, spända muskler, sömnsvårigheter, tänker långsammare och kan få minnes- och koncentrationssvårigheter. I förlängningen kan vi även få ångest och bli nedstämda. Det kan vara svårt att gå ner i varv även när möjligheten faktiskt finns, som på helgen eller under semestern.

40 procent av långtidssjukskrivningarna i Sverige är stressrelaterade. Stressorerna omkring oss, alltså faktorerna som leder till stress, är många. När valmöjligheterna är oändliga och vi kan vara aktiva och uppkopplade hela tiden suddas gränsen mellan arbete och fritid ut. Andra bidragande arbetsrelaterade faktorer är omorganisationer, slimmade arbetsplatser, kontorslandskap, ökad arbetsbelastning och otrygga anställningsformer.

Annons
Annons

Känner man att stressen ger allvarliga symtom är det viktigt att söka hjälp tidigt.

Problemet är att ansvaret för återhämtning i regel läggs på oss som individer fastän problemet ofta kommer av ett osunt system. Den rimliga lösningen vore förstås att ändra på de bakomliggande strukturerna, men det är knappast något som den enskilde individen själv kan förändra. Därför måste man, trots den inneboende orättvisan i detta, själv ta ansvar för att tag i och söka hjälp för sin stress.

Om stressen kommer av en orimlig arbetssituation kan ett första steg vara att tala med sin chef. Chefen måste ta ansvar för att ge det praktiska och emotionella stödet samt den avlastning som den anställda behöver. Ofta finns också möjlighet att vända sig till arbetsplatsens fackliga representanter, till skyddsombud eller till HR-avdelningen.

Känner man att stressen ger allvarliga symtom är det viktigt att söka hjälp tidigt. Långvarig stress och utmattning är allvarliga tillstånd som kan ta tid att läka, därför är det viktigt att tag i problemen så snart det bara går. Vårdguiden listar bland annat ångest, hjärtklappning och sömnproblem som tecken på att det är dags att vända sig till vården med sin stress. Man kan kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården om en sådan finns tillgänglig.

Om man känner att situationen ännu inte gått så långt finns det tekniker man kan testa på egen hand. Ett sätt att få mer koll på sin stress och sin återhämtning kan vara att göra en lista. I en kolumn listar man de saker som får en att varva upp och i en annan skriver man vad som får en att varva ner.

Exempel på uppvarvare kan vara att vänta på en buss som aldrig kommer eller att oroa sig över en uppgift på jobbet. Exempel på nedvarvare kan vara att ta en promenad, meditera, rita, läsa, kolla på en film eller träffa en vän. Huvudsaken är att det ska vara kravlöst och lustfyllt. Tanken är sedan att minska ner på uppvarvare (till exempel: säga nej till arbetsuppgifter, inte kolla telefonen hela tiden, undvika att göra flera saker samtidigt) och göra mer av det som ger återhämtning.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons