Annons

”Svenskarna riskerar lägre standard”

Lars Heikensten blir ny ordförande för Finanspolitiska rådet.
Lars Heikensten blir ny ordförande för Finanspolitiska rådet. Foto: Staffan Löwstedt

Det var hans jobb att lösa krisen i Svenska Akademien. Nu oroar sig Lars Heikensten, ny ordförande för Finanspolitiska rådet, i stället för deflation och den svaga kronan.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

SvD den 24 mars 2004 – ett av flera tillfällen då Göran Persson ställde krav på Lars Heikensten.

Foto: Staffan Löwstedt
Foto: Claudio Bresciani/TT

SvD den 24 mars 2004 – ett av flera tillfällen då Göran Persson ställde krav på Lars Heikensten.

Att bita ifrån mot ministrar kommer knappast att bli ett problem för Lars Heikensten. Han har gjort det förut.

– Under min tid som riksbankschef hade jag ett antal publika duster med dåvarande statsminister Göran Persson. Då, om inte förr, lärde jag mig att man ibland hamnar i situationer då man måste säga ifrån, säger Lars Heikensten till SvD.

SvD den 24 mars 2004 – ett av flera tillfällen då Göran Persson ställde krav på Lars Heikensten.
SvD den 24 mars 2004 – ett av flera tillfällen då Göran Persson ställde krav på Lars Heikensten.

Onsdag 1 juli tar Heikensten över posten som ordförande i det Finanspolitiska rådet – myndigheten där de anställda får betalt för att kritiskt granska regeringens ekonomiska politik.

Kritik från Heikenstens föregångare har fått finansministrar som Magdalena Andersson och Anders Borg att se rött. Men det är som sagt inget som Lars Heikensten oroar sig för.

Heikenstens nuvarande jobb är heller inte det enklaste. Som vd på Nobelstiftelsen var han en av dem som tvingades lösa upp knutarna under krisen i Svenska Akademien. Fram tills årsskiftet är han kvar på Nobelstiftelsen. Men från och med onsdag är han också tillbaka i rollen som ekonom – en roll som han har mycket erfarenhet av.

Annons
Annons
Foto: Staffan Löwstedt

På 80-talet tillhörde Heikensten den så kallade kanslihushögern, ett antal personer kring dåvarande socialdemokratiske finansminister Kjell-Olof Feldt som försökte reformera svensk ekonomi i delvis mer liberal riktning.

Efter några år som chefsekonom på Handelsbanken blev Heikensten i mitten av 90-talet utsedd till vice riksbankschef och senare också till riksbankschef, alltså Stefan Ingves nuvarande jobb.

Att vara tillbaka i ekonomins värld är något som Heikensten ser fram emot, speciellt givet alla nya frågeställningar som aktualiserats av coronakrisen.

– Det gör själva arbetet svårare men också intressantare, säger Heikensten.

Väsentlig att se till att man inte bara öser ut pengar.

Heikensten vill vänta med att kommentera regeringens finanspolitik. Men han varnar redan nu politikerna för att spendera för mycket pengar, speciellt eftersom erfarenheten visar att Sveriges relativt generösa välfärdssystem medför att kostnaderna lätt skenar när arbetslösheten ökar.

– Det är väsentlig att se till att man inte bara öser ut pengar, säger Lars Heikensten.

En av Heikenstens viktigaste uppgifter på det Finanspolitiska rådet är att se till att regeringen följer det så kallade överskottsmålet. Målet kräver att staten sparar pengar över en konjunkturcykel för att ha tillräckligt med torrt krut i ladorna för att kunna stimulera ekonomin vid en kris.

– Coronakrisen visar värdet av att ha robusta offentliga system och torrt krut när en kris kommer. Och det har vi haft, säger Heikensten.

Foto: Staffan Löwstedt
Annons
Annons

Men Heikensten tror inte att svensk ekonomi kommer att klara sig så mycket bättre ur krisen än andra länder, trots att Sverige har valt att hålla samhället betydligt mer öppet.

– Vi har en väldigt öppen ekonomi och är starkt beroende av omvärlden, säger Heikensten.

På onsdagen presenterar Riksbanken sitt senaste räntebeslut. Banken har så här långt valt att inte sänka räntan för att stötta ekonomin under coronakrisen.

Heikensten vill inte kommentera styrräntan, men ger generellt tummen upp för bankens agerande under krisen. Riksbanken har bland annat lånat ut pengar till bankerna till noll procents ränta för att öka sannolikheten att bankerna lånar ut pengar till företag. Den har också köpt olika sorters obligationer för att hålla nere upplåningskostnaderna för svenska staten, kommuner, banker och andra företag.

Lars Heikensten oroar sig dock för sidoeffekter på längre sikt.

– Marknaderna påverkas och risktagandet drivs upp. Systemet blir mer sårbart. Det kan komma surt efter, säger Heikensten.

Han tycker att politikerna borde se om det finns ytterligare sätt att se till att det finansiella systemet bär mer av sina egna kostnader, så att det offentliga inte behöver hjälpa till lika mycket vid en kris.

Coronakrisen har fått svenska konsumentpriser att falla, så kallad deflation.

Riksbankens verktygslåda är ganska begränsad och det är ett bekymmer.

Deflation oroar många ekonomer, bland annat eftersom det kan leda till att hushåll skjuter upp sin konsumtion i väntan på att saker ska bli ännu billigare. Det riskerar att skapa en ond spiral som får en redan svag ekonomi att bli ännu svagare – med ökad arbetslöshet som följd. Normalt brukar Riksbanken då sänka räntan för att göra det billigare att låna och konsumera. Men den möjligheten är begränsad i dag givet att räntan redan är noll procent.

Annons
Annons
Foto: Claudio Bresciani/TT

– Riksbankens verktygslåda är ganska begränsad och det är ett bekymmer. Därför får man verkligen hoppas att ekonomin vänder upp nu i en något så när takt, säger Heikensten.

Heikensten tycker att Riksbankens styrränta har varit för låg de senaste åren, vilket har bidragit till att pressa upp både huspriser och hushållens skulder.

Han är också orolig för kronan som har försvagats kraftigt de senaste åren.

Foto: Claudio Bresciani/TT

När världsekonomin viker brukar kronan ta stryk eftersom investerare tenderar att sky små valutor när det krisar. Den här gången har kronan hållit emot bra och handlas faktiskt starkare än när krisen började. Men Heikensten är ändå orolig för kronans framtid. Skälet stavas handelskrig.

– En värld där stormakterna styr, med större konflikter, kommer inte att vara gynnsam för kronan och i förlängningen svensk ekonomi, säger Heikensten.

En svag krona gör att svensk import blir dyrare och att det kostar mer att åka utomlands.

– Svenskarna riskerar att få en lägre levnadsstandard jämfört med omvärlden och det är inte en gynnsam utveckling, säger Lars Heikensten.

Heikensten ger sällan längre intervjuer, men för SvD gör han ett undantag. Det ursprungliga skälet var den så kallade riksbanksutredningen som i höstas lämnade förslag på en ny riksbankslag. Där föreslår politikerna att begränsa Riksbankens makt, bland annat genom att låta riksdagen godkänna nivån på bankens inflationsmål och minska riksbankschefens makt genom att ta bort hens utslagsröst. Politikerna vill också ge mer resurser för att demokartiskt kunna utvärdera hur väl Riksbanken sköter sitt jobb.

Lars Heikensten är i grunden positiv till förslagen, men på en punkt tycker han att politikerna har gått för långt. Det handlar om Riksbankens möjligheter att se till att det finansiella systemet förblir stabilt. Det är ett uppdrag som idag i huvudsak ligger på Finansinspektionen. Men Heikensten tycker också att Riksbanken borde ha goda möjligheter att agera, en fråga som aktualiserats av coronakrisen.

Utredningen föreslår bland annat att begränsa Riksbankens valutareserv, som kan användas vid en kris, ska begränsas. Det gillar inte Lars Heikensten.

– Kriser kan komma mycket snabbt och se väldigt olika ut. Det är bra att vara väl rustad och inte riskera att tvingas ta upp nya lån i utlandet i redan oroliga tider eftersom det då kan bli svårare och dyrare att låna pengar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons