Annons

Striderna och kriserna – som till slut knäckte Metro

Tidningsutdelare på Stockholms centralstation 2005.
Tidningsutdelare på Stockholms centralstation 2005. Foto: Mats Andersson/ TT

Med en ny affärsidé fortsätter kampen om överlevnad för Metro. Men tidningen som en gång revolutionerade nyhetsläsande är inte längre en dagstidning. Och på kontoret gapar stolar tomma.

Under strecket
Publicerad

Den första upplagan av Metro delas ut i Stockholms tunnelbana 1995.

Foto: Hasse Fridén/TT Bild 1 av 5

2004 ges Metro ut i totalt 14 svenska städer.

Foto: Gunnar Seijbold/TT Bild 2 av 5

Förutom Metro startade Stenbeck nya uppstickare inom medie- och telekombranschen som Comviq, Tele2, TV3 och ZTV.

Foto: Börje Thuresson/TT Bild 3 av 5

År 2006 blev Metro Sveriges mest lästa tidning.

Foto: Mark Earthy/TT Bild 4 av 5

Jan Stenbeck gjorde genom åren stora investeringar i Metro för att försöka få lönsamhet i verksamheten.

Foto: Börje Thuresson/TT Bild 5 av 5

Den 9 januari 2007 var dagen Apples vd Steve Jobs hade sett fram emot i över två år. På Macworlds årliga konferens förklarade han att det med jämna mellanrum dyker upp en revolutionerande produkt som förändrar allting.

Till publikens jubel presenterade han den första modellen av Iphone. Men då visste ingen hur avgörande den uppfinningen skulle bli.

Den 13 februari 1995 hade 400 pensionärer intagit Stockholms bussar och tunnelbanor. Iklädda vita kepsar och med tidningsbuntar vikta över underarmarna gick de runt och delade ut den nya tidningen.

Den första upplagan hade tryckts i 220 000 exemplar och efter fyra dagar behövdes inte pensionärerna. Tidningen tog slut ändå.

Enligt Ingela Wadbring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, berodde succén på att Metro lyckats skapa en egen tidslucka för att läsa nyheter.

– Sedan var distributionen fantastiskt klok. De hade också rätt i sin tanke, alla andra tidningar hade blivit så tjocka och omfångsrika, med Metro fick läsarna nyheterna snabbt och smidigt. Och så var den gratis!

Annons
Annons

Den första upplagan av Metro delas ut i Stockholms tunnelbana 1995.

Foto: Hasse Fridén/TT Bild 1 av 4

2004 ges Metro ut i totalt 14 svenska städer.

Foto: Gunnar Seijbold/TT Bild 2 av 4

Förutom Metro startade Stenbeck nya uppstickare inom medie- och telekombranschen som Comviq, Tele2, TV3 och ZTV.

Foto: Börje Thuresson/TT Bild 3 av 4

År 2006 blev Metro Sveriges mest lästa tidning.

Foto: Mark Earthy/TT Bild 4 av 4
1/2

Den första upplagan av Metro delas ut i Stockholms tunnelbana 1995.

Foto: Hasse Fridén/TT
2/2

2004 ges Metro ut i totalt 14 svenska städer.

Foto: Gunnar Seijbold/TT

Intäkterna kom helt från annonsörer och bland konkurrenterna fnös man åt den nya uppstickaren. SvD:s kulturchef Peter Luthersson beskrev 1996 Metro som ”ett reklamblad, med inklippta nyhetstelegram, en trycksak utan allvar, riktning och vilja”.

Men grundarna Pelle Anderson, Robert Braunerhielm och Monica Lindstedt trodde på sin idé. Men inte förrän 1994 föll två viktiga pusselbitar på plats. Då skrevs ett distributionsavtal med SL och Jan Stenbecks Kinnevik gick in med 50 miljoner kronor.

Metros tidigare chefredaktör i Sverige och globalt, Sakari Pitkänen, beskriver hur redaktionen anammade det som var bra från den traditionella affärsvärlden.

– Det var vinnarkulturen, att aldrig ge sig och att tycka att det är en fördel att vara underdog.

1/2

Förutom Metro startade Stenbeck nya uppstickare inom medie- och telekombranschen som Comviq, Tele2, TV3 och ZTV.

Foto: Börje Thuresson/TT
2/2

År 2006 blev Metro Sveriges mest lästa tidning.

Foto: Mark Earthy/TT

Det skulle också visa sig ge effekt. 1997 lanserades Metro i Prag och de kommande åren fortsatte tidningen att expandera i Europa, Asien samt Syd- och Nordamerika.

År 2000 börsnoterades Metro på Nasdaq och Stockholmsbörsen. Mot slutet av året värderades bolaget till 6 miljarder kronor.

Sett i backspegeln är det en hisnande summa. Men Metro hade ett stort problem. Vinsterna uteblev.

År 2008 uppgick den samlade förlusten för Metro sedan börsnoteringen till 1,6 miljarder kronor. Faktum är att bolaget fram till dess hade gått med förlust alla år sedan starten 1995, bortsett från 2006. Ett av få undantag var Stockholmstidningen.

Men 2008 var första gången som försäljningen minskade. Värdet på börsen hade också drastiskt sjunkit till 450 miljoner kronor.

Vi fick lägga mycket kraft på att vinna de striderna.

Ett år tidigare hade Steve Jobs stått på scenen i San Fransisco och presenterat Apples nya telefon.

Annons
Annons

Jan Stenbeck gjorde genom åren stora investeringar i Metro för att försöka få lönsamhet i verksamheten.

Foto: Börje Thuresson/TT Bild 1 av 1

– Man förväntade sig att läsekretsen skulle konsumera tidningen på väg till eller från någonstans. Och det gjorde man, fram till att det fanns något annat att göra, säger Pitkänen.

Han minns också hösten 2008 när de anställda på Lehman Brothers i New York lämnade kontoret med bruna papplådor i famnen. Det rådde brist på pengar och konjunkturen dök.

Finanskrisen var hänsynslös.

– Den gjorde att det gick extra fort eftersom annonsmarknaden är väldigt konjunkturkänslig, förklarar den tidigare chefredaktören.

Jan Stenbeck gjorde genom åren stora investeringar i Metro för att försöka få lönsamhet i verksamheten.
Jan Stenbeck gjorde genom åren stora investeringar i Metro för att försöka få lönsamhet i verksamheten. Foto: Börje Thuresson/TT

2000-talet hade redan innan dess varit fyllt av kamper. Bonnierägda Stockholm City utmanade Metro. Två andra mer kortvariga konkurrenter var Stockholm News och Schibsteds Punkt SE.

Pitkänen berättar att de fick lägga mycket kraft på att vinna de striderna.

– Det är en monopolmarknad som går jättedåligt att leva på om man är flera.

Stenbecks bortgång 2002 väckte också frågor om Kinneviks framtida engagemang i Metro. Men satsningarna fortsatte. Med mediemogulens dotter, Cristina Stenbeck, som ordförande köpte Kinnevik ut Metro från börsen för 815 miljoner kronor 2012.

Fem år senare säljs Metros nordiska del till Mats Qvibergs Custos för 50 miljoner kronor. Men efter bara tre månader säljer Qviberg – efter ett antal omtalade incidenter och uttalanden – sina aktier för en krona.

Annons
Annons

Vi är inget nyhetsbolag, vi kan aldrig konkurrera på det området.

Ny ägare blir Metros ordförande Christen Ager-Hanssen. Även han är kontroversiell med stora skatteskulder och en rad misslyckade affärer i bagaget. Mest känd är han för att ha varit huvudägare i det konkursade flygbolaget Fly Me.

Likt Kinnevik har den norske ägaren problem med att få lönsamhet i tidningen. Det första halvåret av 2019 kantas av tillslag från Kronofogden, anställda som inte fått lön och en inledd rekonstruktion. För att undvika konkurs byter Metro affärsidé. Tidningen blir till ett helgmagasin och en ny sajt lanseras. Ett stort antal medarbetare tvingas också att sluta.

Den 12 juli beslutar Stockholms tingsrätt att rekonstruktionen, på Metros begäran, förlängs till den 30 september.

För SvD berättar Ager-Hanssen om sina visioner, där anställda journalister inte ingår.

– Vi är inget nyhetsbolag, vi kan aldrig konkurrera på det området. Vi kan bygga olika kanaler som tar sig an olika livsstilsämnen. Då får man upphandla innehåll.

Medieprofessorn Wadbring pekar på likheterna i när Metro startade. Med ett fåtal journalister och mycket inköpt material.

Däremot är hon skeptisk till den nya veckotidningen.

– Det är ingen som direkt har efterfrågat den.

Metro har nu till slutet av sepember på sig att få ordning på ekonomin. En viktig del blir att komma överens med fodringsägarna om en nedsättning av skulderna.

Artikel från 1995 när första upplagan av Metro gavs utsvd.se

Sök själv i arkivet – skriv in ditt sökord här

Laddar…

Med några enkla knapptryck kan du söka dig fram till SvD:s alla artiklar i ämnet. Skriv exempelvis in Metro i sökverktyget här ovan. I SvD arkiv finns alla artiklar sedan starten 1884.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons