Annons

Stridsflyg över Östersjön: ”Övar krigsscenarion”

Flygkartan runt Östersjön ritas snabbt om när flera länder förnyar sina stridsflygplan. Det spända läget driver på samtidigt som vissa har stora problem att få upp de nuvarande planen i luften och det är oklart hur många plan som är tillgängliga. Under tiden storövar nu Sverige med Finland.

Under strecket
Publicerad

”Övningen ökar i komplexitet hela tiden och nu övar vi mer rena krigsscenarion”, Anders Persson, chef för flygvapnets produktionsledning, om Sverige och Finlands övning.

Foto: Alexander RauscherBild 1 av 3
Foto: Alexander RauscherBild 2 av 3
Foto: Alexander RauscherBild 3 av 3

”Övningen ökar i komplexitet hela tiden och nu övar vi mer rena krigsscenarion”, Anders Persson, chef för flygvapnets produktionsledning, om Sverige och Finlands övning.

Foto: Alexander RauscherBild 1 av 1
”Övningen ökar i komplexitet hela tiden och nu övar vi mer rena krigsscenarion”, Anders Persson, chef för flygvapnets produktionsledning, om Sverige och Finlands övning.
”Övningen ökar i komplexitet hela tiden och nu övar vi mer rena krigsscenarion”, Anders Persson, chef för flygvapnets produktionsledning, om Sverige och Finlands övning. Foto: Alexander Rauscher

De åtta Gripenplanen har precis landat på flygbasen Ämari i Estland. En lite märklig händelse kan man tycka, inte minst som planen kommer från F7 i Såtenäs och nu ska förbereda sig för att angripa Sverige.

Men det handlar lyckligtvis bara om träning när en division Gripenplan nu baseras i Estland för en svensk flygvapenövning. Tillsammans med både finländska och andra svenska enheter ska de öva försvar av Sverige och då får några spela angripare österifrån.

Finland var för övrigt med och övade ihop med svenska flygvapnet redan 2016 och samarbetet blir allt tätare.

– Övningen ökar i komplexitet hela tiden och nu övar vi mer rena krigsscenarion, säger Anders Persson.

Det blir en mer realistisk övning på det viset. Då kommer vi inte att se dem förrän de har kommit en bra bit på väg.

Annons
Annons
Foto: Alexander RauscherBild 1 av 1

Han är chef för flygvapnets produktionsledning och därmed den som ska se till att det finns tillräckligt med plan, piloter och all annan personal och utrustning som behövs för att flygvapnet ska fungera.

Genom att för första gången använda sig av en bas i Estland, där övningens fiendestyrka baseras, får man till en viktig förändring. Planen kan starta långt österut vid sina spelade angrepp mot Sverige.

– Det blir en mer realistisk övning på det viset. Då kommer vi inte att se dem förrän de har kommit en bra bit på väg, säger Anders Persson.

En fråga är förstås hur långt samarbetet mellan Sverige och Finland ska drivas. Stefan Wilson, chef för taktikavdelningen på Försvarshögskolan, påpekar att än så länge handlar det om övningar för luftförsvar. Man har inte övat att till exempel tillsammans bekämpa militära fartyg.

Just nu är det rätt tufft. Det är därför vi behöver Gripen E i framtiden.

– Jag tror man kommer att bredda och fördjupa samarbetet. Men det är fortfarande mycket som är nationellt hemligt, säger Stefan Wilson.

I bakgrunden finns hela tiden det försämrade säkerhetspolitiska läget. Det märks av på många håll, bland annat i form av en rad incidenter över Östersjön med ryska plan.

– Just nu är det rätt tufft. Det är därför vi behöver Gripen E i framtiden, säger Anders Persson när han kommenterar läget i luften över Östersjön.

Risken finns förstås att spänningen skruvas upp ytterligare. På västsidan oroar man sig bland annat över att den ryska militären ökar sin räckvidd i Östersjön med hjälp av nya vapensystem.

Foto: Alexander Rauscher
Annons
Annons

Här finns luftvärnsrobotsystemet S-400, markrobotsystemet Iskander, kustrobotsystemet Bastion och fartygsbaserade kryssningsrobotar som Kalibr.

De gör att Ryssland kan hota både flyg och fartyg i södra Östersjön och skulle ha kapacitet att slå mot markmål i sydöstra Sverige och stora delar av Polen. Kalibr når faktiskt hela Nordeuropa.

En rad länder i norra Europa är direkt berörda av vad som händer kring Östersjön.

Dessutom har Ryssland ett nytt avancerat stridsflygplan på gång, Su-57 PAK FA. Enligt Fredrik Westerlund, expert på det ryska försvaret hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har införandet av Su-57 gått trögare än planerat. Men under de närmaste tio åren räknar han ändå med att planet allt mer tas i bruk på förband.

Samtidigt agerar Sverige på sitt sätt. Nya Gripen E är på gång och tanken är förstås att svenska flygvapnet med ett mer avancerat Gripenplan ska kunna hålla jämn takt med Ryssland.

Nu handlar det inte bara om Sverige och Ryssland. En rad länder i norra Europa är direkt berörda av vad som händer kring Östersjön.

Det förklaras av att det finns stora hål både för personal och materiel.

I stort sett varje land håller på eller är på väg att skaffa nya stridsflygplan. Argumentet är att de behövs för att ge bättre skydd.

Men det tar många år att skaffa nya plan och det är också uppenbart att flera länder har stora problem just nu. I många fall har de svårt att få upp de plan de redan har i luften.

Ett av de mest extrema exemplen är Tyskland där det nyligen visade sig att det bara var fyra av 128 Eurofighter-plan som gick att använda fullt ut. Men en genomgång från FOI visar att det faktiskt ser rätt illa ut på många håll i norra Europa.

Annons
Annons
Foto: Alexander RauscherBild 1 av 1

– Det förklaras av att det finns stora hål både för personal och materiel. Uthålligheten är dessutom extremt låg utan lager av reservdelar, bränsle med mera, säger Krister Pallin, analytiker vid FOI och ansvarig för en rapport om just de stora bristerna i Västländernas militära förmåga.

Foto: Alexander Rauscher

Fredrik Westerlund påpekar att det är minst lika svårt att avgöra hur många piloter och flygplan som kan vara tillgängliga inom de ryska förbanden.

Än svårare blir det av att det handlar om ett mycket stort land som lätt kan flytta sina flygstyrkor mellan olika delar. Svenska flygvapnet kan ställas mot en motståndare som är betydligt starkare eller svagare än väntat.

– De kan flytta flygplanen och ändra sin styrkegruppering på bara några dagar utan att vi ser det. Det var exempelvis ingen som såg de förberedelser som gjordes när det ryska flyget grupperades inför insatsen i Syrien sensommaren 2015, säger Fredrik Westerlund.

Att det fungerar dåligt på många håll när man arbetar med väl inkörda system skapar viss oro för hur det ska bli framöver. I stort sett varje land i norra Europa står inför en omfattande förnyelse av sina flygvapen och det är i sig en stor utmaning.

Tyskland och Polen ska snart bestämma sig, Sverige går på Gripen E, Norge, Danmark och Storbritannien på F-35. Till F-35-gruppen kan man även lägga USA som återigen ökat sin närvaro i Europa och har stora stående flygstyrkor här.

Och så har vi Finland som är i full gång med en upphandling av nya plan där både Gripen och F-35 finns med bland kandidaterna. Anders Persson uppger att det skulle underlätta samarbetet med Sverige om Finland valde Gripen. Då kan man samarbeta även om service och underhåll.

– Men det viktigaste för oss är att Finland har ett för sina behov relevant antal moderna stridsflygplan. Oavsett vilket plan det är.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons