Annons

Studie: Kvällsmänniskor lider av 9–17-schema

Skrota 40-timmarsveckans upplägg och anpassa schemat efter individens dygnsrytm. Det är budskapet från forskarna bakom en ny studie som visar att det finns fysiologiska skillnader i hjärnan som tyder på att kvällsmänniskor missgynnas av samhällsklockan.

Under strecket
Publicerad

Christian Benedict ger Birminghamforskarna rätt i att det kan vara dags att tänka om vad gäller arbetsveckans upplägg. ”Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar”, säger den svenska sömnforskaren.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

Christian Benedict ger Birminghamforskarna rätt i att det kan vara dags att tänka om vad gäller arbetsveckans upplägg. ”Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar”, säger den svenska sömnforskaren.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Christian Benedict ger Birminghamforskarna rätt i att det kan vara dags att tänka om vad gäller arbetsveckans upplägg. ”Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar”, säger den svenska sömnforskaren.
Christian Benedict ger Birminghamforskarna rätt i att det kan vara dags att tänka om vad gäller arbetsveckans upplägg. ”Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar”, säger den svenska sömnforskaren. Foto: Lars Pehrson

I en ny studie från University of Birmingham har forskare granskat hur vår dygnsrytm är kopplad till hjärnans funktion. Med hjälp av bland annat magnetkamera studerades skillnader mellan 38 personer som antingen kategoriserades som morgon- eller kvällsmänniskor.

Resultatet visade att morgonmänniskorna hade högre ”resting brain connectivity” än kvällsmänniskorna, vilket kan översättas som ett tätare kopplingsmönster i hjärnan under vilotillstånd. I studien visade sig detta vara kopplat till bättre uppmärksamhet och mindre trötthet under dagen.

Studiens huvudförfattare, Elise Facer-Childs, säger till det amerikanska vetenskapsmagasinet Inverse att fynden antyder att morgonmänniskor har bättre förutsättningar att hantera 40-timmarsveckans 9–17-schema.

Annons
Annons

Det är helt enkelt många av arbetsdagens timmar som inte gynnar kvällsmänniskor.

Christian Benedict, författare och sömnforskare vid Uppsala universitet, manar till försiktighet i tolkningen av resultaten.

– Studien visar att kopplingsmönstret inte är så tätt under de klassiska arbetstimmarna hos kvällsmänniskor. Resultatet är inte överraskande, men man måste också vara försiktig. Det låter som att kvällsmänniskor inte alls har förmågan att göra bra ifrån sig under dagen, och det är inte sant.

Alla människor har så kallade ”wake maintenance zones” då vi är extra alerta och andra tider på dygnet då vi är tröttare, förklarar Christian Benedict. För morgonpigga människor infaller dessa timmar tidigt på morgonen och de får istället en dipp sex timmar senare, alltså runt lunch.

– Om du däremot är en kvällsmänniska är denna rytm fördröjd, vilket kan vara problematiskt i ett samhälle som är skapat efter morgonmänniskor. Det är helt enkelt många av arbetsdagens timmar som inte gynnar kvällsmänniskor. I den här studien ser man nu att kopplingsmönstren i deras hjärnor inte är redo under morgonens tidigaste timmar, säger Christian Benedict.

Huruvida vi fungerar bäst när vi går upp tidigt eller sent beror enligt denna och tidigare studier delvis på våra gener. Men också var i livet vi befinner oss spelar in: De flesta små barn är morgonmänniskor oavsett gener, i tonåren blir merparten istället kvällsmänniskor. När vi blir äldre sover de flesta av oss mindre, och går också upp tidigare.

Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar.

Annons
Annons

Även vår livsstil påverkar dygnsrytmen. Christian Benedict lyfter upp dagsljusets betydelse, särskilt viktig för de som har svårt att komma upp på morgonen.

– Att exponera nattugglorna för dagsljus på förmiddagen, men minska ljuset på kvällen bidrar till en dygnsrytm som passar ”morgonsamhället”, säger han.

Vår dygnsrytm spelar in långt tidigare än i våra yrkesliv. I en äldre studie från Umeå universitet där man undersökte högstadieungdomar kunde man tydligt se att skolan skapar olika förutsättningar beroende på om eleverna är morgon- eller kvällsmänniskor. Resultatet visade att de morgonpigga ungdomarna hade en generellt bättre livsstil: åt bättre och presterade bättre i skolan, medan de kvällspigga ungdomarna oftare slarvade med frukost och lunch, hade en tilltagande trötthet under dagen och fick svårare att prestera.

– Samhället är inte precis anpassat efter tonåringar. Forskning har visat att om du lägger en tenta på eftermiddagen istället för, som vanligtvis, under morgonen, presterar de som är nattugglor bättre än de gör annars, säger Christian Benedict.

Han ger Birminghamforskarna rätt i att det kan vara dags att tänka om arbetsveckans upplägg.

– Jag håller absolut med om slutsatsen i denna studie: att vi för att effektivisera och optimera en persons möjlighet att utnyttja sin intellektuella och fysiska kapacitet i högre grad måste anpassa arbetstider till den individuella dygnsrytmen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons