Annons

Succé för coronaobligation till Norden och Baltikum

Foto: Ole Berg-Rusten/AP

Asiater, européer och nordbor flockades för att investera i en obligation på 10 miljarder kronor som ska mildra effekterna av coronakrisen i Norden och Baltikum.

Under strecket
Publicerad

När Nordiska investeringsbanken i helgen konstruerade en obligation på 10 miljarder kronor för att hjälpa Norden och Baltikum i coronakrisen ställde många investerare upp. Obligationen, som ska mildra de sociala och ekonomiska effekterna av krisen, övertecknades tre gånger.

– Det är en väldig succé, säger Lars Mac Key, som hjälpte till att sy ihop obligationen i egenskap av chef för hållbara obligationer på Danske Bank.

Under coronakrisen har marknaden för obligationer och gröna obligationer backat, medan sociala obligationer som drar in pengar för att hjälpa till i den svåra situationen mer än fördubblats, enligt Danske Bank.

Vad ska pengarna i Nordiska investeringsbankens obligation användas till?

– Att finansiera till exempel lån inom sjukvård, infrastruktur och små och medelstora bolag, säger Lars Mac Key.

Även Riksbanken har presenterat ett paket, på 500 miljarder kronor, för att bankerna ska kunna låna ut pengar till små och medelstora företag.

Men bland andra de tidigare näringslivstopparna Sören Gyll och Sverker Martin-Löf har kritiserat det här med lån. De anser att det är bättre att stoppa in riskkapital i bolagen vars egna kapital börjar sina.

Företag som har slut på eget kapital får väl inte låna?

– Under krisen handlar mycket om sjukvård och infrastruktur, i regioner i Sverige eller i kommuner i Finland. De behöver tillskott. Det finns även små och medelstora företag som behöver lån för att brygga över en viss tid, säger Lars Mac Key.

Vilken ränta får de behövande företagen betala?

– Den är baserad på den Nordiska investeringsbankens vanliga kreditprövning.

Har svenska investerare ställt upp med pengar i obligationen?

– En del kommer från svenska pensions- och försäkringspengar och en hel del från andra nordiska investerare.

Nordiska investerare stod för 12 procent medan större delen av pengarna kom från övriga Europa. Asiatiska investerare ställde upp med 20 procent av pengarna.

– När det gäller obligationer som finansierar sociala projekt tycker investerare i vanliga fall att det är bra om de hamnar i närområdet eller om de går till utvecklingsländer. Men nu, med den globala krisen med covid-19, kommer pengar från Asien till oss i Norden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons