Annons

Mårten Schultz:Surrogatmödraskap utmanar svensk lag

”Surrogatmoderskap innebär att en kvinna upplåter sin kropp och blir gravid med den uttalade avsikten att efter barnets födelse överlämna barnet till ett par eller en person som inte själv kan eller vill bära fram ett barn.” Så beskrivs företeelsen i en statlig utredning från 2016.

Under strecket
Publicerad

Surrogatmoderskap är inte tillåtet enligt svensk lag, men det är tillåtet att skaffa barn med en surrogatmor i utlandet, så länge det överensstämmer med det landets lagar.

Foto: Hasse Holmberg / TT Bild 1 av 1

Surrogatmoderskap är inte tillåtet enligt svensk lag, men det är tillåtet att skaffa barn med en surrogatmor i utlandet, så länge det överensstämmer med det landets lagar.

Foto: Hasse Holmberg / TT Bild 1 av 1
Surrogatmoderskap är inte tillåtet enligt svensk lag, men det är tillåtet att skaffa barn med en surrogatmor i utlandet, så länge det överensstämmer med det landets lagar.
Surrogatmoderskap är inte tillåtet enligt svensk lag, men det är tillåtet att skaffa barn med en surrogatmor i utlandet, så länge det överensstämmer med det landets lagar. Foto: Hasse Holmberg / TT

Surrogatmödraskap är i dag inte tillåtet i svensk sjuk- och hälsovård. Det är framför allt oron för en kommersialisering av surrogatmoderskapet som ligger bakom den svenska skepsisen – en farhåga om ”handel med barn”. Men ofrivillig barnlöshet kan vara en stark drivkraft. Det är därför inte ovanligt att svenskar vänder sig utomlands för att hitta kvinnor som kan bära deras barn. Enligt en uppskattning av SVT:s Uppdrag Granskning är det i dag fler svenskar som använder sig av surrogatmödrar utomlands än som genomför internationella adoptioner. Det här är i sig helt lagligt (så länge det är lagligt i det land där det sker.) Ändå kan det ge upphov till svårigheter.

I ett nytt fall från Högsta domstolen, Det kaliforniska surrogatarrangemanget (13/6, 2019), prövades en svårighet som kan uppkomma i dessa fall. Ett svenskt par – EL och JO – hade kommit överens med en amerikansk kvinna, CB, om att CB skulle agera som surrogatmoder. CB föder den 31 augusti 2015 ett barn, A. I enlighet med det avtal som tecknats mellan CB och det svenska paret förklarade en kalifornisk domstol att CB i juridisk mening inte skulle anses som barnets mamma. I stället fördes den svenska kvinnan, EL, upp som mamma till barnet. Bakgrunden till detta är att Kalifornien erkänner surrogatmoderskap. Enligt kalifornisk rätt blev därmed A:s enda förälder och vårdnadshavare EL.

Annons
Annons

Paret reste under hösten 2015 tillbaka till Sverige med barnet. Under våren 2016 separerade emellertid paret. Och därmed uppstod nya juridiska problem. JO fastställdes som far till barnet. EL ansökte om att få adoptera men tingsrätten och hovrätten avslog adoptionsansökan. Frågan i HD var om den kaliforniska domen, i vilken EL förklarades vara A:s mamma, skulle erkännas i Sverige.

På familjerättens område är det inte ovanligt att det uppkommer juridiska problem som samtidigt aktualiserar svåra etiska frågeställningar. Det gäller särskilt i mötet med andra rättsordningar, som när något som är tillåtet i ett annat land med otillåtet i Sverige ska prövas av en svensk domstol. Under senare år har fråga uppkommit till exempel om huruvida det islamiska rättsinstitutet mahr – ett slags brudpenning – skulle accepteras av den svenska rättsordningen. (HD svarade, förenklat uttryckt, nej på frågan.) I familjerätten ligger juridiken ofta väldigt nära djupare värderingar av etiskt slag. Det här är juridik som känns.

I familjerätten ligger juridiken ofta väldigt nära djupare värderingar av etiskt slag.

HD konstaterade att vid beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet. Det följer av barnkonventionen och är en tanke som genomsyrar svensk barnrätt. Dessutom skyddas rätten till privat- och familjelivet av Europakonventionen. Europadomstolen har i flera avgöranden prövat hur Europakonventionens regel träffar på surrogatmoderskapssituationer. Mot bakgrund av Europadomstolens praxis fann HD att det bästa för barnet (A) var att erkänna den amerikanska domen. Domstolen avslutar dock med att göra ett medskick till lagstiftaren om att regelverket kommer att fortsätta ge upphov till problem och att det därför behövs en översyn.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons