Annons

Svaga kronan urholkar biståndet till fattiga länder

Svenska Afghanistankommittén bedriver biståndsarbete i Mazar-e-Sharif, norra Afghanistan.
Svenska Afghanistankommittén bedriver biståndsarbete i Mazar-e-Sharif, norra Afghanistan. Foto: Staffan Löwstedt

Färre tält, filtar och sprutor i katastrofhjälp och krympande biståndsprojekt. Den försvagade svenska kronan räcker till allt mindre mindre bistånd utomlands.

Under strecket
Publicerad

De pengar som Sverige skänker till bistånd räcker till allt mindre i takt med att kronan försvagas. Det blir färre tält, sprutor och filtar i katastrofhjälp och stora biståndsprojekt riskerar att krympa.

– Vi har alltid våra avtal och kontrakt i svenska kronor. När vi gör utbetalningar i en annan valuta, oftast i amerikanska dollar eller euro, tappar kronan i värde och det blir mindre pengar som betalas ut till bistånd än tidigare, säger Sidas redovisningschef Marie Nordlund.

Kronan har tappat runt 50 procent mot dollarn och 30 procent mot euron de senaste sju åren.

– Men efter utbetalningen, med växlingen till dollar eller euro, sker ytterligare växlingar i lokala valutor och vad valutakursen då blir kan slå åt andra hållet, säger Marie Nordlund.

Marie Nordlund kan dock inte komma på någon utländsk valuta som har ökat lika mycket i värde som kronan har fallit. När biståndsprojekten får mindre pengar så anpassar Sida projekten.

Regeringens biståndsbudget ligger på drygt 44 miljarder i år och Sida har hand om runt 60 procent av den.

Annons
Annons
Efter reklamen visas:
Varför är den svenska kronan så svag?

Att Sida utgår från svenska kronor när myndigheten skriver avtal kan leda till stora konsekvenser för mottagarna, enligt en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) från 2018. I genomsnitt är osäkerheten om värdet på den svenska finansieringen 27 procent för ett treårsprojekt, enligt rapporten.

I februari kommer Sida att anslutas till Riksgäldens så kallade valutakoncernkonto. Riksgälden håller på att ta över runt 40 myndigheters valutaväxling i stora valutor för att få bättre kurser, men valutarisken kommer ändå att bestå.

Det land som får allra mest svenskt bilateralt bistånd är Afghanistan. Svenska Afghanistankommittén har 6 000 anställda i bergslandet och får nästan 200 miljoner av Sida per år.

– Vi växlar först till dollar, sedan till lokala valutor om vi behöver. Om inte pengarna räcker till våra projekt får vi försöka få pengar från annat håll och om inte det går får vi ställa in projekt, säger Svenska Afghanistankommitténs finanschef Shah Mahmood.

Många av de andra länderna som får bistånd från Sverige ligger i Afrika. Organisationen Afrikagrupperna har utvecklingssamarbete i Sydafrika, Zimbabwe, Namibia, Moçambique och Angola. Ibland är det möjligt att föra över svenska kronor direkt till lokala valutor, men ofta måste organisationen växla till dollar först.

– Partnerorganisationerna måste vara beredda på att göra om sina verksamhetsplaner i de fall växlingskursen gör att de får mindre pengar än de räknat med, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna.

Röda Korset är inne på samma linje.

”Likt många organisationer och företag med internationell verksamhet så påverkas även vi av den svaga kronan. Stora delar av våra medel betalas ut i andra valutor och en svag krona leder då till att våra medel tappar i värde”, mejlar Isak Hellerup, pressekreterare på Röda Korset.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons