Annons

21 tankar om det 21:a århundradetSvaret på mänsklighetens alla problem: meditation

Yuval Noah Harari (född 1976) har doktorerat i historia vid University of Oxford och undervisar vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Hans bok ”Sapiens” blev en internationell succé och har sålts till över 30 länder.
Yuval Noah Harari (född 1976) har doktorerat i historia vid University of Oxford och undervisar vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Hans bok ”Sapiens” blev en internationell succé och har sålts till över 30 länder. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det är varken kärnvapenkrig, aggressiva virus eller klimatkollaps som utgör hotet mot vår framtid – utan människans brist på självinsikt. Det menar den israeliska historikern Yuval Noah Harari, som är en ohotad mästare i genren ”big history”.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

21 tankar om det 21:a århundradet

Författare
Yuval Noah Harari. Översättning: Joachim Retzlaff
Genre
Sakprosa
Förlag
Natur & Kultur

327 sid.

Det finns få saker som är så tråkiga som böcker om framtiden. Genren kan tävla med managementlitteratur i hjärndödhet och andefattigdom.

Det handlar inte om att framtiden är ospännande, tvärtom – vad kan vara mer intressant? Men sakprosa om framtiden misslyckas i regel av ett par enkla skäl. För det första för att den lider av ett grundläggande dilemma – böckerna saknar narrativ. Jag försökte själv en gång skriva en bok om robotar – men kunde aldrig lista ut hur man skriver en fängslande berättelse om en berättelse som ännu inte existerar. Det är lätt att gå vilse i abstraktioner.

Det andra problemet är att de flesta böcker om framtiden bygger på ett tankefel – de är linjära. Författaren väljer ut ett fenomen, presenterar fakta och bygger sin tes på att denna utveckling kommer fortsätta som ett spikrakt streck in i framtiden; digitalisering, klimatförändringar, rymdresor. Det är likväl alltför lätt att underbygga en tes som inte går att motbevisa – ännu.

Framtiden är lyckligtvis aldrig lika förutsägbar som de författare som skildrar den. Men det finns undantag i bokfloran. Den israeliska historikern Yuval Noah Harari äger förmågan att undvika de grundläggande misstagen. Harari är ohotad mästare i den genre som på engelska brukar kallas ”big history” – att skildra historien i de stora dragen.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

De senaste åren, inte minst i Sverige, har det funnits en trend att skildra det motsatta perspektivet – mikrohistoria. Där historia skildras genom det enskilda människoödet, inte sällan genom att göra helt vanliga människor, kvinnor, underklass och minoriteter hörda. I Sverige har ett av de tydligaste exemplen varit Peter Englunds boksvit ”Stridens skönhet och sorg”. Mikrohistoria var i sig en reaktion på en historieskrivning som allt för tungt lutade mot strukturer och ”historiens starka män”.

Hararis närmast kosmiska perspektiv på historia svarar mot ett behov av sammanhang i en era av filterbubblor och informationskaos – kan någon förklara vad som egentligen pågår?

Den exceptionella framgången för Yuval Noah Hararis ”Sapiens” – åtta miljoner sålda böcker världen över – antyder att läsare återigen suktar efter den stora berättelsen. Det är en inte alltför avlägsen teori att Hararis närmast kosmiska perspektiv på historia svarar mot ett behov av sammanhang i en era av filterbubblor och informationskaos – kan någon förklara vad som egentligen pågår?

Harari följde upp framgången med Sapiens med ”Homo Deus” – som helt fokuserade på framtiden. Hans nya bok 21 tankar om det 21:a århundradetkan kronologiskt sägas hamna mellan de två tidigare böckerna.

Annons
Annons

I 21 kapitel skildrar Harari vad han betraktar som det 21:a århundradets främsta utmaningar. Det mesta är välbekant för alla som läser en dagstidning; fake news, terrorism, algoritmer, automatisering, nationalism och meningen med livet.

Vad har då en israelisk historiker att säga allt detta som inte redan sagts? Den som förväntar sig färdiga svar på hur den nära framtiden ska se ut blir besviken. Harari ägnar större delen av boken åt att lösgöra den moderna människans världsbild; religioner, nationalism, individualism, liberalism, sociala medier – allt är illusioner som står svarslösa inför våra framtidsutmaningar.

Det är ofta underhållande, som när Harari sågar världsreligioner som om de vore dåliga coverband – monoteism var en usel idé och bibeln är fake news. Men det är också avväpnande när han riktar några av hårdaste slagen mot sin egen kultur: judendom, israelisk nationalism och judisk exceptionalism.

I Hararis perspektiv är det varken kärnvapenkrig, aggressiva virus eller en klimatkollaps som utgör det verkliga hotet mot vår framtid – utan människans brist på självinsikt. Vår oförmåga att samarbeta och se den större bilden: ”Om 500 miljoner välmående européer inte kan integrera några miljoner fattiga flyktingar, vilka chanser har vi då att övervinna de djupare konflikter som plågar vår civilisation?”

Särskilt träffande är Hararis kritik av den världsomfattande nationalistiska vågen – inte minst när det handlar om rörelsens svar, eller snarare icke-svar, på klimatfrågan. I en helt logisk värld hade Sverigedemokraterna naturligtvis varit klimataktivister. Klimatförändringar utgör inte bara det största hotet mot den svenska floran och faunan – miljontals klimatflyktingar kommer att försöka ta sig hit. Men som Harari påpekar: ”Eftersom det inte finns några nationella lösningar på problemet med den globala uppvärmningen föredrar vissa nationalistiska politiker att tro att problemet inte existerar”.

Annons
Annons

Medan vi ägnar oss åt gårdagens problem är en ny elit i full färd med att hacka våra hjärnor och montera ner den fria viljan med hjälp manipulativa algoritmer och artificiell intelligens.

Enligt Harari är dock det mesta som pågår i det offentliga samtalet bara distraktioner. Medan vi ägnar oss åt gårdagens problem är en ny elit i full färd med att hacka våra hjärnor och montera ner den fria viljan med hjälp manipulativa algoritmer och artificiell intelligens. Klockan tickar snabbt, menar Harari, mot den punkt då dessa algoritmer känner oss bättre än vi känner oss själva – om vi inte redan är där?

Den lilla elit som i framtiden kontrollerar all denna data kontrollerar världen. En elit som inte bara kommer rusa ifrån resten ekonomiskt utan även biologiskt – ett AI-förstärkt genetiskt boostat ledarskikt. Klasskillnader kommer med andra ord också blir rasskillnader.

Vad föreslår då Yuval Noah Harari att vi gör för att förhindra detta? Reglerar sönder internet? Startar en revolution? Bränner Silicon Valley?

Harari erbjuder meditation. Att vi blickar inåt, mot våra egna sinnen och återupptäcker historiens äldsta lärdom: lär känna dig själv.

Att andningsövningar skulle rädda oss blir något av ett antiklimax när författaren ägnat 300 sidor åt att avfärda såväl individualistiska som nationella, religiösa och tekniska lösningar på våra framtidsutmaningar. Men Harari landar själv tryggt i en socialliberal lotusposition.

Harari har en förmåga att förklara kvantfysik och synapser så att en femåring känner sig smart.

Hans ärende är dock inte att omstörta – utan att ta oss med på en underhållande resa. Ett löfte han i varje fall infriar. Harari har en förmåga att förklara kvantfysik och synapser så att en femåring känner sig smart.

Den främsta bristen med 21 tankar om det 21:a århundradet är dock att boken i någon mån framstår som ett utbyggt notsystem till ”Sapiens” och ”Homo Deus”. Det är knappast något som avskräcker Hararis många fans. Men problemet med att skriva ”big history” är att du är dömd att upprepa historien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons