Annons

Iskalla underbarnet ska ha planerat succén i åratal

Sebastian Kurz är Österrikes ”Wunderwuzzi”, ett 31-årigt politiskt underbarn på väg att bli Europas yngsta regeringschef. Framgångsreceptet i valet: att vara en mer gångbar kopia av det högerpopulistiska originalet FPÖ. Budskapet ekar genom de borgerliga partihögkvarteren i EU:s huvudstäder.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Sebastian Kurz i rollen som österrikisk utrikesminister i juli 2017.

Foto: Ronald Zak/APBild 1 av 3

Sveriges utrikesminister Margot Wallström i samtal med Sebastian Kurz i Bryssel i januari 2017.

Foto: Geert Vanden Wijngaert/APBild 2 av 3

Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz (höger) och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Foto: Pavel Golovkin/APBild 3 av 3

Sebastian Kurz i rollen som österrikisk utrikesminister i juli 2017.

Foto: Ronald Zak/APBild 1 av 1
Sebastian Kurz i rollen som österrikisk utrikesminister i juli 2017.
Sebastian Kurz i rollen som österrikisk utrikesminister i juli 2017. Foto: Ronald Zak/AP

WIEN Han är solbränd, smal och elegant, har bakåtslickat hår och är för det mesta klädd i uppknäppt vit skjorta och mörk kavaj. En svärmorsdröm. Fast ibland stelnar hans obekymrade leende och ögonen brinner av hård beslutsamhet.

Sebastian Kurz vet vad han vill.

När han i början av maj tog över som ÖVP-ledare var det en kupp mot delar av den gamla, stelbenta partiledningen som framstod som förbrukad efter decennier i regeringsställning och de senaste åren i en oälskad koalition med socialdemokraterna SPÖ.

Kurz möter kritiken med förvånansvärt lugn.

Iskallt dikterade han villkoren. Kampanjen i nyvalet skulle han inte föra i spetsen för ÖVP utan för en nyskapad ”Liste Sebastian Kurz – die neue Volkspartei”, alltså det nya folkpartiet med hans namn.

Annons
Annons

Partifärgen byttes från svart till turkos. Namnet ÖVP förekom knappast i kampanjen. Allt är som skräddarsytt för den ambitiöse, unge partiledaren som beskrivs som en politisk naturbegåvning och en fräsch fläkt i ett unket politiskt system.

För Kurz är det ett genombrott på bred front som han sägs ha förberett ända sedan han som 24-åring blev statssekreterare för integrationsfrågor och utrikesminister som bara 27-åring.

Ställ dina frågor till Tomas Lundin på SvD:s utrikeskvällaccent.svd.se

Internationellt fick man upp ögon för honom 2015/2016 när han på toppen av flyktingkrisen fick länderna utmed Balkanrutten att stänga sina gränser och i tv-intervjuer gick till frän attack mot Tysklands Angela Merkel som öppnat landet för en miljon flyktingar.

Sedan dess har han bit för bit flyttat partiet högerut. Högljutt kritiserar han muslimska dagis, lovar att stoppa den ”illegala invandringen” och kräver att EU äntligen skyddar sina yttre gränser.

I tv-debatter öppnar han också dörren på vid gavel för ett regeringssamarbete med högerpopulisterna.

Det har gått så långt att högerpopulistiska Frihetspartiet FPÖ nu anklagar honom för att stjäla dess politiska idéer. FPÖ-ledaren Heinz-Christian Strache beskriver honom som en yrvaken ungpolitiker som sent omsider har vaknat upp till verkligheten.

Kurz möter kritiken med förvånansvärt lugn. I tv-debatter öppnar han också dörren på vid gavel för ett regeringssamarbete med högerpopulisterna.

Annons
Annons

Sveriges utrikesminister Margot Wallström i samtal med Sebastian Kurz i Bryssel i januari 2017.

Foto: Geert Vanden Wijngaert/APBild 1 av 2

Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz (höger) och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Foto: Pavel Golovkin/APBild 2 av 2

Tack vare Kurz har ÖVP ökat med cirka tio procentenheter sedan förra valet. Med 31,4 procent av rösterna blev det kristdemokratiska partiet det österrikiska parlamentsvalets stora vinnare. Att någon annan än Sebastian Kurz blir nästa förbundskansler framstår som osannolikt.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström i samtal med Sebastian Kurz i Bryssel i januari 2017.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström i samtal med Sebastian Kurz i Bryssel i januari 2017. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

Signalen är att såväl högerpopulister som borgerliga högerpartier kan växa i ett laddat politiskt klimat där migrationen är den hetaste valfrågan.

I Bryssel följer man utvecklingen med spänning. Efter Emmanuel Macrons seger i presidentvalet i Frankrike och svaga resultat för Marine Le Pens parti Front National i Frankrike och för Geert Wilders Frihetsparti i Nederländerna trodde många att högerpopulismens uppgång hade hejdats.

Kurz enda krav är att det blir en pro-europeisk regering. Tidigare skulle detta ha uteslutit ett samarbete med högerpopulisterna.

Valet i Österrike rubbar denna föreställning.

Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz (höger) och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz (höger) och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Foto: Pavel Golovkin/AP

Kurz enda krav är att det blir en pro-europeisk regering. Tidigare skulle detta ha uteslutit ett samarbete med högerpopulisterna. Men Frihetspartiet har tonat ner sin EU-kritik. Samtidigt har det breddat sin politiska plattform och ligger nu på samma linje som Kurz i flera inrikespolitiska frågor.

Kvar står frågan om Österrikes framtida roll i ett EU som allt mer präglas av konflikter mellan öst och väst. Kurz säger att man vill vara en bro mellan öst och väst. Kritiker varnar däremot för hans sympatier för ledare som Ungerns Viktor Orbán.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons